Johannes 6
1 Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».
After these things, Jesus went away across the sea of Galilee, that is, of Tiberias;
2 Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
and there was following him a great multitude, because they had been viewing the signs which he did upon such as were sick.
3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
But Jesus had gone up into the mountain, and, there, was sitting with his disciples.
4 Och påsken, judarnas högtid, var nära.
Now the passover was near, the feast of the Jews.
5 Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»
So then Jesus, lifting up his eyes, and beholding that a great multitude was coming unto him, saith unto Philip—Whence are we to buy loaves, that these may eat?
6 Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
But, this, he was saying, to test him; for, he himself, knew, what he was about to do.
7 Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»
Philip answered him—Two hundred denaries-worth of loaves, are not sufficient for them, that, each one, may take, a little.
8 Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
One from among his disciples, Andrew, the brother of Simon Peter, saith unto him—
9 »Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»
There is a little lad here, that hath five barley loaves, and two small fishes, —but, these, —what are they, for such numbers?
10 Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
Jesus said—Make the people recline. Now there was much grass in the place. So the men reclined, to the number of about five thousand.
11 Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
Jesus therefore took the loaves, and, giving thanks, went on distributing unto them that reclined; in like manner, of the small fishes also: as much as they were wishing.
12 Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»
And, when they were well-filled, he saith unto his disciples—Gather up the broken pieces left over, that nothing be lost.
13 Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
So they gathered them up, and filled twelve baskets, with broken pieces out of the five barley loaves, —which were left over by them who had eaten.
14 Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»
The people, therefore, seeing what signs he wrought, began to say—This, is, of a truth, the prophet who was to come into the world.
15 När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
Jesus, therefore, getting to know that they were about to come, and seize him, that they might make him king, retired again into the mountain, himself, alone.
16 Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
But, when evening came, his disciples went down unto the sea;
17 och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
and, entering into a boat, were going across the sea into Capernaum. And, dark, already, had it become, and, not yet, had Jesus reached them;
18 och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
moreover the sea, by reason of a great wind that blew, was rising high.
19 När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
Having therefore rowed about twenty-five or thirty furlongs, they observe Jesus, walking upon the sea, and, near the boat, coming; and they were affrighted.
20 Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»
But, he, saith unto them—It is, I: be not affrighted!
21 De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
They were willing, therefore, to receive him into the boat; and, straightway, the boat was at land, whither they had been slowly going.
22 Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
On the morrow, the multitude that was standing on the other side of the sea, saw that there was not, another small-boat, there, save one, —and that Jesus entered not, along with his disciples, unto the boat, but that, alone, his disciples departed: —
23 Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
howbeit there came boats out of Tiberias, near the place where they did eat the bread, after the Lord had given thanks: —
24 När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
When, therefore, the multitude saw, that, Jesus, was not there, nor yet his disciples, they themselves, got into the small boats, and came unto Capernaum, seeking Jesus;
25 Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: »Rabbi, när kom du hit?»
and, finding him on the other side of the sea, they said unto him—Rabbi! when, camest thou, hither?
26 Jesus svarade dem och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
Jesus answered them, and said—Verily, verily, I say unto you: Ye seek me, not because ye saw signs, but because ye did eat of the loaves and were filled.
27 Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel.» (aiōnios g166)
Be working, not for the food that perisheth, but for the food that endureth unto life age-abiding, —which, the Son of Man, unto you, will give; for upon, the same, hath the Father, even God, set his seal. (aiōnios g166)
28 Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?»
They said, therefore, unto him—What are we to do, that we may be working the works of God?
29 Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt.»
Jesus answered, and said unto them—This, is the work of God: that ye believe on him whom, he, hath sent forth.
30 De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
They said, therefore, unto him—What, then, art, thou, doing, by way of sign, that we may see, and believe in thee: what art thou working?
31 Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'»
Our fathers, did eat, the manna, in the desert, —just as it is written: Bread out of heaven, he gave them to eat.
32 Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
Jesus said unto them—Verily, verily, I say unto you: Not Moses, gave you the bread out of heaven; but, my Father, giveth you the real bread out of heaven.
33 Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv.»
For, the bread of God, is that which is coming down out of heaven, and giving, life, unto the world.
34 Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»
They said, therefore, unto him—Sir! Evermore, give us this bread.
35 Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
Jesus said unto them—I, am the bread of life: he that cometh unto me, in nowise shall hunger, and, he that believeth on me, in nowise shall thirst, any more.
36 Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
But I told you—Ye have even seen [me], and yet do not believe.
