Johannes 8
1 Och Jesus gick ut till Oljeberget.
Yesu nodhi e Got Zeituni.
2 Men i dagbräckningen kom han åter till helgedomen.
Kinyne gokinyi nochak odok e hekalu, kama ji duto nochokore kolwore, kendo nobet piny mopuonjogi.
3 Då förde översteprästerna och fariséerna dit en kvinna som hade blivit beträdd med äktenskapsbrott; och när de hade lett henne fram,
Jopuonj Chik kod jo-Farisai nokelo dhako moro mane onwangʼ ka terore. Negikete ochungʼ e nyim joma ne ni kanyo duto,
4 sade de till honom: »Mästare, denna kvinna har på bar gärning blivit beträdd med äktenskapsbrott.
bangʼe negiwachone Yesu niya, “Japuonj, dhakoni nende omaki rando ka terore.
5 Nu bjuder Moses i lagen att sådana skola stenas. Vad säger då du?»
Musa to nomiyowa chik mondo wachiel mon ma kamago gi kite. In to iwacho angʼo kuom wachni?”
6 Detta sade de för att snärja honom, på det att de skulle få något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ned och skrev med fingret på jorden.
Negiketo wachno e nyim Yesu mondo gigajego kendo giyud yo mane ginyalo donjonego. Yesu to nokulore piny kendo nochako ndiko e lowo gi lith lwete.
7 Men när de stodo fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: »Den av eder som är utan synd, han kaste första stenen på henne.»
Kane gimedo dhi nyime gipenje, noa malo mowachonegi niya, “Ngʼato kuomu mapok otimo richo ema okuong goye gi kidi.”
8 Sedan böjde han sig åter ned och skrev på jorden.
Eka nochako okulore piny mondiko e lowo.
9 När de hörde detta, gingo de ut, den ene efter den andre, först de äldsta, och Jesus blev lämnad allena med kvinnan, som stod där kvar.
Gikanyono, joma nowinjo gima nowachono nochako wuok achiel kaachiel, chakre jomadongo nyaka nyithindo mi dhakono ema nodongʼ kende kochungʼ but Yesu.
10 Då såg Jesus upp och sade till kvinnan: »Var äro de andra? Har ingen dömt dig?»
Yesu noa malo kendo nopenje niya, “Nyarwa, eregi? Onge ngʼama odongʼ ma pod donjoni?”
11 Hon svarade: »Herre, ingen.» Då sade han till henne: »Icke heller jag dömer dig. Gå, och synda icke härefter.»]
Nowacho niya, “Jaduongʼ, onge ngʼat modongʼ.” Yesu nokone niya, “Kata an bende ok angʼadni bura. Wuogi idhi, to kik ichak itim richo kendo.”]
12 Åter talade Jesus till dem och sade: »Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall förvisso icke vandra i mörkret, utan skall hava livets ljus.»
Yesu nochako owuoyo kodgi, kowacho niya, “An e ler mar piny, ngʼato angʼata ma luwa ok nyal wuotho e mudho, to enobed gi ler mar ngima.”
13 Då sade fariséerna till honom: »Du vittnar om dig själv; ditt vittnesbörd gäller icke.»
Omiyo jo-Farisai nokwede kagiwacho niya, “Itimo mana nendi iwuon, omiyo ok wanyal yie ni gik miwacho gin adier.”
14 Jesus svarade och sade till dem: »Om jag än vittnar om mig själv, så gäller dock mitt vittnesbörd, ty jag vet varifrån jag har kommit, och vart jag går; men I veten icke varifrån jag kommer, eller vart jag går.
Yesu nodwokogi niya, “Kata obedo ni atimo nenda awuon to nenda pod en mana adier nimar angʼeyo kuma ne aaye gi kuma adhiye. Un to ukia kuma aaye kata kuma adhiye.
15 I dömen efter köttet; jag dömer ingen.
Ungʼado bura gi rieko mar dhano, an to ok angʼad bura ni ngʼato.
