Johannes 4
1 Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
Uugwa uYesu nai walinga kina iAfarisayo ijaa kina uYesu ai watulaa ukumanyisa nu kuoja ikilo ni lang'wa Yohana
2 dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
(Anga itule uYesu mukola ai watulaa shanga ukoja ila amanyisigwa akwe).
3 Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
ai upumile ku Judea nu kulongola kuGalilaya.
4 Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
Iti ai ituile ingulu kukiila ku Samaria
5 Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
. Nu kupikiila mu kisali nika Samaria, nikitangwaa Sikari, pakupi ni kitongo niiza uYakobo ai uminkiiye u ng'wana nuakwe uYusufu.
6 Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
Ni kilungu ni kang'wa Yakobo ai kikoli pang'wanso. uYesu ai watulaa wakatala kunsoko a muhinzo akikie pakupi ni kilungu. Ai yatulaa matungo a mung'wi.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»
Musungu ni Musamalia ai uzile kutepa i mazi, nu Yesu akamuila, “Ninkiilye imazi ng'wee.”
8 Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
Kunsoko i a manyisingwa akwe ai atulaa endaa yao mu kisali kugula indya.
9 Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
uMusungu nuanso akamuila, “Itulikile uli uewe Muyahudi, kunompa unene musungu ni Musamalia, kintu ni ka kung'wa?” kunsoko iAyahudi shanga i halinkana ni Asamalia.
10 Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»
Uyesu akamusukiilya, “Anga ize ulingile u uhumi nuang'wa Itunda, nuyo nukuuila ''ninkiilye i mazi,' aza uzee mulompa, hangi aza uzee kinkiilya mazi a upanga.”
11 Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»
uMusungu akamusukiilya, “Mukulu wimugila i ndoo a kutepela, ni kilungu ingi kilipu. Ukuligilya pii imazi na upanga?
12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»
Itii uewe wi mukulu, kukila utata witu uYakobo, naiiza ukinkiiye i kilungu iki, nu ng'wenso mukola ni ana akwe palung'wi ni mitugo akwe akang'wa imazi a kilungu iki?”
13 Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
uYesu akasukiilya, “Wihi nui ng'wezaa imazi aya ukuhung'wa inyota hangi,
15 Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»
uMusungu uyo akamuila, “Mukulu, kumalompa imazi nanso iti ndeke kuhung'wa inyota, hangi ndeke kaga kuza apa kupepa imazi.”
16 Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»
uYesu akamuila, “Longola umitange u mugohako, uugwa usuke.”
17 Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»
uMusungu akamuila, “Ni mugila mugoha.” uYesu akasukiilya, “Uligitilye iziza, 'Nimugila mugoha;'
18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
ku ndogoelyo watuilee ni agoha ataano, nuyu nug'wi niiza ukete itungili shanga mugoha wako. Mu ili uligitilye itai!”
19 Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.
uMusungu akamuila, “Mukulu nihengaa yakina uewe ingi wimunyakidagu.
20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»
aTata itu ai ipoelyaa mu lugulu ulu. Kuiti unyenye miligityaa kina iYerusalemu kiko kipango niizaa iantu atakiwe kipoelya.”
21 Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
uYesu akamusukiilya, “Musungu, nihuiile, itungo lipembilye niize shanga muku mukulya u Tata mu lugulu ulu ang'wi ku Yerusalemu.
22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
Unyenye antu mikikulyaa nikukilingile, ku nsoko u ugunwa wipumaa ku Ayahudi.”
23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
Ga ni iti, itungo lipembilye, nitungili likoli hapa, itungo ni ikulyaa itai akumukulya uTata mu nkolo ni tai, ku nsoko uTata wiadumaa iantu ni a mpyani nanso ku antu akwe ni imukulyaa.
24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»
Itunda ingi Nkolo, hangi awo ni imukulyaa atakiwe kumukulya ku nkolo ni tai
25 Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»
uMusungu akamuila, “Ningile kina u Masihi upembilye, (nuitamgwaa Kristo). Nuanso nuikiza ukuutambuila yihi.”
26 Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»
uYesu akamuila,” Unene nukuligitya nu nene yuyo.”
27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
Itungo lilo liilo i amanyisigwa akwe akasuka. Ni enso ai akuiwe ku niki ai watulaa ukuligitya nu musungu, kuiti kutili nai ugemile kumukolya, “Uloilwe ntuni?” ang'wi “Ku niki ukitambulya nu ng'wenso?”
