< Josua 2 >
1 Josua, Nuns son, sände hemligen ut två spejare från Sittim och sade: »Gån och besen landet och Jeriko.» De gingo åstad och kommo in i ett hus där en sköka bodde, vid namn Rahab, och där lade de sig till vila.
Pea naʻe fekau ʻe Siosiua, ko e foha ʻo Nuni, ʻae ongo tangata mei Sitimi, kena fakaʻasiʻasi fakafufū pē, ʻo ne pehē, Mo ō ʻo vakai ʻae fonua, ʻio, ʻa Seliko. Pea naʻa na ō ʻo hoko ki he fale ʻo ha fefine angahala, naʻe hingoa ko Lehapi, pea na mohe ai.
2 Men för konungen i Jeriko blev inberättat: »I natt hava några män kommit hit från Israels barn för att utforska landet.»
Pea naʻe tala ki he tuʻi ʻo Seliko, ʻo pehē, “Vakai, naʻe omi ʻae ongo tangata ki heni ʻi he poōni mei he fānau ʻa ʻIsileli ke matakiʻi ʻae fonua.”
3 Då sände konungen i Jeriko till Rahab och lät säga: »Lämna ut de män som hava kommit till dig och tagit in i ditt hus, ty de hava kommit hit för att utforska hela landet.»
Pea naʻe fekau ʻe he tuʻi ʻo Seliko kia Lehapi, ʻo pehē, “ʻOmi ʻae ongo tangata kuo haʻu kiate koe, ʻaia kuo hū ki ho fale: he kuo na haʻu ke matakiʻi ʻae fonua kotoa pē.”
4 Men kvinnan tog de båda männen och dolde dem; sedan svarade hon: »Ja, männen kommo till mig, men jag visste icke varifrån de voro;
Ka naʻe ʻave ʻe he fefine ʻae ongo tangata, ʻo ne fufū ʻakinaua, ʻo ne tala ʻo pehē, “Naʻe omi ʻae ongo tangata kiate au, ka naʻe ʻikai te u ʻilo pe kuo na haʻu mei fē:
5 och när porten skulle stängas, sedan det hade blivit mörkt, gingo männen ut, och jag vet icke vart de togo vägen; skynden eder att sätta efter dem, så fån I nog fatt i dem.»
Pea ʻi he hokosia ʻae songo ʻoe matanikolo ʻi he poʻuli, naʻe ʻalu ʻae ongo tangata kituaʻā: pea ʻoku ʻikai te u ʻiloa pe ne na ō ki fē: mou tuli fakatoʻotoʻo ʻakinaua; he temou maʻu ʻakinaua.
6 Men hon hade fört dem upp på taket och gömt dem under linstjälkar, som hon hade där, utbredda på taket.
Ka kuo ʻosi ʻene ʻomi ʻakinaua ki he tuʻafale, ʻo ne fufū ʻakinaua ʻi he ngaahi kau ʻoe falakesi, ʻaia naʻa ne folahi lelei ki he tuʻafale.”
7 Så satte nu männen efter dem åt Jordan till, bort emot vadställena; och man stängde stadsporten så snart förföljarna hade begivit sig åstad.
Pea naʻe tuli ʻakinaua ʻe he kau tangata ʻi he hala ki Sioatani ʻo aʻu atu ki he ngaahi aʻaʻanga: pea ʻi he ʻalu leva kituaʻā ʻakinautolu naʻe tuli ʻakinaua, naʻa nau tāpuni leva ʻae matanikolo.
8 Men innan de främmande männen hade lagt sig, steg hon upp till dem på taket
Pea ʻi he teʻeki ke takoto ʻakinaua, naʻa ne ʻalu hake kiate kinaua ʻi he tuʻafale;
9 och sade till dem: »Jag vet att HERREN har givit eder detta land, och att förskräckelse för eder har fallit över oss, ja, att alla landets inbyggare äro i ångest för eder.
Pea pehē ʻe ia ki he ongo tangata, “ʻOku ou ʻilo kuo foaki ʻe Sihova ʻae fonua kiate kimoutolu, pea kuo tō homou lilika kiate kimautolu, pea kuo ilifia ʻae kakai kotoa pē ʻoe fonua koeʻuhi ko kimoutolu.