16 Och om jag än dömer, så är min dom en rätt dom, ty jag är därvid icke ensam, utan med mig är han som har sänt mig.
To ka angʼado bura to paro ma angʼadogo bura nikare nikech ok atime kenda, to atime gi paro mar Wuoro mane oora.
17 I eder lag är ju ock skrivet att vad två människor vittna, det gäller såsom sant.
Ondiki e chiku ni nend ji ariyo nyalo bedo adiera mi yiego.
18 Här är nu jag som vittnar om mig; om mig vittnar också Fadern, som har sänt mig.
An atimo nenda awuon, to ngʼama chielo matimo nenda en Wuoro mane oora.”
19 Då sade de till honom: »Var är då din Fader?» Jesus svarade: »I kännen varken mig eller min Fader. Om I känden mig, så känden I ock min Fader.»
Eka negipenje niya, “Wuonuno nikanye?” Yesu nodwokogi niya, “Ukiaya kendo Wuora bende ukia. Ka dine bed ni ungʼeya, to Wuora bende dine ungʼeyo.”
20 Det var på det ställe där offerkistorna stodo som han talade dessa ord, medan han undervisade i helgedomen; men ingen bar hand på honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
Ne owacho wechegi kane oyudo opuonjo e laru mar hekalu, but kama ji ne ketoe sadaka. To onge ngʼama nomake, nikech kindene ne pok ochopo.
21 Åter sade han till dem: »Jag går bort, och I skolen då söka efter mig; men I skolen dö i eder synd. Dig jag går, dit kunnen I icke komma.»
Yesu nowachonegi kendo niya, “Abiro dhi aweyou, kendo ubiro manya, to unutho mana e richou. Kuma adhiye ok unyal bire.”
22 Då sade judarna: »Icke vill han väl dräpa sig själv, eftersom han säger: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma'?»
Wachneno nomiyo jo-Yahudi openjore niya, “Dibed ni ngʼatni dwaro dere? Dipo mano emomiyo owacho ni, ‘Kuma adhiye ok unyal bire?’”
23 Men han svarade dem: »I ären härnedifrån, jag är ovanifrån; I ären av denna världen, jag är icke av denna världen.
To nomedo wachonegi niya, “Unua mwalo e piny, an to aa malo e polo. Un jopinyni, to an ok an japinyni.
24 Därför sade jag till eder att I skullen dö i edra synder; ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder.»
Ne asenyisou ni ubiro tho e richou. Ka utamoru yie ni an ngʼama asebedo ka awachonu ni an, to ubiro tho e richou adier.”
25 Då frågade de honom: »Vem är du då?» Jesus svarade dem: »Det som jag redan från begynnelsen har uttalat för eder.
Negipenje niya, “In ngʼa?” Yesu nodwokogi niya, “An mana ngʼama asebedo ka awacho ni an nyaka aa chakruok.
26 Mycket har jag ännu att tala och att döma i fråga om eder. Men han som har sänt mig är sannfärdig, och vad jag har hört av honom, det talar jag ut inför världen.»
An gi gik mangʼeny monego awachnu mondo angʼadnugo bura. To Jal mane oora en ja-adiera, kendo anyiso piny gik ma asewinjo kuome.”
27 Men de förstodo icke att det var om Fadern som han talade till dem.
Ne ok gingʼeyo ni ne owuoyonegi kuom Wuoro.
28 Då sade Jesus: »När I haven upphöjt Människosonen, då skolen I första att jag är den jag är, och att jag icke gör något av mig själv, utan talar detta såsom Fadern har lärt mig.
Omiyo Yesu nowachonegi niya, “Bangʼ ka useguro Wuod Dhano eka unungʼe ni an ngʼama asebedo ka anyisou ni an, kendo ni onge gima atimo kenda, to awacho mana gik ma Wuora opuonja.
29 Och han som har sänt mig är med mig; han har icke lämnat mig allena, eftersom jag alltid gör vad honom behagar.»
Jal mane oora ni koda kendo pok oweya kenda, nimar atimo gik malongʼone kinde duto.”
30 När han talade detta, kommo många till tro på honom.
Ji mangʼeny noyie kuome seche ma nowuoyono.
