< Josua 11 >
1 Då nu Jabin, konungen i Hasor, hörde detta, sände han bud till Jobab, konungen i Madon, och till konungen i Simron och konungen i Aksaf
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi he fanongo ʻa Sapini ko e tuʻi ʻo Hasoa ki he ngaahi meʻa ni, naʻe fekau ia kia Sopapi ko e tuʻi ʻo Matoni, pea ki he tuʻi ʻo Similoni, pea ki he tuʻi ʻo ʻAkisafi,
2 och till de konungar som bodde norrut, i Bergsbygden och på Hedmarken, söder om Kinarot, och i Låglandet, så ock i Nafot-Dor, västerut,
Pea ki he ngaahi tuʻi ʻoku ʻi he potu tokelau ʻoe ngaahi moʻunga, pea ʻi he ngaahi toafa ʻo Kineloti, pea ʻi he teleʻa, pea ʻi he ngaahi potu ʻo Toa ki he potu hihifo,
3 vidare till kananéerna österut och västerut och till amoréerna, hetiterna, perisséerna och jebuséerna i Bergsbygden, så och till hivéerna nedanför Hermon, i Mispalandet.
[Pea ki he ]kakai Kēnani ʻi he potu hahake, pea ki lulunga, pea ki he kakai ʻAmoli, mo e kakai Heti, mo e kakai Pelesi, mo e kakai Sepusi ʻi he ngaahi moʻunga, pea ki he kakai Hevi ʻi lalo ʻi Heamoni ʻi he fonua ko Misipa.
4 Dessa drogo nu ut med alla sina härar, en folkskara så talrik som sanden på havets strand, jämte hästar och vagnar i stor myckenhet.
Pea naʻa nau ʻalu kituaʻā, ʻakinautolu mo ʻenau ngaahi tau kotoa pē, ko e fuʻu kakai lahi, ʻo hangē hono tokolahi ko e ʻoneʻone ʻoku ʻi he matātahi, mo e ngaahi hoosi mo e ngaahi saliote lahi ʻaupito.
5 Alla dessa konungar rotade sig samman; och de kommo och lägrade sig tillhopa vid Meroms vatten, för att strida mot Israel.
Pea ʻi he fakakātoa ʻae ngaahi tuʻi ni, naʻa nau haʻu ʻo ʻapitanga ʻi he ngaahi vai ʻo Melomi, kenau tauʻi ʻa ʻIsileli.
6 Men HERREN sade till Josua: »Frukta icke för dem, ty i morgon vid denna tid vill jag själv giva dem allasammans slagna i Israels våld. På deras hästar skall du avskära fotsenorna, och deras vagnar skall du bränna upp i eld.»
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Siosiua, “ʻOua naʻa ke manavahē koeʻuhi ko kinautolu: he ko e feituʻulaʻā ni ʻapongipongi te u tuku ke tāmateʻi ʻakinautolu kotoa pē ʻi he ʻao ʻo ʻIsileli: te ke tutuʻu ʻae uoua [ʻoe vaʻe ]ʻo ʻenau fanga hoosi, pea tutu ʻenau ngaahi saliote ʻi he afi.”
7 Och Josua kom med allt sitt krigsfolk plötsligt över dem vid Meroms vatten och anföll dem.
Ko ia naʻe haʻu fakafokifā ai ʻa Siosiua mo e kakai tau kotoa pē mo ia, kiate kinautolu ki he ngaahi vai ʻo Melomi; pea naʻa nau ʻoho atu kiate kinautolu.
8 Och HERREN gav dem i Israels hand, och de slogo dem och förföljde dem ända till Stora Sidon, till Misrefot-Maim och till Mispedalen, österut; de slogo dem och läto ingen slippa undan.
Pea naʻe tukuange ʻe Sihova ʻakinautolu ki he nima ʻo ʻIsileli, pea nau taaʻi ʻakinautolu, pea naʻe tuli ʻakinautolu ki Saitoni lahi, pea ki Misilefotimeimi, pea ki he teleʻa ʻo Misipa ki he potu hahake; pea naʻa nau taaʻi ʻakinautolu, ʻo ʻikai tuku ha niʻihi ke toe.
