< Josua 15 >
1 Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.
Juda-sønerne og ættgreinerne deira fekk sin lut burtimot Edomlandet, sudmed Sinheidi, lengst sud.
2 Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,
Landskilet deira gjekk på sudsida ut frå enden av Saltsjøen, frå den viki som sting lengst i sud,
3 gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.
tøygde seg sud um Skorpionskardet, og tok so yver til Sin og uppetter sunnanfor Kades-Barnea; so gjekk skiftelina yver til Hesron og upp til Addar; der svinga ho burt til Karka,
4 Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»
tok so burtetter til Asmon, kom fram ved Egyptarlands-bekken, og enda utmed havet. «Dette», sagde Herren, «skal vera landskilet dykkar i sud.»
5 Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.
I aust fylgde landskilet Saltsjøstrandi, alt til Jordanosen. På nordsida gjekk fylkesdeilet frå vatsbotnen, frå Jordanosen,
6 Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.
upp til Bet-Hogla og heldt so frametter nordanfor Bet-ha-Araba, upp til Bohan-Rubensson-steinen.
7 Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.
So tok skiftelina frå Akordalen, til Debir; der svinga ho nordetter til den steinkrinsen, som ligg beint imot Adummimkleivi, sunnanfor dalen, og gjekk so yver til En-Semeskjelda og fram til En-Rogel.
8 Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.
Sidan tok ho upp til Hinnomssonsdalen, til sudsida av Jebusitaråsen, der Jerusalem ligg, og steig upp til toppen av det fjellet som er beint i vest for Hinnomsdalen, ved nordenden av Kjempesletta.
9 Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.
Frå den fjelltoppen stemnde skiftelina burtåt Me-Neftoahkjelda, heldt fram til byarne på Efronheidi, og tok so burtetter til Ba’ala, den byen som no heiter Kirjat-Jearim.
10 Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.
Frå Ba’ala svinga ho vestetter til Se’irfjellet, tok yver til nordhallet av Jearimfjellet, der Kesalon ligg, og gjekk so ned til Bet-Semes, og fram til Timna.
11 Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.
Sidan heldt skiftelina nordetter til Ekronåsen; der svinga ho burt til Sikron, tok so yver til Ba’alafjellet, kom fram ved Jabne’el, og enda utmed havet.
12 Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.
I vest var det Storhavet som var grensa. Dette var landskili åt Juda-sønerne og ættgreinerne deira, på alle sidor.
13 Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.
Kaleb Jefunneson fekk sin lut millom Juda-sønerne, etter det som Herren hadde sagt med Josva. Det var den byen som heitte etter Arba, far åt Anak, og som me no kallar Hebron.
14 Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.
Kaleb dreiv ut dei tri anakitarne som budde der, Sesai og Ahiman og Talmai, borni åt Anak.
15 Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.
Sidan for Kaleb mot Debir-buarne; Debir heitte fyrr Kirjat-Sefer.
16 Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»
Då lova han ut at den som kunde taka Kirjat-Sefer, skulde få Aksa, dotter hans.
17 När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
Otniel, son åt Kenaz, bror åt Kaleb, tok byen, og Kaleb gav honom Aksa.
18 Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»
Då so ho skulde flytja heim til honom, eggja ho honom til å beda far hennar um ein jordveg, og sjølv hoppa ho ned av asnet. «Kva er det du vil?» spurde Kaleb.
19 Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.
«Gjev med ei velfargåva!» svara ho. «Du hev gift meg burt til dette turre Sudlandet; gjev meg no vatskjeldor!» So gav han henne Øvregullot og Nedregullot.
20 Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.
No skal me nemna dei eigedomarne som Juda-ætti og greinerne hennar fekk:
21 Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,
Byarne i Sudlandet, ytst i Judafylket, burtimot Edomskiftet, det var Kabse’el og Eder og Jagur
og Kina og Dimona og Adada
23 Kedes, Hasor och Jitnan,
og Kedes og Hasor og Jitnan,
25 Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,
og Hasor-Hadatta og Kerijot-Hesron, som no heiter Hasor,
27 Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,
og Hasur-Gadda og Hesmon og Bet-Pelet
28 Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,
og Hasar-Sual og Be’erseba og Bizjotja,
30 Eltolad, Kesil, Horma,
og Eltolad og Kesil og Horma
31 Siklag, Madmanna, Sansanna,
og Siklag og Madmanna og Sansanna
32 Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.
og Lebaot og Silhim og Ajin og Rimmon, i alt ni og tjuge byar, med grenderne som låg ikring.
33 I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,
I låglandet: Estaol og Sora og Asna
34 Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,
og Zanoah og En-Gannim, Tappuah og Enam,
35 Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,
Jarmut og Adullam, Soko og Azeka
36 Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;
og Sa’arajim og Aditajim og Gedera med Gederotajim, fjortan byar, med grenderne ikring,
37 Senan, Hadasa, Migdal-Gad,
Senan og Hadasa og Migdal-Gad
38 Dilean, Mispe, Jokteel,
og Dilan og Mispe og Jokte’el,
40 Kabbon, Lamas, Kitlis,
og Kabbon og Lahmas og Kitlis
41 Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;
og Gederot, Bet-Dagon og Na’ama og Makkeda, sekstan byar med grenderne ikring,
og Jiftah og Asna og Nesib
44 Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;
og Ke’ila og Aksib og Maresa, ni byar med grenderne ikring,
45 Ekron med underlydande städer och byar;
Ekron med bygder og grender,
46 från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;
og alt som låg millom Ekron og havet på Asdodsida, med grenderne som høyrde til,
47 vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.
Asdod med bygder og grender, Gaza med bygder og grender, radt burt til Egyptarlands-bekken og ut til Storhavet; det var grensa der.
48 Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,
I fjellbygderne: Samir og Jattir og Soko
49 Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,
og Danna og Kirjat-Sanna, som no heiter Debir,
og Anab og Estemo og Anim
51 Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;
og Gosen og Holon og Gilo, elleve byar, med grenderne ikring,
53 Janum, Bet-Tappua, Afeka,
og Janim og Bet-Tappuah og Afeka
54 Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;
og Humta og Kirjat-Arba, som no heiter Hebron, og Sior, ni byar med grenderne ikring,
55 Maon, Karmel, Sif, Juta,
Maon, Karmel og Zif og Juta
56 Jisreel, Jokdeam och Sanoa,
og Jizre’el og Jokdeam og Zanoah,
57 Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;
Kajin, Gibea og Timna, ti byar med grenderne ikring,
58 Halhul, Bet-Sur, Gedor,
Halhul, Bet-Sur og Gedor
59 Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;
og Ma’arat og Bet-Anot og Eltekon, seks byar med grenderne ikring,
60 Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;
Kirjat-Ba’al, som sidan vart kalla Kirjat-Jearim, og Rabba, tvo byar med grenderne ikring.
61 I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,
I øydemarki: Bet-ha-Araba, Middin og Sekaka
62 Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.
og Nibsan og Ir-Hammelah og En-Gedi, seks byar med grenderne ikring.
63 Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.
Men Juda-sønerne vann ikkje driva ut jebusitarne, som budde i Jerusalem; dei hev vorte buande i hop med Juda-sønerne i Jerusalem alt til denne dag.