Josua 8
1 Och HERREN sade till Josua: »Frukta icke och var icke förfärad; tag med dig allt krigsfolket och stå upp och drag åstad mot Ai. Se, i din hand har jag givit konungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land.
Hichejou chun Pakaiyin Joshua kommah chun aseije, “Kicha hih’in, lungthoina jong neihih’in, nasepai hochu puijinlangAi khopi khu gadelkhumtan, ajeh chu Ai lengpa le amipite, akhopi le agamchu nangma khutna kapehdoh ahitai.
2 Och du skall göra med Ai och dess konung på samma sätt som du gjorde med Jeriko och dess konung; dock mån I behålla rovet därifrån och boskapen, såsom edert byte. Lägg nu ett bakhåll mot staden, på andra sidan därom.»
Jericho le alengpao nasuhgam banga amaho jong nasuhgam ding, amavang tuchunga hi agancha houleh anei agou nachomdoh houchu nakilah theiju ahi. Akhopiu nunglanga khun gachangpang tauvin,” ati.
3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att draga åstad mot Ai. Och Josua utvalde trettio tusen man, de tappraste stridsmännen, och sände dem ut om natten.
Hitichun Joshua leh asepaite chu Ai khopi gadelkhum dingin akontouvun ahi. Joshua’n asepaite lah’a galsat hatcheh sangsom thum alhengdoh’in jannin asoldoh’in,
4 Och han bjöd dem och sade: »Given akt: I skolen lägga eder i bakhåll mot staden, på andra sidan därom, men läggen eder icke alltför långt ifrån staden; och hållen eder alla redo.
Hitihin thupeh aneiyin ahi: “Nangho cheuvinlang khopi nunglanga khun kinaichan gachangpang’unlang khopi delkhum dingkhun kigosademmin ummun,
5 Själv skall jag, med allt det folk som är kvar hos mig, rycka fram mot staden. När de då draga ut mot oss såsom förra gången, vilja vi fly för dem.
Hiteng chuleh keile kaloiho chengin khopi chu kadellutdiu chutengleh amasa-abang bangchun amaho keiho satdin hungkondoh’un tin chutengleh amaho masanga chu keiho kajamdiu ahi.
6 Då skola de draga efter oss, till dess vi hava lockat dem långt bort ifrån staden; ty de skola tänka: 'De flyr för oss, nu såsom förra gången.'
Khopia konna chu keihon amaho chu kakidelmang sahdiu, chutengleh amahon Israelte hi amasa bang banga imasang’uva jamkitna ahitauve atidiu ahi. Chujouteng chuleh keiho amahoa konna kajam sunguva chu,
7 Men under det att vi fly för dem, skolen I bryta fram ifrån bakhållet och intaga staden, ty HERREN, eder Gud, har givit den i eder hand.
Nangho nachangpan nauva konchun hungpotdoh’unlang akhopiu chu nalonvuh jengdiu ahi, na Pakai na Pathennun nangho khutna nahin pehdohdiu ahi.
8 Och så snart I haven fått staden i edert våld, skolen I tända eld på den; efter HERRENS ord skolen I så göra. Given akt på vad jag nu har bjudit eder.»
Chutengleh Pakaiyin nathupeh bang bangun akhopiu chu meiyin hallha jengun hichu thupeh ahi,” ati.
9 Så sände Josua dem åstad, och de gingo och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.
Hitichun amaho akipatdoh’un Bethel leh Ai khopi lhumlam kikah achangpanna diu munnah chun ache tauvin ahi. Ahinlah Joshua chu hichejou chun mipiho toh ngahmunna chun agehkhommun ahi.
10 Och bittida följande morgon mönstrade Josua folket och drog så, med de äldste i Israel i spetsen för folket, upp till Ai.
Joshua chu jingkah langin matah’in akipatnin amite asuthouvin Ai khopi lang ajontan, hichea hin Israel upa hon ana juijun ahi.
11 Och allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog med ditupp och ryckte allt närmare, till dess de kommo mitt emot staden; där lägrade de sig norr om Ai, med dalen mellan sig och Ai.
Joshua chu amatoh umkhom sepaiho chengchutoh khopi maija chun akijotnun sahlanga chun ngahmun asemmun ahi. Amaholeh Ai kikah’a chun phaicham khat aummin ahi.
12 Men han tog vid pass fem tusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden.
Chuin aman mi sang nga tobang apuijin Bethel leh Ai khopi kikah khopi lhumlamma chun achangpansah’in ahi.