10 Ty vi hava hört huru HERREN lät vattnet i Röda havet torka ut framför eder, när I drogen ut ur Egypten, och vad I haven gjort med amoréernas konungar, de två på andra sidan Jordan, Sihon och Og, huru I gåven dem till spillo.
He kuo mau fanongo ki he fakamōmoa ʻe Sihova ʻae ngaahi vai ʻoe Tahi Kulokula maʻamoutolu, ʻi hoʻomou haʻu mei ʻIsipite; pea mo ia ne mou fai ki he ongo tuʻi ʻoe kau ʻAmoli, ʻaia naʻe ʻi he kauvai ʻe taha ʻo Sioatani, ʻa Sihoni, mo Oki, ʻaia ne mou fakaʻauha ʻaupito.
11 Då vi hörde detta, blevo våra hjärtan förfärade, och numera har ingen mod att stå eder emot; ty HERREN, eder Gud, är Gud, uppe i himmelen och nere på jorden.
Pea ʻi heʻemau ongoʻi leva, naʻe vaivai homau loto, pea naʻe ʻikai ʻaupito kei mālohi ha tangata koeʻuhi ko kimoutolu: he ko Sihova ko homou ʻOtua, ko e ʻOtua ia ʻi ʻolunga ʻi he langi, pea ʻi māmani ʻi lalo.
12 Så loven mig nu med ed vid HERREN, att eftersom jag har gjort barmhärtighet med min faders hus och giva mig ett säkert tecken därpå,
Pea ko eni, ʻoku ou kole kiate kimoua, mo fuakava kiate au ʻia Sihova, ʻi heʻeku fakahā ʻae angaʻofa ni kiate kimoua, pea koeʻuhi ke mo fakahā ʻae angaʻofa ki he fale ʻo ʻeku tamai foki, pea tuku mai kiate au ha fakaʻilonga moʻoni:
13 och låta min fader och min moder, mina bröder och mina systrar leva, så ock alla som tillhöra dem, och rädda oss från döden.»
Koeʻuhi ke mou fakamoʻui ʻeku tamai, mo ʻeku faʻē, mo hoku ngaahi tuongaʻane mo hoku ngaahi tehina, mo ia kotoa pē ʻoku nau maʻu, pea fakahaofi ʻemau moʻui mei he mate.”
14 Männen sade till henne: »Med vårt eget liv svara vi för edert, såframt I icke förråden vårt förehavande; när HERREN giver oss landet, skola vi bevisa dig barmhärtighet och trofasthet.»
Pea naʻe tala kiate ia ʻe he ongo tangata, “Ko ʻema moʻui, ki hoʻomou moʻui, ʻo kapau ʻe ʻikai te mou fakahā ʻema ngāue ni.” Pea ʻe hoko ʻo pehē, “ʻI he tuku mai ʻe Sihova ʻae fonua kiate kimautolu, te mau fai angaʻofa mo angatonu kiate koe.
15 Då släppte hon ned dem genom fönstret med ett tåg; ty hennes hus låg invid stadsmuren, så att hon bodde invid själva muren.
Pea naʻa ne toki tukutuku hifo ʻakinaua mei he matapā sioʻata ʻaki ʻae afo: he naʻe tuʻu hono fale ʻi he funga ʻā ʻoe kolo, pea naʻe nofo ia ʻi ʻolunga ʻi he ʻā.
16 Och hon sade till dem: »Gån upp i bergsbygden, så att edra förföljare icke träffa på eder; och hållen eder gömda där i tre dagar, till dess edra förföljare hava kommit tillbaka, så kunnen I sedan fortsätta eder färd.»
Pea pehē ʻe ia kiate kinaua, “Mo ō ʻo mole atu ki he moʻunga, telia naʻa mo fetaulaki mo e kau tuli; pea fufū ʻakimoua ʻi ai ʻi he ʻaho ʻe tolu, kaeʻoua ke liu mai ʻae kau tuli: pea hili ia ʻe lelei hoʻomo ō ʻi homo hala.”