31 Då sade Jesus till de judar som hade satt tro till honom: »Om I förbliven i mitt ord, så ären I i sanning mina lärjungar;
Yesu nowacho ni jo-Yahudi manoyie kuome niya, “Ka usiko kumako puonjna, eka un jopuonjrena adier.
32 Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.»
Kutimo kamano, to ubiro ngʼeyo adiera kendo adiera nomi ubed thuolo.”
33 De svarade honom: »Vi äro Abrahams säd och hava aldrig varit trälar under någon. Huru kan du då säga: 'I skolen bliva fria'?»
To negidwoke niya, “Wan koth Ibrahim kendo pok ne wabedo wasumb ngʼato nyaka nene. Ere gima omiyo iwachonwa ni ibiro miyowa wabed thuolo.”
34 Jesus svarade dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Var och en som gör synd, han är syndens träl.
Yesu nodwokogi niya, “Awachonu adier, ni ngʼato ka ngʼato matimo richo, en misumba richo.
To ongʼere ni misumba ok luong ni wuod dala, to wuod wuon dala ema iluongo kamano nyaka chiengʼ. (aiōn g165)
36 Om nu Sonen gör eder fria, så bliven i verkligen fria.
Omiyo ka Wuowi ema omiyo ubedo thuolo, to ubiro bedo thuolo chutho.
37 Jag vet att I ären Abrahams säd; men I stån efter att döda mig, eftersom mitt ord icke får någon ingång i eder.
Angʼeyo ni un koth Ibrahim, kata kamano udwaro nega, nikech udagi miyo Wachna thuolo e chunyu.
38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader; så gören ock I vad I haven hört av eder fader.»
An awachonu gik ma aseneno kuom Wuora wangʼ gi wangʼ, to un usiko utimo mana gik ma useneno kuom wuonu.”
39 De svarade och sade till honom: »Vår fader är ju Abraham.» Jesus svarade till dem: »Ären I Abrahams barn, så gören ock Abrahams gärningar.
Negidwoke niya, “Wan Ibrahim e Wuonwa.” Yesu nowachonegi niya, “Ka dine bed ni un nyithind Ibrahim adier, to dine utimo gik ma Ibrahim notimo;
40 Men nu stån I efter att döda mig, en man som har sagt eder sanningen, såsom jag har hört den av Gud. Så handlade icke Abraham.
to kar timo kamano to udwaro mana nega nikech asebedo kanyiso weche mag adiera mane Nyasaye omiya. Ibrahim to ne ok otimo gik ma kamago.
41 Nej, I gören eder faders gärningar.» De sade till honom: »Vi äro icke födda i äktenskapsbrott. Vi hava Gud till fader och ingen annan.»
Un timbe wuonu ema utimo.” Ne gikone ka gikwere niya, “Wan ok wan kimirwa. Wuoro ma wan-go en Nyasaye owuon.”
42 Jesus svarade dem: »Vore Gud eder fader, så älskaden I ju mig, ty från Gud har jag utgått, och från honom är jag kommen. Ja, jag har icke kommit av mig själv, utan det är han som har sänt mig.
Yesu nowachonegi niya, “Ka dine bed ni Nyasaye en Wuoru, dine uhera, nimar ne aa ir Nyasaye kendo koro an ka, ok asebiro kenda awuon, to en ema noora.
43 Varför fatten I då icke vad jag talar? Jo, därför att I icke 'stån ut med' att höra på mitt ord.
Angʼo momiyo gik mawacho ok nyal donjonu kendo ok unyal winjo tiendgi?
44 I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.
Un nyithind wuonu ma Satan kendo dwach wuonuno ema uhero timo. Ne en janek nyaka aa chakruok, kendo ok odwar adiera nikech adiera onge kuome. Koriambo to otimo gima ongʼiyogo, nimar en ja-miriambo, kendo en e wuon miriambo duto.
45 Men mig tron I icke, just därför att jag talar sanning.
To an ok uyie kuoma nikech awacho adiera!
