Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Muqeddemde «Kalam» bar idi; Kalam Xuda bilen bille idi hem Kalam Xuda idi.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
U muqeddemde Xuda bilen bille idi.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
U arqiliq barliq mewjudatlar yaritildi we barliq yaritilghanlarning héchbiri uningsiz yaritilghan emes.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Uningda hayatliq bar idi we shu hayatliq insanlargha nur élip keldi.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
We nur qarangghuluqta parlaydu we qarangghuluq bolsa nurni héch bésip chüsheligen emes.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Bir adem Xudadin keldi. Uning ismi Yehya idi.
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
U guwahliq bérish üchün, yeni hemme insan özi arqiliq ishendürülsun, dep nurgha guwahchi bolushqa kelgenidi.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
[Yehyaning] özi shu nur emes, belki peqet shu nurgha guwahliq bérishke kelgenidi.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Heqiqiy nur, yeni pütkül insanni yorutquchi nur dunyagha kéliwatqanidi.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
U dunyada bolghan we dunya u arqiliq barliqqa keltürülgen bolsimu, lékin dunya uni tonumidi.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
U öziningkilerge kelgen bolsimu, biraq uni öz xelqi qobul qilmidi.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
Shundaqtimu, u özini qobul qilghanlar, yeni öz namigha étiqad qilghanlarning hemmisige Xudaning perzenti bolush hoquqini ata qildi.
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
Uni qobul qilghan mushular ya qandin, ya etlerdin, ya insan iradisidin emes, belki Xudadin törelgen bolidu.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Kalam insan boldi hem arimizda makanlashti we biz uning shan-sheripige qariduq; u shan-sherep bolsa, Atining yénidin kelgen, méhir-shepqet we heqiqetke tolghan birdinbir yégane Oghliningkidur.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'»
(Yehya uninggha guwahliq bérip: — Mana, men [silerge]: «Mendin kéyin kelgüchi mendin üstündur, chünki u men dunyagha kélishtin burunla bolghanidi» déginim del mushu kishidur! — dep jar qildi)
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Chünki hemmimiz uningdiki tolup tashqanlardin iltipat üstige iltipat alduq.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Chünki Tewrat qanuni Musa [peyghember] arqiliq yetküzülgenidi; lékin méhir-shepqet we heqiqet Eysa Mesih arqiliq yetküzüldi.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
Xudani héchkim körüp baqqan emes; biraq Atining quchiqida turghuchi, yeni birdinbir Oghul Uni ayan qildi.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Yérusalémdiki Yehudiylar Yehyadin «Sen kimsen?» dep sürüshte qilishqa kahinlar bilen Lawiylarni uning yénigha ewetkende, uning ulargha jawaben bergen guwahliqi mundaq idi:
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: »Jag är icke Messias.»
U étirap qilip, héch ikkilenmey: — «Men Mesih emesmen» — dep éniq étirap qildi.
21 Åter frågade de honom: »Vad är du då? Är du Elias?» Han svarade: »Det är jag icke.» -- »Är du Profeten?» Han svarade: »Nej.»
Ular uningdin: — Undaqta özüng kim bolisen? Ilyas [peyghember]musen? — dep soridi. — Yaq, men u emesmen, — dédi u. — Emise, sen héliqi peyghembermusen? — dep soridi ular. U yene: — Yaq! — dédi.
22 Då sade de till honom: »Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?»
Shunga ular uningdin: — Undaqta, sen zadi kim bolisen? Bizni ewetkenlerge jawab bérishimiz üchün, [bizge éytqin], özüng toghruluq néme deysen? — dep soridi.
23 Han svarade: »Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade.»
Yehya mundaq jawab berdi: — Yeshaya peyghember burun éytqandek, chölde «Rebning yolini tüz qilinglar» dep towlaydighan awazdurmen!
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Emdi [Yérusalémdin] ewetilgenler Perisiylerdin idi. Ular yene Yehyadin: — Sen ya Mesih, ya Ilyas yaki héliqi peyghember bolmisang, néme dep kishilerni sugha chömüldürisen? — dep soridi.
25 Och de frågade honom och sade till honom: »Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?»
26 Johannes svarade dem och sade: »Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
Yehya ulargha mundaq dep jawab berdi: — Men kishilerni sughila chömüldürimen, lékin aranglarda turghuchi siler tonumighan birsi bar;
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa.»
u mendin kéyin kelgüchi bolup, men hetta uning keshining boghquchini yéshishkimu layiq emesmen!
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
Bu ishlar Iordan deryasining sherqiy qétidiki Beyt-Aniya yézisida, yeni Yehya peyghember kishilerni [sugha] chömüldürüwatqan yerde yüz bergenidi.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
Etisi, Yehya Eysaning özige qarap kéliwatqanliqini körüp mundaq dédi: — Mana, pütkül dunyaning gunahlirini élip tashlaydighan Xudaning qozisi!