13 Och sedan folket hade blivit uppställt, såväl hela lägret, norr om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen.
Hitichun asepai bulpi penchu khopi sahlanga apansah’in chuleh khopi lhumlamma chun changpangloi akoiyin, Joshua amatah chu phaichamma chun ageh’in ahi.
14 När konungen i Ai såg detta, skyndade sig männen i staden, han själv med allt sitt folk, och drogo bittida om morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen, framför hedmarken; han själv visste nämligen icke att ett bakhåll var lagt mot honom på andra sidan om staden.
Ai lengpan phaicham langa um Israelte chu agahmu phatnin amale asepaite jouse chun jingpitah’in Jordan phaicham gah kigalmuna munna chun anokhum tauvin ahi. Ahinla khopi nunglanga chun amaho aguh’a chaangpanga aumme tichu aman ahetlou ahi.
15 Och Josua och hela Israel läto slå sig av dem och flydde åt öknen till.
Joshua leh Israel sepaite chu gallel tobang'in gammang langa chun ajamtauvin ahi.
16 Då uppbådades allt folket i staden till att förfölja dem; och under det att de förföljde Josua, blevo de lockade långt bort ifrån staden.
Hichechun khopi sunga umjouse chu akikoudoh’un abonchauvin amaho chu adeltauvin, hitichun amaho chu khopia konchun alhemdoh tauvin ahi.
17 Icke en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, utan alla drogo ut efter Israel och lämnade staden öppen, i det att de förföljde Israel.
Ai ahilouleh Bethella chun mi khatcha kidalha louvin Israelte chu adelsohkei tauvin ahi. Hitichun khopi ahomkeuvin adalha tauvin ahi.
18 Och HERREN sade till Josua: »Räck ut lansen, som du har i din hand, mot Ai, ty jag skall giva det i din hand.» Då räckte Josua ut lansen, som han hade i sin hand, mot staden.
Hiche jouchun Pakaiyin Joshua komma chun hitin ahin seije, “Natengchao chu domsang’unlang Ai khopi lang ngatsah tauvin, ajeh chu keiman hichekhu nangho khutna kapehdoh ahitai” ati. Hichun Joshua’n akhutna um atengcha chu adomsang’in khopi langchu agah ngatsahtan ahi.
19 Och de som lågo i bakhåll bröto med hast upp från sin plats och skyndade åstad, så snart han räckte ut sin hand, och kommo in i staden och intogo den; och de tände strax eld på staden.
Joshua’n akhut adopsang phatnin changpang ho jouse chu akiselnauva kon in ahung potdoh’un khopi langa chun alonglut jeng tauvin ahi. Amahon gangtah’in khopi chu alouvin meiyin ahallha tauvin ahi.
20 När då männen från Ai vände sig om, fingo de se röken från staden stiga upp mot himmelen; och de hade ingen utväg att fly, vare sig hit eller dit, då nu det folk som flydde åt öknen vände sig mot sina förföljare.
Ai khomite chu akinung heijun agah veuvin ahileh, khopia konna meikhu chu vanlaijol langa akitung jengin ahileh chenading helouvin abeiden tauvin ahi. Ajeh chu Israelte gammang langa ana jamlut hochu ahung kileheijun amaho chu ahinledal tauvin ahi.
21 Ty när Josua och hela Israel sågo att de som lågo i bakhåll hade intagit staden, och att röken steg upp från staden, vände de om och angrepo ajiterna.
Joshua leh Israelte chun apanlah nauchu alolhing’in khopia konchun meikhu akitungdoh tai tichu amuphatnun ahung kileheijun Ai mite chu ahin delkhum tauvin ahi.
22 De andra drogo nu också ut från staden emot dem, så att de kommo mitt emellan israeliterna och fingo dem på båda sidor om sig, och dessa nedgjorde dem då och läto ingen av dem slippa undan och rädda sig.
Alangkhatnah khopi sunga um Israelte chu ahungpotdoh’un galmi hochu anunglang uva kon in ahin delkhum uvin, hitichun Ai khopi mite chu ajet aveijuva Israelten aumchinto tauvin amaho alailunga chatmo hellin aumtauve. Israelten adelkhummun mi khat ajong asohcha ahilouleh ahingdoh’a aumpouve.
23 Men konungen i Ai blev levande tagen till fånga och förd till Josua.
Ai lengpa changseh chu ahingin amannun Joshua kommah ahin puilutnun ahi.
