Josua 23
1 En lång tid härefter, när HERREN hade låtit Israel få ro för alla dess fiender runt omkring, och då Josua var gammal och kommen till hög ålder,
BAWIPA ni a tengpam kaawm e tarannaw abuemlae kut dawk hoi Isarel miphunnaw a hlout sak teh, roumnae hah atueng moikasawlah a poe hnukkhu, Joshua teh a kumcue teh a matawng toung dawkvah,
2 kallade han till sig hela Israel, dess äldste, dess huvudmän, dess domare och tillsyningsmän och sade till dem: »Jag är nu gammal och kommen till hög ålder.
Isarel miphun a kum kacuenaw, bawinaw, lawkcengkungnaw hah a kaw teh, kai teh ka kumcue toung dawkvah, ka matawng toe.
3 Och I haven själva sett allt vad HERREN, eder Gud, gjorde med alla dessa folk, när I drogen härin, ty HERREN eder Gud, stridde själv för eder.
Nangmae Cathut teh nangmouh hanelah, hete miphun abuemlah dawkvah, a sak e pueng hah nangmouh ni na panue awh toe. Nangmae BAWIPA ni nangmouh koe lah, taran a tuk toe.
4 Se, dessa folk som ännu äro kvar har jag genom lottkastning fördelat åt eder till arvedel, efter edra stammar, allt ifrån Jordan intill Stora havet västerut, för att icke nämna alla de folk jag har utrotat.
Jordan palang hoi kamtawng teh, kanîloum tuipui totouh, kai ni ka tâ e miphunnaw hoi kaawm rae hete miphun a onae ram hah, nangmae miphunnaw ni râw coe hanelah, cungpam ka rayu awh teh, kai ni na rei awh toe.
5 Och HERREN, eder Gud, skall själv driva dem undan för eder och förjaga dem för eder, så att I skolen taga deras land i besittning, såsom HERREN, eder Gud, har lovat eder.
Nangmae BAWIPA ni lawkkam e patetlah hete miphunnaw hah, pâlei awh nateh, nangmouh ni na hmu hoeh nahanlah, a pâlei vaiteh, ahnimae talai hah, nangmouh ni abuemlah na coe awh han.
6 Men varen I nu ståndaktiga i att hålla och göra allt vad som är föreskrivet i Moses lagbok, så att I icke viken av därifrån vare sig till höger eller till vänster,
Hatdawkvah, nangmouh ni Mosi e phunglawk cauk dawk e lamthung hoi aranglah, avoilah phen laipalah, kaawm e patetlah na tarawi hanelah thoseh,
7 och icke träden i gemenskap med dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, ej heller nämnen deras gudars namn eller svärjen vid dem eller tjänen och tillbedjen dem.
nangmouh koe kaawm rae, hete miphunnaw hoi kâkalawt awh hanh. Ahnimae cathut min lahoi thoebo awh han, a hmalah khokcuengkhuem awh hanh, na lûsaling sin awh han.
8 Nej, till HERREN, eder Gud, skolen I hålla eder, såsom I haven gjort ända till denna dag,
Sahnin totouh na tarawi e patetlah, nangmae BAWIPA Cathut dawk kâhnai awh nahanelah taranhawinae lungthin tawn awh.
9 varför ock HERREN har fördrivit för eder stora och mäktiga folk, så att ingen har kunnat stå eder emot ända till denna dag.
Bangkongtetpawiteh, kalen ni teh a thakaawmpounge miphunnaw hah, BAWIPA ni nangmae hmalah a pâlei teh sahnin totouh nangmae hmalah, pihai kangdout thai hoeh.
10 En enda man bland eder jagade tusen framför sig, ty HERREN, eder Gud, stridde själv för eder, såsom han hade lovat eder.
Nangmouh buet touh ei nakunghai alouke tami 1,000 touh na yawng sak awh han. Bangkongtetpawiteh, nangmae BAWIPA ni lawkkam e patetlah nangmouh koe lah taran a tuk.
11 Så haven nu noga akt på eder själva, så att I älsken HERREN, eder Gud.
Hatdawkvah nangmae BAWIPA teh, na lungpataw thai nahan, takthai lungthin kâhruetcuet awh.
12 Ty om I vänden eder bort ifrån honom, och hållen eder till återstoden av dessa folk som ännu äro kvar här jämte eder, och befrynden eder med dem, så att I träden i gemenskap med dem och de med eder,
Nahoeh pawiteh, nangmouh ni na kamlang teh nangmouh koe kaawm rae naw hah, hete miphunnaw na kângue awh teh, na kâpaluen awh pawiteh,
13 då mån I förvisso veta att HERREN, eder Gud, icke mer skall fördriva dessa folk undan för eder, utan de skola bliva eder till en snara och ett giller och bliva ett gissel för edra sidor och taggar i edra ögon, till dess I bliven utrotade ur detta goda land, som HERREN, eder Gud, har givit eder.
Nangmae BAWIPA ni hete miphunnaw hah nangmae hmalah hoi bout pâlei mahoeh toe. Nangmae BAWIPA ni na poe e kahawipoung e ram dawk nangmouh teh kahmakata hoehroukrak, ahnimouh teh nangmouh hanelah karap, tangkhek, na nâ dawk hemnae rui, na mit dawk pâkhing lah ao han telah kamcengcalah panuek awh.
14 Se, jag går nu all världens väg. Så besinnen då av allt edert hjärta och av all eder själ att intet har uteblivit av allt det goda som HERREN, eder Gud, har lovat angående eder; det har allt gått i fullbordan för eder, intet därav har uteblivit.
Kai teh talai tami pueng ceinae lam dawk sahnin ka cei han toe. Nangmae BAWIPA ni nangmouh hanelah, na poe e hawinae buet touh hai payoun hoeh. Abuemlah a kuep sak tie hah, nangmouh ni na lungthin thung vah na panue awh.
15 Men likasom allt det goda som HERREN, eder Gud, lovade eder har kommit över eder, så skall ock HERREN låta allt det onda komma över eder, till dess han har förgjort eder ur detta goda land, som HERREN, eder Gud, har givit eder.
Nangmae BAWIPA ni lawk a kam e patetlah hawinae pueng teh, nangmae lathueng vah a pha patetlah nangmae BAWIPA ni na poe e, hete ram kahawi e dawk hoi nangmanaw hah koung na raphoe hoehroukrak, BAWIPA ni nangmae lathueng vah rucatnae naw hah a pha sak han.
16 Om I nämligen överträden HERRENS, eder Guds, förbund, det som han har stadgat för eder, och gån åstad och tjänen andra gudar och tillbedjen dem, så skall HERRENS vrede upptändas mot eder, och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som han har givit eder.»
Nangmanaw teh, nangmae BAWIPA ni na ta pouh e lawkkam hah na payon awh teh, alouke cathut koe na cei teh, lû na saling pawiteh, BAWIPA a lungkhuek vaiteh, na poe tangcoung e ram kahawi dawk hoi nangmanaw teh karanglah na thup awh han telah a pathang pouh.