28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
Iti u musungu akaleka intunda akwe nu kulongola mu kisali nu kuatambuila i antu,
29 »Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»
“Pembyi mihenge muntu naza umbiie imakani ane ihii nai nitumile, itii ihumikile watule ng'wenso Kristo?”
30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
Akapuma mu kisali akapembya kitalakwe.
31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»
Matungo a mung'wi amanyisigwa akwe akamusinja azeligitya, “Rabi lya indya.”
32 Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»
kuiti nuanso waka aila, “Unene nkete u ludya ni shanga mulumanyile unyenye.”
33 Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»
Amanyisigwa akiila, kutili naza wamuletelaa kintu kihi kulya,” Itii aza aletaa?”
34 Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»
uYesu aka aila, “Uludya nu lane ingi kituma ulowa nu akwe ng'wenso nai undagiiye nu kukaminkiilya umulimo nuakwe.
35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
Itii, shanga miligityaa, 'Ikili myeli itaano ni maogola akutula akondaa?' Kumutambuila gozi i migunda ni ikoli ikondile ku maogola
36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
Nuanso nui ogolaa wisingiilya i kinyamulimo nu kilingiila inkali kunsoko a upanga nua kali na kali, iti kina nuanso nuitemelaa nu ng'wenso nui ogolaa alowe palung'wi. (aiōnios g166)
37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
Ku nsoko i ntambu iyi a tai, 'Ung'wi witemelaa nu muya wiogolaa.'
38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»
Aza numulagiiye kuogola naiiza shanga muki nyomekee, Auya itumaa milimo nu nyenye mingie mu ulowa nua milimo ao.”
39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
Asamalia idu mu kisali ni kanso ai amuhuiie ku nsoko a mpola a musungu uyo nai watulaa uku kuilaa, “Naza untambuie imakani ihi nai nitumile.”
40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
Iti Asamalia nai azile ai amusingilye wikie palung'wi ni enso nu kikie kitalao ku mahiku abiili.
41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
Hangi idu ikilo akamuhuiila ku nsoko a lukani lakwe.
42 Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
Akamuila u musungu uyo, “Kuhuiie shanga udu ku makani ako, ku nsoko usese akola kigulye, ni itungili kamanyaa kina kulu kuulu ng'wenso ingi muguni nua unkumbigulu.”
43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
Ze yakilaa imahiku nanso na abiili, akahega nu kutunga ku Galilaya.
44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
Ku nsoko ng'wenso mukola ai watulaa watanantya kina u munyakidagu mugila ukulu mihi akwe mukola.
45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
Nai wapembya kupuma ku Galilaya, iAgalilaya ai amusingiiye. Ai atulaa ihengile i makani ihi nai witumile ku Yerusalemu mu siku kuu, ku nsoko ni enso ga ai atulaa amoli mu siku kuu.
46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
Ai uzile hangi ku Kana a Galilaya uko kai umakaie imazi kutua magai. Ai ukoli ofisa naiza ng'wana nuakwe mulowae uko ku Kapernaumu.
47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
Nai wakija kina uYesu ai wapumaa ku Judea nu kulongola ku Galilaya, ai ulongoe kung'wa Yesu nu kumusinja wasime wamugune u ng'wana wakwe, naiza watulaa pakupi kusha.
48 Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»
Uugwa uYesu akamuila, “Unyenye ana muhite kihenga i ilingasiilyo nu ukuilwa shanga muhumile kuhuiila.
49 Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»
Mutongeeli akaligitya, “Mukulu sima pihi ze ikili ung'wana wane kusha.
50 Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
“uYesu akamuila, “Longola ung'waako mupanga.” umuntu uyo akahuiila lukani naiululigitilye uYesu
51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»
Nai watula ukusima, anya mulimo akwe akamusingiilya nu kuuila ng'wana nu akwe ai watulaa mupanga.
52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»
Iti aka akolya ingi itungo kii aza uligilye ibahu. Akasukiilya, “Igulo itungo nila saa mutandatu ulwae naza umulekile.”
53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
Uugwa utata nu akwe wakalinga kina ingi itungo lilo liilo uYesu naza uligitilye, “Ng'wana nuako ingi mupanga.” Uugwa nuanso naa ni anya mito lakwe akahuiila.
54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen. Grundtextens uttryck, som bokstavligen betyder levande vatten, har vanligen betydelsen friskt, rinnande vatten; kvinnan fattar uttrycket i den senare betydelsen. Eller: Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och deras arbete har kommit eder till godo.
Iki ingi kilingasiilyo ka kabiili nai witumile uYesu nai upumiie ku Yudea kulongola ku Galilaya.
