Johannes 2
1 På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
Baada ye nsiku zitatu, hwa ne harusi ohwo hukana ye Galilaya no nyina wakwe oYesu ali ohwo.
2 Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
O Yesu na bhanafunzi bhakwe bhali bhalihwe hu harusi.
3 Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.»
Lwabhamali shelwe ne divai, onyina wakwe oYesu abhozezye, “Sebhali ne divai.”
4 Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.»
O Yesu ajile, “Oshe oyo ego ane gahusu yenu ane? Ensiku zyane anezilisele afishile.”
5 Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.»
Onyina wakwe abhabhozezye atumwa, “Hahonti hanzabhabhozye bhombaji.”
6 Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
Eshi hwali ne nsonta sita zye mawe pala pabhele pa nawe munsikulukulu zya Yahudi, shila muntu ali noumemuwe nzio zibhele zitatu.
7 Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden.
O Yesu wabhawozya, “Zimemyi amenze ensonta mawe.” Bhamemeya bhamememya paka pamwanya.
8 Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så.
Nantele wabhabhozya bhala aboyieji, “Hashe esalezi mtulwe hwa bhabhahudumu agosi bhe meza.” Bhabhomba nanshi shalibhalajiziwe.
9 Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
Ohudumu ogosi abhonjile gala amenze gagali gabadilishe abhe divai, ila sagamenye hwagafumaga (ila atumwa watapaga amenze bhagamenye hwa gafumaga). Pamande bhakwizya omwene harusi na
10 och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.»
hubhozye, “Kila muntu ahwanda abhahudumile abhantu edivai ila sebhagamenye. Abhapele bhabhapiye edivai yasaga nyinza”
11 Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
Oujiza ogugwa hu Kana ya Galilaya, gwali gwa hwande gweshimanyilo uujiza gwa bhombile oYesu, akwinkule oumwamu wakwe, esho abhanafunzi bhakwe bhamwetesheye.
12 Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
Baada yene, oYesu, onyina wakwe, aholo wakwe na wanafunzi bhakwe bhabhalile hunsi ye Kaperanaumu na bhakheye ohwo ensiku ndodo.
13 Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
Epasaka ya Bhayahudi yali epalamiye afishe, oYesu abhalile hu Yelusalemu.
14 Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
Abhajile bhabhakazya eng'ombe, engole ne njebha Mshibhanza. Nantele na wabadilisha fedha walikuwa wameketi ndani ya Hekalu.
15 Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
akatengeza mjeledi wenye vifundo, akawatoa wote walikuwemo katika hekalu, ikijumuisha ng'ombe na kondoo. Nabhavunzilanaga ehela na zigaluzanye emeza zyabho.
16 Och till duvomånglarna sade han: »Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.»
Bhabhakazya enjebha abhabhozezye, “Efwi evintu vyenye bheshi hutali nepa, leshi abheshe ibhanza lya Ngolobhe pakazizye.”
17 Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: »Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.»
Abhanafunzi bhakwe bhakomboha aje ehandihwe, “Owivu we nyumba yaho waindya.”
18 Då togo judarna till orda och sade till honom: »Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?»
Agosi bheshi Yahudi bhajile, shimanyilo bhole shawaiilanga alengane nambo ega gebhomba?”
19 Jesus svarade och sade till dem: »Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.»
O Yesu wayanga, libomoli ibhanza eli nane embalizenje hunsiku zitatu.”
20 Då sade judarna: »I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?»
Agosi bha Yahudi bhayanga, “Wagatabhombile amah alobaini na sita awe oiga ubhazenje hunsiku zitatu?”
21 Men det var om sin kropps tempel han talade.
Japo, omwa ayanjile iwanza ayanjilaga obele gwakwe.
22 Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
Esho pamande nkawafufuha afume hwa bhafwe, abhanafunzi wakwe bhakomboha aje ayanjile esho, weteshela izu ne njango ene o Yesu yatanguliye ayanje.
23 Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
Lwa hali hu Yelusalemu owakati wa Pasaka, owakati we shikulukulu abhantu abhinji bhalyetesheye itawa lyakwe, na bhaloliwe embembo zya bhombaga.
24 Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
Ila oYesu saga abheteshe afuatanaje abhamanye awantu bhonti.
25 och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.
Sagahanzaga omuntu wawonti ahubhozye alengane ne shabhali awantu afuatanaje amenye hahali muhati yabho.
