Johannes 9
1 När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
Jesuh lama a ceh k’um üng, a hmi law üngkhyüh a mik müki khyang mat a hmuh.
2 Då frågade hans lärjungar honom och sade: »Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?»
Axüisawe naw, “Saja aw, a mik müa hmiki hin ua mkhyenaka phäha ni? Amäta mkhyenaka phäh aw, a nupaa ani mkhyenaka phäh aw?” ti lü, ami kthäh u.
3 Jesus svarade: »Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
Jesuh naw, “Amäta mkhyenaka phäh am ni, a nupaa mkhyenaka phäha pi am ni. Ani üng Pamhnama johit khyange naw ami hmuh vaia phäha ni.
4 Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
“A mhnüp ham üng na tüih lawkia khut mi pawh khai. U naw pi khut am a binak theia mthan pha law hlüki.
5 Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.»
“Khawmdeka khana ka vea küt üng khawmdeka kvaia ka kyaki,” ti lü, a jah msang.
6 När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
Acukba a pyen käna, mdek üng a mci msawh lü, a mci am mdek mthaü lü acun am a mikmüa mik a jut.
7 och sade till honom: »Gå bort och två dig i dammen Siloam» (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
A mikmü üng, “Cit lü Silawng Tuili üng va hmaieia,” a ti. (Silawng ti cun “Tüih” tinak ni) Acunüng, cit lü va hmaiei se a mik vai law beki.
8 Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: »Är detta icke den man som att och tiggde?»
A impei locenge ja, ahlana täei se hmu khawikie naw, “Hin hin ngaw lü täei khawiki am niki aw?” ami ti.
9 Somliga svarade: »Det är han.» Andra sade: »Nej, men han är lik honom.» Själv sade han: »Jag är den mannen.»
Avang naw, “Acun ni” ami ti. Avang naw, “Acun ta am ni” a tängpüi ni” ami ti. Amät naw, “Kei acun ni” a ti.
10 Och de frågade honom: »Huru blevo då dina ögon öppnade?»
Amimi naw, “Na mik ihawkba vai beki?” ami ti.
11 Han svarade: »Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.»
Ani naw, “Jesuh ami ti naw mdek mthaü lü, ka mik üng jut lü, ‘Silawng Tuilia va cit lü va hmaieia’ ti se, cit lü hmaiei ngü se ka mik vai law beki,” a ti.
12 De frågade honom: »Var är den mannen?» Han svarade: »Det vet jag icke.»
“Ani hawia veki ni?” ti lü a mi kthäh üng, ani naw “Am ksing veng” a ti be.
13 Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
A mik mü khawikia khyang cun Phariseea veia ami cehpüi.
14 Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
Jesuh naw mdek mthaü lü a mik a vaisak bea mhnüp cun Sabbath mhnüpa kyaki.
15 När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: »Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.»
Pharisee naw, a mik a vai law bea mawng kthäh u se, ani naw, “Lawk am ka mik na nawi se, hmaei lü, ka hmu law be theiki ni,” a ti.
16 Då sade några av fariséerna: »Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.» Andra sade: »Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?» Så funnos bland dem stridiga meningar.
Pharise avang naw, “Acuna khyang naw Sabbath am a jeiha phäha, Pamhnama üngkhyüh lawki ta am ni khü vai,” ami ti. Avang naw, “Khyangka naw ihawkba hina mäih müncanksee jah pawh khawh khai aw?” ami ti. Phariseea ksunga ngtainak ve lawki.
17 Då frågade de åter den blinde: »Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?» Han svarade: »En profet är han.»
Acun käna, amikmü üng, “Na mik a vaisak bea phäha, nang naw ihawkba ani na ngaiki ni?” ti u lü, ami kthäh betü üng, “Ani cun Sahma ni” a ti.
18 Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
Judah ngvaie naw, a mik vai law bekia nu ja pa, am ami jah khü ham veia, amikmü khawiki vai law beki ni tia mawng am kcang na u.
19 Dem frågade de och sade: »Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?»
A nu ja a paa üng, “Hin hin nami ca, amikmüa hmi lawki nami ti khawi am niki aw? Ihawkba atuh hmu law be theiki ni?” ti u lü, ami jah kthäh.
20 Då svarade han föräldrar och sade: »Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
A nu ja pa naw, “Hin kami ca ti kami ksingki, amikmüa hmi lawki ti pi kami ksing.
21 Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.»