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Mana, men [silerge]: «Mendin kéyin kelgüchi birsi bar, u mendin üstündur, chünki u men dunyada bolushtin burunla bolghanidi» déginim del mushu kishidur!
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.»
Men burun uni bilmisemmu, lékin uni Israilgha ayan bolsun dep, kishilerni sugha chömüldürgili keldim.
32 Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Yehya yene guwahliq bérip mundaq dédi: — Men Rohning paxtek halitide asmandin chüshüp, uning üstige qon’ghanliqini kördüm.
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
Men eslide uni bilmigenidim; lékin méni kishilerni sugha chömüldürüshke Ewetküchi manga: «Sen Rohning chüshüp, kimning üstige qon’ghanliqini körseng, u kishilerni Muqeddes Rohqa chömüldürgüchi bolidu!» dégenidi.
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son.»
Men derweqe shu ishni kördüm, shunga uning heqiqeten Xudaning Oghli ikenlikige guwahliq berdim!
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Etisi, Yehya ikki muxlisi bilen yene shu yerde turatti.
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: »Se, Guds Lamm!»
U [u yerdin] méngip kétiwatqan Eysani körüp: — Qaranglar! Xudaning qozisi! — dédi.
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
Uning bu sözini anglighan ikki muxlis Eysaning keynidin méngishti.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: »Vad viljen I?» De svarade honom: »Rabbi» (det betyder mästare) »var bor du?»
Eysa keynige burulup, ularning egiship kéliwatqinini körüp ulardin: — Néme izdeysiler? — dep soridi. Ular: — Rabbi (bu [ibraniyche söz bolup], «ustaz» dégen menide), qeyerde turisen? — dédi.
39 Han sade till dem: »Kommen och sen.» Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
— Bérip körünglar, — dédi u. Shuning bilen, ular bérip uning qeyerde turidighanliqini kördi we u küni uning bilen bille turdi (bu waqit shu künning oninchi saiti idi).
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
Yehya [peyghemberning] yuqiriqi sözini anglap, Eysaning keynidin mangghan ikkiylenning biri Simon Pétrusning inisi Andriyas idi.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: »Vi hava funnit Messias» (det betyder detsamma som Kristus).
Andriyas awwal öz akisi Simonni tépip, uninggha: — Biz «Mesih»ni taptuq! — dédi («Mesih» ibraniyche söz bolup, grék tilida «Xristos» dep terjime qilinidu)
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: »Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas» (det betyder detsamma som Petrus).
we akisini Eysaning aldigha élip bardi. Eysa uninggha qarap: Sen Yunusning oghli Simon; buningdin kéyin «Kifas» dep atilisen, — dédi (menisi «tash»tur).
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: »Följ mig.»
Etisi, Eysa Galiliye ölkisige yol almaqchi idi. U Filipni tépip, uninggha: — Manga egiship mang! — dédi
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
(Filip Beyt-Saidaliq bolup, Andriyas bilen Pétrusning yurtdishi idi).
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: »Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.»
Filip Nataniyelni tépip, uninggha: — Musa peyghember Tewratta we bashqa peyghemberlermu [yazmilirida] bésharet qilip yazghan zatni taptuq. U bolsa Yüsüpning oghli Nasaretlik Eysa iken! — dédi.
46 Natanael sade till honom: »Kan något gott komma från Nasaret?» Filippus svarade honom: »Kom och se.»
Biraq Nataniyel: — Nasaret dégen jaydin yaxshi birnéme chiqamdu?! — dédi. Kélip körüp baq! — dédi Filip.
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: »Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek.»
Eysa Nataniyelning özining aldigha kéliwatqanliqini körüp, u toghruluq: — Mana, ichide qilche hiyle-mikrisi yoq heqiqiy bir Israilliq! — dédi.
48 Natanael frågade honom: »Huru kan du känna mig?» Jesus svarade och sade till honom: »Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet.»
Nataniyel: — Méni qeyérimdin bilding? — dep soridi. Eysa uninggha jawab bérip: — Filip séni chaqirishtin awwal, séning enjür derixining tüwide olturghanliqingni körgenidim, — dédi.
49 Natanael svarade honom: »Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung.»
Nataniyel jawaben: — Ustaz, sen Xudaning Oghli, Israilning Padishahisen! — dédi.
50 Jesus svarade och sade till honom: »Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se.»
Eysa uninggha jawaben: — Séni enjür derixining tüwide körgenlikimni éytqanliqim üchün ishiniwatamsen? Buningdinmu chong ishlarni körisen! — dédi
51 Därefter sade han till honom: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen.» Eller: Ingen har någonsin sett Gud; en enfödd Gud, han som är i Faderns sköte, osv. vilken har varit före mig. Båda orden betyda den smorde; det förra är arameiska, det senare grekiska. Det arameiska ordet kefa betyder klippa -- Jfr Matt 16,18.
we yene: — Berheq, berheq silerge éytip qoyayki, siler asmanlar échilip, Xudaning perishtilirining Insan’oghlining üstidin chiqip-chüshüp yüridighanliqini körisiler! — dédi.
