Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Ahoubada Wahei adu leirammi; Wahei adu Tengban Mapuga leiminnarammi amasung Wahei adu Tengban Mapu oirammi.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
Hek houba adudagi houna Wahei adu Tengban Mapuga leiminnarammi.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
Ibungo mahakki mapanna Tengban Mapuna pot pumnamak sembikhi; Ibungo mahak yaodana semkhiba khutsem amata leite.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Ibungoda hingba leirammi aduga hingba aduna misinggi mangal oirammi.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
Mangal aduna amambada ngalle aduga amamba aduna mangal adubu ngamde.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Tengban Mapuna thabirakpa John kouba mi ama leirammi.
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
Mi khudingmak mahakki mapanna thajaraknaba, mahakna misingda mangal adugi maramda hainaba lakpani.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Mahak masamakti mangal adu natte adubu mahakti mangal adugi maramda hainanaba lakpani.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Mi khudingmakta mangal pibiba achumba mangal adu taibangpanda laklammi.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
Wahei adu taibangpanda leirammi, aduga Mapu Ibungona taibangpan asi Ibungo mahakki mapanna sembikhiba oirabasu, taibangpannadi Ibungo mahakpu khanglamde.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
Ibungo mahakna masagi oiba maphamda laklammi adubu mahakmakki misingna Ibungobu lousillamde.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
Adubu mi kharanadi Ibungobu lousinjarammi amadi Ibungobu thajarammi; maram aduna Ibungona makhoida Tengban Mapugi machasing oinaba matik pibire.
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
Makhoina Tengban Mapugi machasing oirakpa asi mama mapana nattraga mioibagi apambana nattraga mapuroibagi warepna pokpiba adugumba natte adubu Mapu Ibungona pokpibani.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Wahei aduna sayollaktuna thoujal amadi achumbana pik thanduna eikhoigi irakta leibirare. Aduga eikhoina Ibungo mahakki matik mangal haibadi Mapagi amatta ngairaba Macha oibagi matik mangal adu ujare.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'»
John-na Ibungo mahakki maramda hairammi. Mahakna houna hairak-i, “‘Ibungona eigi tungda lengbirakli adubu Ibungo mahakti eina poktringeida hannana leirabani maram asina Ibungona eingondagi henna chao-i,’ haina eina nakhoida haikhiba Ibungo mahak adu asini.”
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Athanba thoujalgi pukkei oiriba Ibungo mangondagi yaipha thoujal amagi mathakta yaipha thoujal ama eikhoi pumnamakna phangjare.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Wayel Yathangdi Moses-ki mapanna pibibani adubu thoujal amasung achumbadi Jisu Christtagi mapanna lakpani.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
Mi kana amatana Tengban Mapubu kheidounungdasu ukhidri. Adubu Mapaga yamna naknana leiriba amatta ngairaba Machanupa Mapu Ibungona Ibungo mahakpu phongdokle.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Jerusalem-da leiba Jihudisingna, John-bu kanano haina hangnaba purohitsing amasung Levi-singbu John-gi manakta tharaklammi.
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: »Jag är icke Messias.»
Mahakna paokhum piningdaba touramde aduga i-phong phongna sengna hairak-i, “Eidi Christta adu natte.”
21 Åter frågade de honom: »Vad är du då? Är du Elias?» Han svarade: »Det är jag icke.» -- »Är du Profeten?» Han svarade: »Nej.»
Maduda makhoina hanglak-i, “Adu oirabadi nahak kanano? Nahak Elijah-ra?” John-na khumlak-i, “Ei natte.” Adudagi makhoina hanglak-i, “Adudi Mapu Ibungogi wa phongdokpa maichou ama lakkani haibadu nahakla?” Mahakna khumlak-i, “Natte”
22 Då sade de till honom: »Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?»
Aroibada makhoina hairak-i, “Adu oirabadi nahak kanano haibasi eikhoida haibirak-u. Eikhoibu tharakpa makhoising aduda tamlunaba nahakna paokhum amadi pibiyu. Nahakna nasagi maramda kari haijabage?”
23 Han svarade: »Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade.»
Mapu Ibungogi wa phongdokpa maichou Isaiah-gi waheising sijinnaduna John-na paokhum pirak-i: “Lamjao lamhangda laoriba kanagumba amagi khonjel adu eini: ‘MAPU IBUNGO mahakna chatnanaba lambi adu chumhallu!’”
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Pharisee kharasu John-gi maphamda tharak-i,
25 Och de frågade honom och sade till honom: »Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?»
makhoina John-da hanglak-i, “Nahak Christta adusu Elijah adusu Mapu Ibungogi wa phongdokpa maichou adusu nattrabadi karigi nahakna baptize touribano?”
26 Johannes svarade dem och sade: »Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
Maduda John-na khumlak-i, “Einadi isingda baptize tou-i adubu nakhoina khangdaba kanagumba ama nakhoigi narakta lepli.
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa.»
Ibungo mahakna eigi tungda lakli aduga eidi Ibungo mahakki sandal mari louthokpa phaoba matik chade.”
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
John-na baptize toubiba mapham Jordan turen-gi nongpok thangba wangmada leiba Bethany-da masigi thoudok asi thokkhibani.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
Mathanggi numitta Jisuna John-gi manakta lakpadu ure maduda John-na hairak-i, “Yeng-u, taibangpanbagi pappu pubiduna louthokpiba Tengban Mapugi Yaomacha adu!