Cunsepi, ihawkba atuh hmu law beki ti am kani ksingki, hmuhsak beki pi am ksing ve ning. Amät kthäh ua; khyang teh lawki; amäta mawng cun amät naw pyen se,” ti ni lü, ani jah msang.
22 Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
A nu ja pa naw Judah ngvaie ami jah kyüha phäha acukba ani pyena kyaki. Am acun ham üng pi, “Ani cun Mesijah ni” tiki naküt cun sinakok üngkhyüh ksät vaia ami mkhyäp thüpthüpa kyaki.
23 Därför var det som hans föräldrar sade: »Han är gammal nog; frågen honom själv.»
Acunakyase, a nu ja pa naw, “Khyang teh lawki, amät kthäh ua” ani tia kyaki.
24 Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.»
Anghngihnaka amikmüa hmi lawki cun khü betü u lü, “Pamhnama veia akcang ka pyen khai tia sitih taa, nang ning mdaw beki cun khyangka ti kami ksingki ni,” ami ti.
25 Han svarade: »Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.»
Ani naw, “Khyangka a ni ja am a ni am ksing nawng. Mat ka ksing cun ahlana ka mik mü khawiki, tuh ka hmu law beki,” ti lü, a jah msang.
26 Då frågade de honom: »Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?»
Amimi naw, “Na khana i ja a pawh? Na mik ihawkba ja a vaisak be?” ti lü, ami kthäh.
27 Han svarade dem: »Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?»
Ani naw, “Cükta üng ka ning jah mtheh päng, am nami na ngai hlüki. Ise nami ngja hlü betükie ni? Nangmi pi axüisaw hea nami thawn hngaa nami yüki aw?” ti lü, a jah msang.
28 Då bannade de honom och sade: »Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
Amimi naw ksekha na u lü, “Nang hin ania xüisawa na kyaki ni, keimi ta Mosia axüisaw he ni.
29 Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.»
“Pamhnam naw Mosi ngthuhei püiki ti kami ksingki, cunüngpi Jesuh hawia ka naw lawki ti am ksing u nawng,” ami ti.
30 Mannen svarade och sade till dem: »Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
“Ani naw ka mik vaisak be kyaw sepi, ani hawia khyüh lawki ti am nami ksing hin müncankse ni.
31 Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
“Pamhnam naw khyangkaa ngthu am ngai khawiki ti mi ksingki. Acunsepi, au naw pi Pamhnam mhläkphya na lü a ngjakhlü a pawh üng Pamhnam naw ngaih pet khawiki.
“Khawmdek a ngtüi üngkhyüh, a mikmüa hmi lawki vaisak be ve u, tia u naw am mi ngja khawi. (aiōn g165)
33 Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.»
“Hin hin Pamhnam üngkhyüh lawki am a ni ta, i am pawh khawh,” ti lü, a jah msang.
34 De svarade och sade till honom: »Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!» Och så drevo de ut honom.
Amimi naw, “Na hmi law üng, mkhyenake am hmi law lü, na jah mthei lawki aw?” ti u lü, msangkie naw, Sinakok üngka naw ami ksät u.
35 Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: »Tror du på Människosonen?»
Ksätkie ti Jesuh naw ksing lü hmuki naw, “Khyanga Capa na jumki aw?” ti lü a kthäh.
36 Han svarade och sade: »Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.»
Ani naw, “Bawipa aw, ka jum law vaia, ani u ni na mtheha?” a ti.
37 Jesus sade till honom: »Du har sett honom; det är han som talar med dig.»
Jesuh naw, “Ani na hmu päng ni, atuh ning ngthuheipüiki hin ani ni,” a ti.
38 Då sade han: »Herre, jag tror.» Och han föll ned för honom.
Ani naw, “Bawipa aw, jum veng,” ti lü, Jesuh hjawkhahki.
39 Och Jesus sade: »Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.»
Jesuh naw, “Ngthumkhyah khaia hina khawmdek khana ka lawki, amikmüea mik vai be lü, a mik kvaiea mik a münak vaia ka lawki ni,” a ti.
40 När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: »Äro då kanske också vi blinda?»
Ahlawnga vekia Pharisee naw, acun ngja u lü, “Keimi pi kami mik mü hngaki aw?” ti lü, ami kthäh u.
41 Jesus svarade dem: »Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar.»
Jesuh naw, “Nami mik a mü üng mkhyenak am ta uki. Acunsepi, atuh ‘Kami mik vaiki’ nami tia phäh nami mkhyekatki” a ti.
