Johannes 9
1 När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
A Yeshu bhali nkupita gubhammweni mundu jumo, nangalole jwa shibhelekwa.
2 Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?»
Bhai, bhaajiganywa bhabho gubhaabhushiyenje, “Mmaajiganya! Gani atendile yambi, jwene munduju eu bhankwetenje mpaka abhelekwe nangalole?”
3 Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
A Yeshu gubhajangwile, “Lyeneli lyangakoposhela kwa ligongo lya yambi yakwe, wala yambi ya bhankwetenje, ikabhe ashibhelekwa na unangalole nkupinga mashili ga a Nnungu gabhoneshe.
4 Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
Pabha kukanabhe pilila, tunapinjikwa kutenda maengo ga bhandumile bhala, kupililaga mundu akakombola kutenda liengo.
5 Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.»
Mobha guni pashilambolyo, nne shilangaya sha shilambolyo.”
6 När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
Bhakabheleketeje genego, gubhaunile mata pai, gubhaeleye litope na mata gala, gubhampashile mmeyo nangalole jula,
7 och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
gubhannugulile, “Jenda ukanabhe kulitanda lya Shiloamu.” Malombolelo ga Shiloamu, “Atumilwe.” Bhai, nangalole jula gwapite kunabha, kungai gwabhujile alilola.
8 Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?»
Bhai, ashaatami ajakwe na bhammanyangaga kuti paliji nangalole nkujuga, gubhashitenje, “Bhuli, jweneju nngabha nkulaga atamaga na juga jula?”
9 Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.»
Bhananji gubhashitenje, “Ni juju.” Bhananji gubhashitenje, “Ng'oo! Ikabhe ashilandanape.” Ikabheje aliji nangalole jula nigwashite, “Ni nne!”
10 Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?»
Bhai, gubhammushiyenje, “Shanabhuli meyo gako pugashite lola?”
11 Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.»
Jwalakwe gwabhajangwilenje, “Bhandu bhaashemwa a Yeshu bhala bhashinkualaya litope, gubhambashile mmeyo ninugulila. ‘Jenda ukanabhe kulitanda lya Shiloamu.’ Bhai, gumbite nabha, nigunolile.”
12 De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.»
Gubhammushiyenje, “Bhenebho kubhali kwei?” Jwalakwe gwabhajangwilenje, “Nne ngakukumanya!”
13 Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
Kungai mundu aliji nangalole jula gubhampelekenje kwa Ashimapalishayo.
14 Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
Lyene lyubha libhaeleye litope a Yeshu nikunnamiya mundu nangalolejo, pulyaaliji Lyubha lya Pumulila.
15 När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.»
Bhai, Ashimapalishayo gubhammushiyenje jwene mundujo, “Shanabhuli pukombwele kulola?” Jwalakwe gwabhalugulilenje, “Bhashinkumbaka litope mmeyo, gunabhile nnaino ngulilola.”
16 Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar.
Ashimapalishayo bhananji gubhashitenje, “Bhene bhandubho bhangakoposhela kwa a Nnugu, pabha bhakaakagula shalia ja Lyubha lya Pumulila.” Ikabheje bhananji gubhashitenje, “Mundu akwete yambi akombola bhuli kutenda ilangulo ya nnei?” Gugakoposhele malekano munkumbi gwabhonji.
17 Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»
Gubhammushiyenje kabhili mundu aliji nangalole jula, “Pabha bhenebho bhashikulamya meyo, ukwaataya bhuli?” Jwalakwe gwabhalugulilenje, “Bhenebho ankulondola bha a Nnungu!”
18 Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
Ashikalongolele bha Bhayaudi bhangakulupalilanga kuti jwene mundujo bhukala paliji nangalole na nnaino analola, mpaka pubhaashemilenje bhankwetenje.
19 Dem frågade de och sade: »Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?»
Bhai, gubhaabhushiyenje, “Bhuli, jweneju ni mwana jwenunji junkutinji pabhelekwe ali nangalole? Shanabhuli nnaino pakombwele kulola?”
20 Då svarade han föräldrar och sade: »Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
Bhankwetenje gubhajangwilenje, “Uwe tummanyi aju mwana gwetu na pabhelekwe ali nangalole.
21 Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.»
Ikabheje shanabhuli palolile, tukakumumanya na nkali annamiye meyojo, uwe tukakummanya. Mummuyanje nnyene, jwenejo jwankulungwa, shataye.”
