Josua 23
1 En lång tid härefter, när HERREN hade låtit Israel få ro för alla dess fiender runt omkring, och då Josua var gammal och kommen till hög ålder,
A, ka maha nga ra i muri i ta Ihowa meatanga i a Iharaira kia okioki i o ratou hoariri katoa i tetahi taha, i tetahi taha, a ka maha haere nga ra o Hohua, ka koroheketia,
2 kallade han till sig hela Israel, dess äldste, dess huvudmän, dess domare och tillsyningsmän och sade till dem: »Jag är nu gammal och kommen till hög ålder.
Na ka karanga a Hohua ki a Iharaira katoa, ki o ratou kaumatua, ki o ratou ariki, ki o ratou kaiwhakariterite, ki o ratou rangatira, a ka mea ki a ratou, Kua koroheketia ahau, kua maha oku ra:
3 Och I haven själva sett allt vad HERREN, eder Gud, gjorde med alla dessa folk, när I drogen härin, ty HERREN eder Gud, stridde själv för eder.
A kua kite koutou i nga mea katoa i mea ai a Ihowa, to koutou Atua ki enei iwi katoa, na te whakaaro hoki ki a koutou; no te mea ko Ihowa, ko to koutou Atua, nana ta koutou riri.
4 Se, dessa folk som ännu äro kvar har jag genom lottkastning fördelat åt eder till arvedel, efter edra stammar, allt ifrån Jordan intill Stora havet västerut, för att icke nämna alla de folk jag har utrotat.
Titiro, kua oti te wehe atu e ahau mo koutou enei iwi ka mahue nei, hei wahi tupu mo o koutou iwi, o Horano atu me nga iwi katoa i huna e ahau a tae noa ki te moana nui, ki te toenetanga o te ra.
5 Och HERREN, eder Gud, skall själv driva dem undan för eder och förjaga dem för eder, så att I skolen taga deras land i besittning, såsom HERREN, eder Gud, har lovat eder.
A ko Ihowa, ko to koutou Atua, mana ratou e pei i to koutou aroaro, mana hoki ratou e huna i to koutou aroaro; a ka riro to ratou oneone i a koutou, ka pera me te kupu a Ihowa, a to koutou Atua ki a koutou.
6 Men varen I nu ståndaktiga i att hålla och göra allt vad som är föreskrivet i Moses lagbok, så att I icke viken av därifrån vare sig till höger eller till vänster,
No reira kia uaua rawa ki te pupuri, ki te mahi i nga mea katoa i tuhituhia ki te pukapuka o te ture a Mohi, kei peka ke i reira ki matau, ki maui;
7 och icke träden i gemenskap med dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, ej heller nämnen deras gudars namn eller svärjen vid dem eller tjänen och tillbedjen dem.
Kei haere hoki ki roto ki enei iwi, i mahue iho nei ki waenganui i a koutou; kei whakahuatia nga ingoa o o ratou atua, kei oatitia, kei mahi ki a ratou, kei koropiko ki a ratou:
8 Nej, till HERREN, eder Gud, skolen I hålla eder, såsom I haven gjort ända till denna dag,
Engari me awhi ki a Ihowa, ki to koutou Atua, me pera me ta koutou i mea ai a tae noa mai ki tenei ra.
9 varför ock HERREN har fördrivit för eder stora och mäktiga folk, så att ingen har kunnat stå eder emot ända till denna dag.
Kua peia hoki e Ihowa i mua i a koutou nga iwi nunui, kaha hoki: tena ko koutou, kahore ano tetahi tangata kia tu ki to koutou aroaro a taea noatia tenei ra.
10 En enda man bland eder jagade tusen framför sig, ty HERREN, eder Gud, stridde själv för eder, såsom han hade lovat eder.
Kia kotahi tangata o koutou hei whai i te mano: no te mea ko Ihowa, ko to koutou Atua, mana ta koutou riri, ka pera me tana i korero ai ki a koutou.
11 Så haven nu noga akt på eder själva, så att I älsken HERREN, eder Gud.
Na reira tiakina marietia koutou, kia aroha ai koutou ki a Ihowa, ki to koutou Atua.
12 Ty om I vänden eder bort ifrån honom, och hållen eder till återstoden av dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, och befrynden eder med dem, så att I träden i gemenskap med dem och de med eder,
Ki te anga hoki koutou ki te hoki atu, ki te awhi ki nga toenga o enei iwi, o enei ka mahue nei i roto i a koutou, a ka marenatia ki a ratou, ka whakauru hoki ki a ratou, me ratou hoki ki a koutou:
13 då mån I förvisso veta att HERREN, eder Gud, icke mer skall fördriva dessa folk undan för eder, utan de skola bliva eder till en snara och ett giller och bliva ett gissel för edra sidor och taggar i edra ögon, till dess I bliven utrotade ur detta goda land, som HERREN, eder Gud, har givit eder.
Kia tino mohio, e kore a Ihowa, to koutou Atua e pei ano i enei iwi i mua i a koutou; engari ka waiho ratou hei rore, hei mahanga mo koutou, hei whiu hoki mo o koutou kaokao, hei koikoi i roto i o koutou kanohi, kia huna ra ano koutou i runga i tenei whenua pai ka homai nei e Ihowa, e to koutou Atua ki a koutou.
14 Se, jag går nu all världens väg. Så besinnen då av allt edert hjärta och av all eder själ att intet har uteblivit av allt det goda som HERREN, eder Gud, har lovat angående eder; det har allt gått i fullbordan för eder, intet därav har uteblivit.
Nana, ko aianei ahau haere ai i te huarahi o te whenua katoa; a e mohio ana o koutou ngakau katoa, o koutou wairua katoa, kahore ano i taka tetahi mea o nga mea pai katoa i korerotia e Ihowa, e to koutou Atua mo koutou; kua pono katoa ki a kouto u, kahore ano tetahi mea o ena i taka.
15 Men likasom allt det goda som HERREN, eder Gud, lovade eder har kommit över eder, så skall ock HERREN låta allt det onda komma över eder, till dess han har förgjort eder ur detta goda land, som HERREN, eder Gud, har givit eder.
Na tenei ake ka rite ki te putanga mai ki a koutou o nga mea pai katoa i korerotia e Ihowa, e to koutou Atua ki a koutou, ka pera ano te whakaputanga mai a Ihowa i nga mea kino katoa ki a koutou, kia whakangaromia ra ano koutou e ia i tenei when ua pai, kua homai nei e Ihowa, e to koutou Atua ki a koutou.
16 Om I nämligen överträden HERRENS, eder Guds, förbund, det som han har stadgat för eder, och gån åstad och tjänen andra gudar och tillbedjen dem, så skall HERRENS vrede upptändas mot eder, och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som han har givit eder.»
Ina whakapaheketia e koutou te kawenata a Ihowa, a to koutou Atua, i whakaritea mai nei e ia ki a koutou, a ka haere, ka mahi ki nga atua ke, ka koropiko ki a ratou; ko reira mura ai te riri o Ihowa ki a koutou, a ka ngaro whakarere atu koutou i runga i te whenua pai kua homai nei e ia ki a koutou.