9 Och Josua gjorde med dem såsom HERREN hade befallt honom: på deras hästar lät han avskära fotsenorna, och deras vagnar lät han bränna upp i eld.
Pea naʻe fai ʻe Siosiua kiate kinautolu ʻo hangē ko e fekau ʻa Sihova kiate ia: ne ne tutuʻu ʻae uoua ʻoe vaʻe ʻo ʻenau fanga hoosi, pea ne tutu ʻenau ngaahi saliote ʻaki ʻae afi.
10 Därefter, vid samma tid, vände Josua tillbaka och intog Hasor och slog dess konung med svärd; ty Hasor var fordom huvudstaden för alla dessa riken.
Pea naʻe liu mai ʻa Siosiua ʻi he kuonga ko ia, ʻo ne maʻu ʻa Hasoa, ʻo ne taaʻi hono tuʻi ʻaki ʻae heletā: he ko Hasoa ko e ʻulu ia ʻi muʻa ki he ngaahi puleʻanga ni kotoa pē.
11 Alla de som voro därinne blevo slagna med svärdsegg och givna till spillo, så att intet som anda hade lämnades kvar; och själva Hasor brände han upp i eld.
Pea naʻa nau taaʻi ʻae kakai kotoa pē naʻe ʻi ai ʻaki ʻae mata ʻoe heletā, ʻo fakaʻauha ʻakinautolu: naʻe ʻikai ha niʻihi ke toe ke moʻui: pea naʻa ne tutu ʻa Hasoa ʻaki ʻae afi.
12 Likaledes underkuvade Josua alla de andra konungastäderna med alla deras konungar, och han slog deras invånare med svärdsegg och gav dem till spillo, såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit.
Pea ko e ngaahi kolo kotoa pē ʻoe ngaahi tuʻi ko ia, pea mo honau ngaahi tuʻi, naʻe maʻu ʻe Siosiua, ʻo ne taaʻi ʻakinautolu ʻaki ʻae mata ʻoe heletā, ʻo ne fakaʻauha ʻakinautolu, ʻo hangē ko e fekau ʻa Mōsese ko e tamaioʻeiki ʻa Sihova.
13 Dock brände Israel icke upp någon av de städer som lågo på höjder, utom Hasor allena, ty det uppbrändes av Josua.
Ka koeʻuhi ko e ngaahi kolo naʻe kei tuʻu pe ʻi honau mālohi, naʻe ʻikai tutu ia ʻe ʻIsileli, ka ko Hasoa pē: ko ia ia naʻe tutu ʻe Siosiua.
14 Och allt rovet från dessa städer, så ock boskapen, togo Israels barn såsom sitt byte; men alla människor i dem slogo de med svärdsegg, till dess att de hade förgjort dem; de läto intet som anda hade bliva kvar.
Pea ko e meʻa vete kotoa pē ʻoe ngaahi kolo ni, mo e fanga manu, naʻe toʻo ʻe he fānau ʻa ʻIsileli ko e koloa kiate kinautolu; ka naʻa nau taaʻi ʻae tangata kotoa pē ʻaki ʻae mata ʻoe heletā, ke ʻoua kenau ʻauha ʻiate kinautolu, pea naʻe ʻikai tenau tuku ha niʻihi ke moʻui.
15 Såsom HERREN hade bjudit sin tjänare Mose, så hade Mose bjudit Josua, och så gjorde Josua; han underlät icke något av allt det som HERREN hade bjudit Mose.
Hangē ko e fekau ʻa Sihova ki heʻene tamaioʻeiki ko Mōsese, naʻe pehē pe hono fekauʻi ʻe Mōsese ʻa Siosiua, pea naʻe fai ia ʻe Siosiua: naʻe ʻikai tuku ʻe ia ha meʻa ʻe taha taʻefai, ʻi he meʻa kotoa pē naʻe fekau ʻe Sihova kia Mōsese.