22 Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
Bhankwetenje bhashinkubheleketanga nneyo kwa ligongo lya kwaajogopanga ashikalongolele bha Bhayaudi, pabha ashikalongolelebho bhashinkulagananga kuti mundu jojowe shakunde kuti a Yeshu ni a Kilishitu abhingwe nshinagogi.
23 Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
Lyenelyo ni ligongo lya bhankwetenje kubheleta kuti, “Jwenejo jwankulungwa, mummuyanje nnyene.”
24 Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
Bhai, gubhanshemilenje kabhili aliji nangalole jula, gubhannugulilenje, “Ubhelekete ya kweli gwaape ukonjelo a Nnungu! Uwe tumumanyi kuti abha bhandubha bhakwete yambi.”
25 Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
Jwenejo gwajangwile, “Monaga bhakwete yambi, nne ngaamanya. Ikabheje nishimanyi shindu shimo kuti, naliji nangalole na nnaino ngunalola.”
26 Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
Bhai, gubhammushiyenje, “Bhakutendele nndi? Bhakulamiye shanabhuli meyo gako?”
27 Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
Jwene mundujo gwabhajangwilenje, “Nimmalanjilenje, mmanganyanji mwangapilikanishiyanga, kwa nndi nnapinganga kupilikana kabhili? Bhuli na mmanganyanji nnapinganga kubha bhaajiganywa bhabho?”
28 Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
Bhai gubhantukenenje, bhalinkutinji, “Ugwe ni nkujiganywa jwabho, uwe tubhaajiganywa bha a Musha.
29 Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
Uwe tumumanyi kuti a Nnungu bhashinkubheleketa na a Musha, ikabheje bhene bhandubha tukakukumanya kubhakoposhele!”
30 Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
Jwalakwe gwabhajangwilenje, “Sheneshi sha kanganigwa! Mmanganyanji nkakukumanyanga kubhakoposhele, ikabheje bhashinamiya meyo gangu!
31 Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
Tumumanyi kuti a Nnungu bhakakwapilikanishiyanga bhandunji bhakwetenje yambi, ikabhe jojowe akwaakunda na tenda gubhapinga.
Kuumila bhukala pa shilambolyo ikanabhe pilikanika kuti mundu ashilamya meyo gaka nangalole jwa shibhelekwa. (aiōn g165)
33 Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.»
Monaga bhene bhandubha bhangakoposhela kwa a Nnungu, bhakanakombole kutenda shoshowe!”
34 De svarade och sade till honom: »Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!» Och så drevo de ut honom.
Gubhajangwilenje, “Ugwe ushibhelekwa na lelelwa muyambi jika, utujiganye uwe?” Bhai, gubhankanilenje kushinagogi.
35 Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: »Tror du på Människosonen?»
A Yeshu gubhapilikene kuti bhashikunkananga nshinagogi. Bhai, bhakammoneje gubhammushiye, “Bhuli, ugwe ulikunkulupalila Mwana juka Mundu?”
36 Han svarade och sade: »Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.»
Jwene mundujo gwajangwile, “Mmakulungwa, nnugulile jwenejo ni gani, ninkulupalile.”
37 Jesus sade till honom: »Du har sett honom; det är han som talar med dig.»
A Yeshu gubhammalanjile, “Mumweni, akunguluka na mmwejo.”
38 Då sade han: »Herre, jag tror.» Och han föll ned för honom.
Bhai, jwene mundujo gwashite, “Mmakulungwa ngulikulupalila!” Gwabhatindibhalile.
39 Och Jesus sade: »Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.»
A Yeshu gubhashite, “Nne njiika kushilambolyo kuukumula, nkupinga bhakaalolanga bhalolanje, na bhaalolanga bhabhanganje ashinangalole.”
40 När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: »Äro då kanske också vi blinda?»
Ashimapalishayo bhananji bhalinginji pamo na bhenebho gubhapilikenenje gene malobhego, gubhaabhushiyenje, “Bhuli, nkali uwe ashinangalole?”
41 Jesus svarade dem: »Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar.»
A Yeshu gubhaajangwilenje, “Monaga nkalinginji ashinangalole, nkanakolanjeje yambi, ikabheje nnaino nkutinji. ‘Uwe tulilola,’ bhai launo nkwetenje yambi.
