Johannes 4
1 Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
When Jesus realized that the Pharisees were aware He was gaining and baptizing more disciples than John
2 dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
(although it was not Jesus who baptized, but His disciples),
3 Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
He left Judea and returned to Galilee.
4 Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
Now He had to pass through Samaria.
5 Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
So He came to a town of Samaria called Sychar, near the plot of ground that Jacob had given to his son Joseph.
6 Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
Since Jacob’s well was there, Jesus, weary from His journey, sat down by the well. It was about the sixth hour.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»
When a Samaritan woman came to draw water, Jesus said to her, “Give Me a drink.”
8 Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
(His disciples had gone into the town to buy food.)
9 Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
“You are a Jew,” said the woman. “How can You ask for a drink from me, a Samaritan woman?” (For Jews do not associate with Samaritans.)
10 Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»
Jesus answered, “If you knew the gift of God and who is asking you for a drink, you would have asked Him, and He would have given you living water.”
11 Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»
“Sir,” the woman replied, “You have nothing to draw with and the well is deep. Where then will You get this living water?
12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»
Are You greater than our father Jacob, who gave us this well and drank from it himself, as did his sons and his livestock?”
13 Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
Jesus said to her, “Everyone who drinks this water will be thirsty again.
15 Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»
The woman said to Him, “Sir, give me this water so that I will not get thirsty and have to keep coming here to draw water.”
16 Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»
Jesus told her, “Go, call your husband and come back.”
17 Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»
“I have no husband,” the woman replied. Jesus said to her, “You are correct to say that you have no husband.
18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
In fact, you have had five husbands, and the man you now have is not your husband. You have spoken truthfully.”
19 Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.
“Sir,” the woman said, “I see that You are a prophet.
20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»
Our fathers worshiped on this mountain, but you Jews say that the place where one must worship is in Jerusalem.”
21 Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
“Believe Me, woman,” Jesus replied, “a time is coming when you will worship the Father neither on this mountain nor in Jerusalem.
22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
You worship what you do not know; we worship what we do know, for salvation is from the Jews.
23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
But a time is coming and has now come when the true worshipers will worship the Father in spirit and in truth, for the Father is seeking such as these to worship Him.
24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»
God is Spirit, and His worshipers must worship Him in spirit and in truth.”
25 Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»
The woman said, “I know that Messiah” (called Christ) “is coming. When He comes, He will explain everything to us.”
26 Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»
Jesus answered, “I who speak to you am He.”
27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
Just then His disciples returned and were surprised that He was speaking with a woman. But no one asked Him, “What do You want from her?” or “Why are You talking with her?”
28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
Then the woman left her water jar, went back into the town, and said to the people,
29 »Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»
“Come, see a man who told me everything I ever did. Could this be the Christ?”
30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
So they left the town and made their way toward Jesus.
31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»
Meanwhile the disciples urged Him, “Rabbi, eat something.”
32 Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»
But He told them, “I have food to eat that you know nothing about.”
33 Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»
So the disciples asked one another, “Could someone have brought Him food?”
34 Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»
Jesus explained, “My food is to do the will of Him who sent Me and to finish His work.
35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
Do you not say, ‘There are still four months until the harvest’? I tell you, lift up your eyes and look at the fields, for they are ripe for harvest.
36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
Already the reaper draws his wages and gathers a crop for eternal life, so that the sower and the reaper may rejoice together. (aiōnios g166)
37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
For in this case the saying ‘One sows and another reaps’ is true.
38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»
I sent you to reap what you have not worked for; others have done the hard work, and now you have taken up their labor.”
39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
Many of the Samaritans from that town believed in Jesus because of the woman’s testimony, “He told me everything I ever did.”
40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
So when the Samaritans came to Him, they asked Him to stay with them, and He stayed two days.
41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
And many more believed because of His message.
42 Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
They said to the woman, “We now believe not only because of your words; we have heard for ourselves, and we know that this man truly is the Savior of the world.”
43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
After two days, Jesus left for Galilee.
44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
Now He Himself had testified that a prophet has no honor in his own hometown.
45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
Yet when He arrived, the Galileans welcomed Him. They had seen all the great things He had done in Jerusalem at the feast, for they had gone there as well.
46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
So once again He came to Cana in Galilee, where He had turned the water into wine. And there was a royal official whose son lay sick at Capernaum.
47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
When he heard that Jesus had come from Judea to Galilee, he went and begged Him to come down and heal his son, who was about to die.
48 Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»
Jesus said to him, “Unless you people see signs and wonders, you will never believe.”
49 Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»
“Sir,” the official said, “come down before my child dies.”
50 Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
“Go,” said Jesus. “Your son will live.” The man took Jesus at His word and departed.
51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»
And while he was still on the way, his servants met him with the news that his boy was alive.
52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»
So he inquired as to the hour when his son had recovered, and they told him, “The fever left him yesterday at the seventh hour.”
53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
Then the father realized that this was the very hour in which Jesus had told him, “Your son will live.” And he and all his household believed.
54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen. Grundtextens uttryck, som bokstavligen betyder levande vatten, har vanligen betydelsen friskt, rinnande vatten; kvinnan fattar uttrycket i den senare betydelsen. Eller: Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och deras arbete har kommit eder till godo.
This was now the second sign that Jesus performed after coming from Judea into Galilee.
