Johannes 12
1 Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.
Jesus however, six days before the passover, came to Bethany, where Lazarus was, who had been dead, and whom He raised from the dead.
2 Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.
Therefore they made Him a supper there, and Martha waited at table, but Lazarus was one of them that sat down with Him.
3 Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.
And Mary taking a pound of ointment of spikenard of great value, anointed the feet of Jesus, and wiped them with her hair; and the house was filled with the odour of the ointment.
4 Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:
Therefore said one of his disciples, Judas Iscariot, the son of Simon, who was about to betray Him,
5 »Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»
Why was not this ointment sold for three hundred pence and given to the poor?
6 Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.
He said this, not that he cared for the poor, but because he was a thief, and having the common purse he carried what was put into it.
7 Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.
Jesus therefore said, Let her alone, she hath reserved this as for the day of my burial.
8 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»
For the poor ye have always with you, but me ye have not always.
9 Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.
And a great number of the Jews understanding that He was there, came not only on account of Jesus, but that they might see Lazarus also, whom He had raised from the dead.
10 Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.
Wherefore the chief priests took counsel to put Lazarus also to death.
11 Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.
Because on his account many of the Jews went away from them, and believed on Jesus.
12 När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,
The next day a great multitude that were come to the feast, hearing that Jesus was coming to Jerusalem, took branches of palm-trees,
13 togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»
and went out to meet Him, and cried, Hosanna! blessed be the king of Israel, who cometh in the name of the Lord.
14 Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:
And Jesus having gotten a young ass sat thereon,
15 »Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle.»
as it is written, "Fear not, O daughter of Sion, behold thy king cometh sitting on an ass's colt."
16 Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.
Now his disciples did not understand these things at the first: but when Jesus was glorified, then they remembered that these things were written concerning Him, and that they had done thus unto Him.
17 Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.
And the people that were with Him testified, that He called Lazarus out of the grave, and raised him from the dead:
18 Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.
and for this reason the people went to meet Him, because they heard that He had done this miracle.
19 Då sade fariséerna till varandra: »I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom.»
The pharisees therefore said among themselves, Do ye not see that ye prevail nothing? Behold, all the world is gone after Him.
20 Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.
And among those that came up to worship at the feast there were certain Greeks:
21 Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: »Herre, vi skulle vilja se Jesus.»
that came to Philip who was of Bethsaida in Galilee, and asked him, saying, Sir, we have a desire to see Jesus.
22 Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.
And Philip cometh and telleth Andrew, and then Andrew and Philip told Jesus.
23 Jesus svarade dem och sade: »Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.
And Jesus answered them saying, The time is come that the Son of man is to be glorified.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.
Though I tell you indeed and in truth, Except a grain of wheat fall into the ground and die, it remaineth alone; but if it die, it produceth much fruit.
25 Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv. (aiōnios g166)
So he, that loveth his life, shall lose it; and he that hateth his life in this world, shall preserve it unto life eternal. (aiōnios g166)
26 Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.
If any man would serve me, let him follow me; and where I am, there shall also my servant be: and if any one serve me, him will my Father honour.
27 Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.
Now is my soul troubled, and what shall I say? Father, save me from this hour: but for this cause came I to this hour.
28 Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»
Father, glorify thy name. Then came a voice from heaven, saying, I have both glorified it, and will glorify it again.
29 Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»
The people therefore that stood by, and heard it, said, That it was thunder: but others said, it was an angel spake to Him.
30 Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»
Jesus answered and said, This voice came not for my sake, but for yours.
31 Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.
Now is the judgement of this world: now shall the prince of this world be cast out.
32 Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»
And I, when I am lifted up from the earth, shall draw all men unto me.
33 Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.
This He said, signifying what death He should die.
34 Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?» (aiōn g165)
The people answered Him, We have heard out of the law, that the Messiah abideth for ever: and how sayest thou, the Son of man must be lifted up? who is this Son of man? (aiōn g165)
35 Jesus sade till dem: »Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.
Then Jesus said unto them, Yet a little while the light is to be with you; walk while ye have the light, least darkness overtake you; for he that walketh in the dark knoweth not whither he goeth.
36 Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.» Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.
While ye have the light, believe in the light, that ye may be the children of light. These things spake Jesus, and then went away, and concealed himself from them.
37 Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.
But though He had done so many miracles before their eyes, yet they did not believe on Him:
38 Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: »Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?»
so that the word of Esaias the prophet was fulfilled, which he spake, saying, Lord, who hath believed our report? and to whom hath the arm of the Lord been revealed?
39 Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:
And therefore they could not believe; for Esaias had also said,
40 »Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig.»
He hath blinded their eyes, and hardened their heart, that they might not see with their eyes, and understand with their heart, and be converted, and I should heal them.
41 Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --
These things said Esaias when he saw his glory, and spake concerning Him.
42 Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.
There were however many of the chief rulers that believed on Him; but because of the pharisees they did not confess it, lest they should be excommunicated.
43 Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.
For they loved the praise of men more than the praise of God.
44 Men Jesus sade med hög röst: »Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.
And Jesus raised his voice, and said, He that believeth on me, believeth not on me only, but on Him that sent me:
45 Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.
and he that beholdeth me, beholdeth Him that sent me.
46 Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.
I am come a light into the world, that whosoever believeth on me, might not abide in darkness.
47 Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.
And if any one hear my words and believe not, I do not condemn him: for I am not now come to condemn the world, but to save the world.
48 Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.
He that rejecteth me, and receiveth not my words, hath one that judgeth him: the word, that I have spoken, will condemn him at the last day.
49 Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.
For I have not spoken of myself; but the Father, who sent me, gave me a commandment, what I should say and what I should speak.
50 Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.» Se Silverpenning i Ordförkl. Se Messias i Ordförkl. (aiōnios g166)
And I know that his commandment is life eternal: the things therefore which I speak, I so speak, as the Father hath directed me. (aiōnios g166)