37 Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
All that which the Father is giving me, unto me, will have come, and, him that cometh unto me, in nowise will I cast out, —
38 Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
Because I have come down from heaven, —Not that I should be doing my own will, but the will of him that sent me.
39 Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
And, this, is the will of him that sent me, That, of all that which he hath given me, I should lose nothing, but should raise it up at the last day.
40 Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.» (aiōnios g166)
For, this, is the will of my Father, That, every one that vieweth the Son, and believeth on him, should have life age-abiding, and, I, should raise him up, at the last day. (aiōnios g166)
41 Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen.»
The Jews, therefore, began to murmur concerning him, because he said—I, am the bread that came down out of heaven;
42 Och de sade: »Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?»
and were saying—Is not, this, Jesus, the son of Joseph, —of whom, we, know the father and the mother! How is it then, that he, now, saith: Out of heaven, have I come down?
43 Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.
Jesus answered, and said unto them—Be not murmuring, one with another:
44 Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
No one, can come unto me, except, the Father who sent me, draw him, —and, I, will raise him up, in the last day.
45 Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
It is written in the prophets, —And they shall be, all, the instructed of God: Every one who hath heard of the Father, and learned, cometh unto me.
46 Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
Not that any one hath seen, the Father, save he who is from God, —this one, hath seen the Father.
Verily, verily, I say unto you: He that believeth, hath life age-abiding. (aiōnios g166)
48 Jag är livets bröd.
I am the bread of life: —
49 Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
Your fathers, did eat, in the desert, the manna, —and died:
50 Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
This, is the bread which, out of heaven, cometh down, that one, thereof, may eat, —and not die.
51 Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.» (aiōn g165)
I, am the living bread, which, out of heaven, came down: If one eat of this bread, he shall live unto times age-abiding; and, the bread, moreover, which, I, will give, is, my flesh—for the world’s life. (aiōn g165)
52 Då tvistade judarna med varandra och sade: »Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»
The Jews, therefore, began to strive one with another, saying—How can this one, unto us, give his flesh to eat?
53 Jesus sade då till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
Jesus, therefore, said unto them—Verily, verily, I say unto you—Except ye eat the flesh of the Son of Man, and drink his blood, ye have not life within yourselves.
54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. (aiōnios g166)
He that feedeth upon my flesh, and drinketh my blood, hath life age-abiding, and, I, will raise him up at the last day; (aiōnios g166)
55 Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
For, my flesh, is, true, food, and, my blood, is, true, drink:
56 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
He that feedeth upon my flesh, and drinketh my blood, in me, abideth, and, I, in him.
57 Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
Just as the living Father sent me, —and I live by reason of the Father, he also that feedeth upon me, even he, shall live by reason of me.
58 Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid.» (aiōn g165)
This, is the bread, which, out of heaven, came down: —Not just as your fathers did eat—and died! He that feedeth upon this bread, shall live unto times age-abiding. (aiōn g165)
59 Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
These things, said he, as, in a synagogue, he was teaching, in Capernaum.
60 Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»
Many, of his disciples, therefore, when they heard, said—Hard, is this discourse, —Who can, thereunto, hearken?
61 Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?
But Jesus, knowing within himself that his disciples were murmuring concerning this, said unto them—Doth, this, cause, you, to stumble?
62 Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
[What] then, if ye should view the Son of Man ascending where he was before? …
63 Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
The spirit, it is, that giveth life, —the flesh, profiteth, nothing: The declarations which, I, have spoken unto you, are, spirit, and, are, life.
64 Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
But there are some from among you, who do not believe. For Jesus knew from the beginning, who they were that did not believe, and who it was would deliver him up; —
65 Och han tillade: »Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.»
and he went on to say—For this cause, have I said unto you: No one, can come unto me, except it have been given him, of the Father.
66 För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
Because of this, many from among his disciples, went away back, and, no longer, with him, were walking.
67 Då sade Jesus till de tolv: »Icke viljen väl också I gå bort?»
Jesus, therefore, said unto the twelve—Are, ye also, wishing to withdraw?
68 Simon Petrus svarade honom: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, (aiōnios g166)
Simon Peter answered him—Lord! unto whom, shall we go? Declarations of life age-abiding, thou hast; (aiōnios g166)
69 och vi tro och förstå att du är Guds helige.»
And, we, have believed, and come to know, —that, thou, art the Holy One of God.
70 Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»
Jesus answered them—Did not, I, make choice, of you, the twelve? And yet, from among you, one, is, an adversary.
71 Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.
Now he was speaking of Judas, son of Simon Iscariot: for, the same, was about to deliver him up, —one of the twelve.