17 Och männen sade till henne: »Vi vilja likväl vara fria ifrån den ed som du nu har tagit av oss,
Pea naʻe pehē ʻe he ongo tangata kiate ia, “ʻOku ma [fie ]taʻehalaia ʻi hoʻo fuakava ni, ʻaia kuo ke fakafuakava ai mo kimaua.
18 om du, när vi komma in i landet, underlåter att binda detta röda snöre i det fönster genom vilket du har släppt ned oss, och likaledes om du icke har din fader och din moder och dina bröder, alla av din faders hus, samlade hemma hos dig.
Vakai, ʻoka mau ka hoko ki he fonua, te ke nonoʻo ʻae potu afo kulokula ni ʻi ʻolunga ʻi he matapā, ʻaia naʻa ke tukutuku hifo ai ʻakimaua: pea ke ʻomi hoʻo tamai mo hoʻo faʻē, mo ho ngaahi tuongaʻane, mo e kāinga kotoa pē ʻoe fale ʻo hoʻo tamai, ki ʻapi kiate koe.
19 Dock, om någon går åstad, utom dörrarna till ditt hus, så komme hans blod över hans huvud, och vi äro utan skuld; om däremot någons hand kommer vid en av dem som äro inne i ditt hus, så må dennes blod komma över vårt huvud.
Pea ʻe pehē, ʻilonga ʻaia ʻe hū kituʻa ʻi he matapā ʻo ho fale ki he hala, ʻe ʻi hono ʻulu pē ʻa hono toto, pea ʻe taʻehala ʻakimaua: pea ʻilonga ʻaia ʻe ʻiate koe ʻi he fale, ʻe ʻi homa ʻulu hono toto, ʻo kapau ʻe ala ʻe ha nima kiate ia.”
20 Och om du förråder vårt förehavande, så äro vi likaledes fria ifrån den ed som du har tagit av oss.»
Pea kapau te ke fakahā ʻema ngāue ni, te ma toki ʻataʻatā ai mei he fuakava ʻaia kuo ke fefuakava ai mo kimaua.”
21 Hon svarade: »Vare det såsom I haven sagt.» Och så lät hon dem gå, och de drogo åstad. Men hon band det röda snöret i fönstret.
Pea naʻe pehē ʻe ia, “Hangē ko hoʻomo ngaahi lea, ke pehē pe ia.” Pea naʻa ne fekau ʻakinaua kena ō, pea na ō: pea ne noʻotaki ʻae afo kulokula ʻi he matapā.
22 Så drogo de nu åstad och kommo upp i bergsbygden och stannade där i tre dagar, till dess att deras förföljare hade vänt tillbaka; ty dessa hade sökt efter dem överallt på vägarna, men hade icke funnit dem.
Pea naʻa na ō, pea hoko ki he moʻunga, ʻo na nofo ai ʻi he ʻaho ʻe tolu, kaeʻoua liu mai ʻae kau tuli: pea naʻe kumi ʻakinaua ʻe he kau tuli ʻi he potu kotoa pē ʻoe hala, ka naʻe ʻikai tenau ʻilo ʻakinaua.
23 Sedan vände de båda männen tillbaka och kommo ned från bergsbygden och gingo över floden och kommo så till Josua, Nuns son; och de förtäljde för honom allt vad som hade vederfarits dem.
Ko ia naʻe liu mai ʻae ongo tangata ʻo ʻalu hifo mei he moʻunga, ʻo na ō ki he kauvai ʻe taha, ʻo hoko kia Siosiua ko e foha ʻo Nuni, ʻo fakahā kiate ia ʻaia kotoa pē kuo hoko kiate kinaua:
24 Och de sade till Josua: »HERREN har givit hela landet i vår hand; alla landets inbyggare äro i ångest för oss.»
Pea naʻa na pehē kia Siosiua, “Ko e moʻoni kuo tukuange ʻe Sihova ʻae fonua kotoa pē ki hotau nima; he ʻoku vaivai ʻae kakai kotoa pē ʻoe fonua koeʻuhi ko kitautolu.”