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Ibungo asigi maramdani eina haikhibadu, ‘Kanagumba ama eigi tungda lengbirakli, Ibungo mahakti eina poktringeidagi hannana leirabani maramsina Ibungona eingondagi henna chao-i.’
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.»
Einadi Ibungobu kanano haiba khanglamde adubu eina isingda baptize toubasi Ibungo mahakpu Israel-da phongdoknabani.”
32 Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Adudagi John-na sakhi asi pirammi: “Thawai aduna swargadagi khunugumna lengtharaktuna Ibungoda leiba adu eina ure.
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
Eibu isingda baptize tounaba thabiba Ibungo mahakna eingonda, ‘Thawai aduna kanagumba amagi mathakta lengtharaktuna leiba nahakna ugani; mahak aduna Thawai Asengbada baptize toubigani,’ haina haibiramdrabadi eina Ibungo mahakpu khanglamloidabani.
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son.»
Eina madumak ujare aduga Ibungo mahak asi Tengban Mapugi Machanupani haina eina nakhoida hairi.”
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Mathanggi numitta John-na mahakki tung-inba aniga loinana leptuna leirammi.
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: »Se, Guds Lamm!»
Jisuna mapham aduda chatpadu ubada mahakna hairak-i, “Yeng-u, Tengban Mapugi Yaomacha adu.”
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
John-na haiba adu mahakki tung-inba aniduna tarabada makhoina Jisugi matung induna chatkhirammi.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: »Vad viljen I?» De svarade honom: »Rabbi» (det betyder mästare) »var bor du?»
Jisuna leithorakpada makhoina mahakki tung illakliba adu ure maduda Ibungona hanglak-i, “Nakhoi kari pambage?” Maduda makhoina khumlak-i, “Rabbi” (Masigi wahanthokti “Oja Ibungo” haibani), “Ibungo nahak kadaida leibibage?”
39 Han sade till dem: »Kommen och sen.» Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
Ibungona khumlak-i, “Lak-u aduga nakhoina u-gani.” (Matam adu numit yungba matung pung marimuk tabada oirammi.) Maram aduna makhoina Ibungoga loinana chattuna Ibungona leiba mapham adu ujare aduga numit aduma makhoina Ibungoga loinana leiminnarammi.
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
John-na haiba adu taduna Jisugi tung inkhiba makhoi anigi marakta amadi Simon Peter-gi manao Andrew-ni.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: »Vi hava funnit Messias» (det betyder detsamma som Kristus).
Andrew-na ihan hanna mahakki mayamba Simon-bu thiraga mangonda hairammi, “Eikhoina Messiah adu phangjare.” (Madudi “Christta” haibani)
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: »Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas» (det betyder detsamma som Petrus).
Adudagi mahakna Simon-bu Jisugi manakta purakle. Jisuna Simon-da yenglaga hairak-i, “Nahakti John-gi machanupa Simon-ni, adubu nahakki naming Cephas kougani.” (Masigi wahanthokti “Peter” haibani.)
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: »Följ mig.»
Mathanggi numitta Galilee-da Jisuna chatke leple. Ibungona Philip-pu thengnarabada mangonda hairak-i, “Eigi itung illak-u!”
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
(Andrew amadi Peter-gumna Philip-su Bethsaida sahardagini.)
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: »Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.»
Philip-na Nathanael-bu phanglabada mangonda hairammi, “Moses-na Wayel Yathangda amasung Mapu Ibungogi wa phongdokpa maichousingnasu ibiramba mahak adu eikhoina phangle. Mahak adudi Joseph-ki machanupa, Nazareth-ki Jisuni.”
46 Natanael sade till honom: »Kan något gott komma från Nasaret?» Filippus svarade honom: »Kom och se.»
Nathanael-na hanglak-i, “Nazareth-tagibu karigumba aphaba thorakpa ngambra?” Maduda Philip-na khumlak-i, “Laktuna yeng-u.”
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: »Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek.»
Mahakki manakta Nathanael-na lakpadu urabada Jisuna mangonda hairak-i, “Mapham asida tasengba Israel-gi mi ama leire; mangonda lounamba leite.”
48 Natanael frågade honom: »Huru kan du känna mig?» Jesus svarade och sade till honom: »Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet.»
Nathanael-na Ibungoda hanglak-i, “Ibungona eibu karamna khangbibage?” Maduda Jisuna paokhum pirak-i, “Philip-na nahakpu koudringeida, nahakna heiyit pambi makhada leiba matam aduda eina nangbu ure.”
49 Natanael svarade honom: »Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung.»
Nathanael-na khumlak-i, “Oja Ibungo, nahak Tengban Mapugi Machanupa aduni! Nahak Israel-gi Ningthouni!”
50 Jesus svarade och sade till honom: »Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se.»
Jisuna mangonda hairak-i, “Nahakna heiyit pambi makhada leiringeida eina nangbu ure haina eina nangonda haibagi maramna nahakna thajaribra? Masidagi henna chaoba thabaksing nahakna ukhigani.”
51 Därefter sade han till honom: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen.» Eller: Ingen har någonsin sett Gud; en enfödd Gud, han som är i Faderns sköte, osv. vilken har varit före mig. Båda orden betyda den smorde; det förra är arameiska, det senare grekiska. Det arameiska ordet kefa betyder klippa -- Jfr Matt 16,18.
Adudagi Ibungona makha tarak-i, “Eina nakhoida tasengnamak hairiba asini, swarga hangdokpa amadi Tengban Mapugi dutsingna Migi Machanupa adugi mathakta kakhat khumtha touba adu nakhoina ugani.”