46 Vilken av eder kan överbevisa mig om någon synd? Om jag alltså talar sanning, varför tron I mig då icke?
Ere ngʼato kuomu ka manyalo ngʼengʼa ni an jaricho? To ka awachonu adier to angʼo momiyo udagi yie kuoma?
47 Den som är av Gud, han lyssnar till Guds ord; och det är därför att I icke ären av Gud som I icke lyssnen därtill.
Ngʼat Nyasaye winjo weche Nyasaye, to un ok uwinj wach Nyasaye nikech ok un joge.”
48 Judarna svarade och sade till honom: »Hava vi icke rätt, då vi säga att du är en samarit och är besatt av en ond ande?»
Jo-Yahudi nodwoke niya, “Donge wan kare ka wawacho ni in ja-Samaria kendo ni in gi jachien?”
49 Jesus svarade: »Jag är icke besatt av någon ond ande; fastmer hedrar jag min Fader. I åter skymfen mig.
Yesu nodwokogi niya, “Aonge gi jachien. Wuora ema amiyo duongʼ to un to uchaya.
50 Men jag söker icke min egen ära; en finnes dock som söker den och som dömer.
An ok adwar mondo umiya duongʼ, to nitie Jal machielo madwaro mondo ayud duongʼ, kendo en e jangʼad bura.
51 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin se döden.» (aiōn g165)
Awachonu adier ni ka ngʼato orito wachna, to ok notho nyaka chiengʼ.” (aiōn g165)
52 Judarna sade till honom: »Nu förstå vi att du är besatt av en ond ande. Abraham har dött, så ock profeterna, och likväl säger du: 'Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin smaka döden.' (aiōn g165)
Kane jo-Yahudi owinjo wachno, negiwachone niya, “Koro wangʼeyo maonge kiawa ni in gi jachien! Ibrahim notho, kendo jonabi bende notho, to in to iwacho ni ka ngʼato orito wachni to ok notho. (aiōn g165)
53 Icke är väl du förmer än vår Fader Abraham? Och han har ju dött. Profeterna hava också dött. Till vem gör du då dig själv?»
Iparo ni iduongʼ moloyo kwarwa Ibrahim? Ka en notho, to jonabi bende notho, in to iparo ni in ngʼa?”
54 Jesus svarade: »Om jag själv ville skaffa mig ära, så vore min ära intet; men det är min Fader som förlänar mig ära, han som I säger vara eder Gud.
Yesu nodwokogi niya, “Ka dipo ni amiyora duongʼ kenda, to duongʼna onge tich. Wuora, ma un bende uluongo ni Nyasachuno ema miya duongʼ.
55 Dock, I haven icke lärt känna honom, men jag känner honom; och om jag sade att jag icke kände honom, så bleve jag en lögnare likasom I; men jag känner honom och håller hans ord.
Kata obedo ni ok ungʼeye, anto angʼeye. Ka anyalo wacho ni ok angʼeye, to anyalo bedo ja-miriambo mana ka un, to angʼeye adier kendo pile angʼeyo wachne.
56 Abraham, eder fader, fröjdade sig över att han skulle få se min dag. Han fick se den och blev glad.»
Ibrahim kwaru ne mor koneno ndalona; adier, nonene mobedo mamor.”
57 Då sade judarna till honom: »Femtio år gammal är du icke ännu, och Abraham har du sett!»
Jo-Yahudi nowachone niya, “Pok ichopo kata higni piero abich, to Ibrahim to iseneno kanye!”
58 Jesus sade till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Förrän Abraham blev till, är jag.»
Yesu nowachonegi niya, “Awachonu adier ni kane pok onywol Ibrahim, to ne Antie!”
59 Då togo de upp stenar för att kasta på honom. Men Jesus gömde sig undan och gick sedan ut ur helgedomen. 7,53--8,11; Se Nya testamentets text i Ordförkl. och allt folket kom till honom, och han satte sig och lärde dem. och kände sig överbevisade av samvetet.
Gikanyono ne gikwanyo kite mondo gichielgo Yesu, to nopondonigi, mopusore oa e laru mar hekalu.
