Johannes 18
1 När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
After Jesus had finished speaking, he and his disciples crossed over the Kidron brook and went into an olive grove.
2 Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
Judas the betrayer knew the place, for Jesus had often gone there with his disciples.
3 Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
So Judas took with him a troop of soldiers together with guards from the chief priests and the Pharisees. They arrived there carrying torches, lanterns, and weapons.
4 Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: »Vem söken I?»
Jesus knew everything that was going to happen to him. He went to meet them, and asked, “Who are you looking for?”
5 De svarade honom: »Jesus från Nasaret.» Jesus sade till dem: »Det är jag.» Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
“Are you Jesus of Nazareth?” they asked. “I am,” Jesus told them. Judas the betrayer was standing with them.
6 När Jesus nu sade till dem: »Det är jag», veko de tillbaka och föllo till marken.
When Jesus said “I am,” they fell back and dropped to the ground.
7 Åter frågade han dem då: »Vem söken I?» De svarade: »Jesus från Nasaret.»
So he asked them again, “Who are you looking for?” “Are you Jesus of Nazareth?” they asked again.
8 Jesus sade: »Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå.»
“I already told you I am,” Jesus replied. “So if I'm the one you're looking for, let these others go.”
9 Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: »Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon.»
These words fulfilled what he had previously said: “I have not lost any of those you gave me.”
10 Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
Then Simon Peter drew a sword and struck Malchus, the high priest's servant, cutting off his right ear.
11 Då sade Jesus till Petrus: »Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?»
Jesus told Peter, “Put the sword away! Do you think I shouldn't drink the cup the Father has given me?”
12 Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
Then the soldiers, their commander, and the Jewish guards arrested Jesus and tied his hands.
13 och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
First they took him to Annas, the father-in-law of Caiaphas, the current high priest.
14 Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
Caiaphas was the one who had told the Jews, “It's better that one man die for the people.”
15 Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
Simon Peter followed Jesus, and another disciple did so too. This disciple was well-known to the high priest, and so he entered the high priest's courtyard with Jesus.
16 men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
Peter had to remain outside by the door. So the other disciple who was known to the high priest went and spoke to the servant girl watching the door and brought Peter inside.
17 Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: »Är icke också du en av den mannens lärjungar?» Han svarade: »Nej, det är jag icke.»
The girl asked Peter, “Aren't you one of that man's disciples?” “Me? No, I'm not,” he replied.
18 Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
It was cold, and the servants and guards were standing by a fire they had made, warming themselves. Peter went and stood with them, warming himself.
19 Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
Then the chief priest questioned Jesus about his disciples and what he had been teaching.
20 Jesus svarade honom: »Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
“I've spoken openly to everyone,” Jesus replied. “I always taught in the synagogues and in the Temple where all the Jewish people meet. I haven't said anything in secret.
21 Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt.»
So why are you questioning me? Ask the people who heard me what I told them. They know what I said.”
22 När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: »Skall du så svara översteprästen?»
When he said this, one of the guards standing nearby slapped Jesus, saying, “Is that any way to speak to the high priest?”
23 Jesus svarade honom: »Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?»
Jesus replied, “If I said something wrong, tell everyone what was wrong with it. But if what I said was right, why did you hit me?”
24 Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
Annas sent him, his hands still tied, to Caiaphas the high priest.
25 Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: »Är icke också du en av hans lärjungar?» Han nekade och sade: »Det är jag icke.»
As Simon Peter stood warming himself by the fire, the people there asked him, “Aren't you one of his disciples?” Peter denied it and said, “No, I'm not.”
26 Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?»
One of the high priest's servants, a relative of the man whose ear Peter had cut off, asked Peter, “Didn't I see you in the olive grove with him?”
27 Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
Peter denied it again, and immediately a cock crowed.
28 Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
Early in the morning they took Jesus from Caiaphas to the palace of the Roman governor. The Jewish leaders didn't enter the palace because if they did they would be ceremonially defiled, and they wanted to be able to eat the Passover meal.
29 Då gick Pilatus ut till dem och sade: »Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?»
So Pilate came out to meet them. “What charge are you bringing against this man?” he asked.
30 De svarade och sade till honom: »Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig.»
“If he wasn't a criminal, we would not have handed him over to you,” they answered.
31 Då sade Pilatus till dem: »Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag.» Judarna svarade honom: »För oss är det icke lovligt att avliva någon.»
“Then you take him and judge him according to your law,” Pilate told them. “We're not permitted to execute anyone,” the Jews answered.
32 Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
This fulfilled what Jesus had said about how he would die.
33 Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: »Är du judarnas konung?»
Pilate went back into the governor's palace. He summoned Jesus, and asked him, “Are you the King of the Jews?”
34 Jesus svarade: »Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?»
“Did you think of this question yourself, or did others talk to you about me?” Jesus responded.
35 Pilatus svarade: »Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?»
“Am I a Jew?” Pilate countered. “It was your own people and high priests who handed you over to me. What is it that you've done?”
36 Jesus svarade: »Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen.»
Jesus answered, “My kingdom is not of this world. If it was of this world, my subjects would fight to keep me from being handed over to the Jews. But my kingdom is not from here.”
37 Så sade Pilatus till honom: »Så är du dock en konung?» Jesus svarade: »Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst.»
Then Pilate asked, “So you are a king, then?” “You say that I'm a king,” Jesus replied. “The reason why I was born and I came to the world was to give evidence for the truth. All those who accept the truth pay attention to what I say.”
38 Pilatus sade till honom: »Vad är sanning?» När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: »Jag finner honom icke skyldig till något brott.
“What is truth?” Pilate asked. Having said this Pilate went back out to the Jews and told them, “I find him not guilty of any crime.
39 Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
However, it is customary for me to release a prisoner to you at Passover. Do you want me to release the King of the Jews?”
40 Då skriade de åter och sade: »Icke honom, utan Barabbas.» Men Barabbas var en rövare.
“No, not him! We want Barabbas instead!” they shouted back. Barabbas was a rebel.