24 Och när Israel hade dräpt alla Ais invånare ute på fältet, i öknen, dit de hade förföljt dem, och dessa allasammans så hade fallit för svärdsegg och blivit nedgjorda, då vände hela Israel tillbaka till Ai och slog med svärdsegg också dem som voro där.
Israel sepaiten Ai mite chu adel’uva tollhanga umjouse chu athajou phatnun amaho akinung heijun asunga langa umjouse jongchu athatchai heltauvin ahi.
25 Och de som föllo på den dagen, män och kvinnor, utgjorde tillsammans tolv tusen personer, allt folket i Ai.
Hitichun Ai khopi sunga cheng mipite jouse, numeiti pasalti abonchan hiche nikho chun athatgam soh hellun ahileh mi sangsom le sangni alhingin ahi.
26 Ty Josua drog icke tillbaka sin hand, med vilken han hade räckt ut lansen, förrän alla Ais invånare hade blivit givna till spillo.
Ai khopi sunga cheng jouse chu akisuhmanghel kahsen Joshua’n atengcha chu adomsang jing jengin ahi.
27 Allenast boskapen och rovet från denna stad togo israeliterna såsom sitt byte, efter den befallning som HERREN hade givit Josua.
Pakaiyin Joshua athupeh bangin, khopi sunga um agancha houleh anei agouhou chu sumang louvin Israelten amaho chandingin akichom tauve.
28 Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evärdlig tid, till en ödemark, såsom det är ännu i dag.
Hitichun Joshua’n Ai khopi chu ahallhatan ahileh hichu tuni changgeijin amangthah paitan ahi.
29 Och konungen i Ai lät han hänga upp på en påle, där han fick hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog man på Josuas befallning hans döda kropp ned från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten; och man uppkastade över den ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag.
Joshua’n Ai lengpa chu nilhahlang geijin thingchungah anakhaijin, ni ahunglhum phatnin Joshua thupeh dungjuijin atahsa chu thingchunga kon in alalhauvin, khopi kelkot maija chun anaseplhauvin ahi. Amahon achunga chun song asetkhummun tuni changgeijin mutheijin aumnalaije.
30 Då byggde Josua åt HERREN, Israels Gud, ett altare på berget Ebal,
Hijouchun Joshua’n Ebal mol chungah Pakai Israel Pathen kommah maicham asemmin,
31 såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit Israels barn, och såsom det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, vid vilka man icke hade kommit med något järn; och på det offrade de brännoffer åt HERREN och slaktade tackoffer.
Pakai lhacha Mose’in Israel chate anathupeh Mose daanbua anakijih bangin, thih hemma ana kikheng khalou songtum maicham chungah pumgo thilto leh chamna thilto anabollin ahi.
32 Och han lät där på stenarna sätta en avskrift av Moses lag, den lag som Mose hade skrivit och förelagt Israels barn.
Hitichun aman Israelte mitmu changtah chun Mose daan thupeh hochu song chunga chun anajihdoh’in ahi.
33 Och Israels menighet, med dess äldste och tillsyningsmän och domare, stod på båda sidor om arken, så att de hade framför sig de levitiska prästerna som buro HERRENS förbundsark, menigheten, främlingar såväl som infödingar, den ena hälften vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk.
Hiche jouchun Israelte jouse agam sunga pengdenho ahin khopem mi ahiuvin, upa ho jouse, vaihom ho jouse le thutanho jouse ahiuvin hopnin akihommun, hopkhat chu Gerazin mol maija adingun, hopkhat chu Ebal mol maija adingun ahi. Ahopni chun aki-angngat touvin akikah uvah Pakai kitepna thingkongpu Levi thempuho chu adingun ahi. Hichehi Israel mipiten phatthei achanna diuva Pakailhacha Mose thupeh dungjuija anaboljiu dungjuija chu abollu ahi.
34 Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, alldeles såsom det var skrivet i lagboken.
Hiche jouchun Mose’n adaan lekhabua anajihlut phatthei bohna le sapsetna hochu Joshua’n mipi ang’ah chun asimdoh’in ahi.
35 Icke ett ord av allt det som Mose hade bjudit underlät Josua att uppläsa inför Israels hela församling, med kvinnor och barn, och inför de främlingar som följde med dem.
Mose thupeh thuchengho jouse chu Israel mipi ahung kikhomho leh, nunao chapangho, chuleh alah’uva cheng gamdangmi ho pumma ajahsohkei diuvin asimdoh soh hellin ahi.