16 Så intog Josua hela detta land: Bergsbygden, hela Sydlandet och hela landet Gosen, Låglandet och Hedmarken, så ock Israels bergsbygd och dess lågland,
Ko ia naʻe maʻu ʻe Siosiua ʻae fonua kotoa pē, ko e ngaahi moʻunga, mo e ngaahi fonua ki he potu tonga, mo e fonua kotoa pē ko Koseni, mo e teleʻa, mo e toafa, mo e moʻunga ʻo ʻIsileli, pea mo e tafangafanga ʻo ia;
17 landet från Halakberget, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanonsdalen nedanför berget Hermon; och alla konungar där tog han till fånga och slog dem till döds.
ʻIo, mei he moʻunga ko Halaki, ʻoku ʻalu hake ki Seia, ʻio, ʻo aʻu atu ki Peali-kata ʻi he teleʻa ʻo Lepanoni ʻi lalo ʻi he moʻunga ko Heamoni: mo honau ngaahi tuʻi naʻa ne maʻu, ʻo taaʻi, mo tāmateʻi ʻakinautolu.
18 I lång tid förde Josua krig mot alla dessa konungar.
Naʻe fai fuoloa ʻe Siosiua ʻae tau mo e ngaahi tuʻi ko ia.
19 Om man undantager de hivéer som bodde i Gibeon, fanns ingen stad som ingick fred med Israels barn, utan dessa intogo dem alla med strid.
Naʻe ʻikai ha kolo naʻe fakalelei mo e fānau ʻa ʻIsileli, ka ko e kakai Hevi ʻoku nofo ʻi Kipione: ko hono toe kotoa pē naʻa nau lavaʻi ʻi he tau.
20 Ty från HERREN kom det att de förstockade sina hjärtan och mötte Israel med krig, för att de skulle givas till spillo, och för att nåd icke skulle vederfaras dem; i stället skulle de förgöras, såsom HERREN hade bjudit Mose.
He naʻe ʻia Sihova ke fakafefeka honau loto, koeʻuhi kenau haʻu angatuʻu ki ʻIsileli ke tau, koeʻuhi ke ne fakaʻauha ʻaupito ʻakinautolu, pea ke ʻoua naʻa nau maʻu ʻae ʻofa, ka koeʻuhi ke ne fakaʻauha ʻakinautolu, ʻo hangē ko e fekau ʻa Sihova kia Mōsese.
21 Under denna tid drog Josua åstad och utrotade anakiterna i Bergsbygden, i Hebron, Debir och Anab, i hela Juda bergsbygd och i hela Israels bergsbygd; Josua gav dem med deras städer till spillo.
Pea naʻe haʻu ʻa Siosiua ʻi he kuonga ko ia, ʻo ne motuhi ʻae kau ʻAnaki mei he ngaahi moʻunga, mei Hepeloni, mo Tipa, mo ʻAnapi, pea mei he moʻunga kotoa pē ʻo Siuta, pea mei he ngaahi moʻunga kotoa pē ʻo ʻIsileli: naʻe fakaʻauha ʻaupito ʻakinautolu ʻe Siosiua mo ʻenau ngaahi kolo.
22 I Israels barns land lämnades inga anakiter kvar; allenast i Gasa, Gat och Asdod blevo några kvar.
Naʻe ʻikai hano toe ʻoe kau ʻAnaki ʻi he fonua ʻoe fānau ʻa ʻIsileli: ka naʻe toe [ha niʻihi ]ʻi Kesa, mo Kati, pea ʻi ʻAsitoti.
23 Så intog Josua hela landet, alldeles såsom HERREN hade lovat Mose; och Josua gav det till arvedel åt Israel, efter deras avdelningar och stammar. Och landet hade nu ro från krig.
Ko ia, naʻe maʻu ʻe Siosiua ʻae fonua kotoa, ʻo hangē ko ia naʻe folofola ai ʻa Sihova kia Mōsese; pea naʻe foaki ia ʻe Siosiua ki ʻIsileli ko honau tofiʻa, ʻo fakatatau ki he vahevahe ʻo honau ngaahi faʻahinga. Pea naʻe mālōlō ʻae fonua mei he tau.