Johannes 12
1 Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.
Eso gafeyale gala aligili, Baligisu Lolo Nasu da ba: mu galu. Amo esoha Yesu da Bedani sogebi, La: salase ea diasuga doaga: i. (La: salase da musa: bogole, Yesu da uhinisi.)
2 Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.
Amoga ilia da Yesuma nodomusa: lolo Nasu hamoi. Mada da ha: i manu gobele iasu. La: salase amola eno dunu amola Yesu, ha: i naha esalu.
3 Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.
Meli da gabusiga: manoma, muni bagade liligi ea dio amo “nade”, amo lale, Yesu Ea emo amoga sogadigi. Amalalu, e da Yesu Ea emo amo ea dialuma hinaboga doga: i. Amo manoma ea gabusiga: ida: iwane heda: le, diasu da amoga nabai galu.
4 Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:
Be Yesu Ea ado ba: su dunu afadafa, ea dio amo Yudase Isaga: liode, (e da fa: no Yesu hohonoi, amo dunu), e amane sia: i,
5 »Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»
“Amo gabusiga: manoma bidi lale, muni lai hame gagui dunuma imunu da defea galu. Amo da muni bagade liligi, dunu da ode afae hawa: hamone, amo ea bidi lamu defele ba: sa!”
6 Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.
Amo sia: e da hame gagui dunuma asigiba: le hame sia: i, be e da wamolasu dunu esalebeba: le sia: i. E da muni salasu gagui galu. Hi liligi lamusa: , e da amoga muni wamolalusu.
7 Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.
Be Yesu da bu adole i, “Yolema! E da Na uli dogone salimu dawa: beba: le, amo hou waha hamomu da defea.
8 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»
Dilia da eso huluane hame gagui dunu ba: mu. Be eso enoga dilia da Na hame ba: mu.”
9 Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.
Dunu bagohame da Yesu da Bedani moilaiga misi dagoi nabi. Amaiba: le, ilia Yesu ba: la misi. Be Yesu fawane hame. Yesu da La: salase ea bogoi bu walesiba: le, ilia da La: salase amolawane ba: la misi
10 Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.
Amaiba: le, La: salase ea hou ba: beba: le, dunu bagohame ilia bu gobele salasu dunu ilia hou yolesili, Yesu Ea hou lalegaguiba: le, gobele salasu ouligisu dunu da La: salase amolawane medole legemusa: logo hogoi helei.
11 Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.
12 När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,
Golale hahabe, dunu bagohame da Baligisu Lolo manusa: misi esalebe ba: i. Ilia Yesu da Yelusaleme moilai bai bagadega manebe nabi.
13 togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»
Amalalu, ilia fasela agoane amoda lale, Ema yosia: musa: gadili asi. Ilia bagade wele sia: i, “Godema nodone sia: ma! Gode Ea Dioba: le misi Dunu Ema ninia nodomu da defea. Isala: ili fi Hina Bagade Ema nodoma!”
14 Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:
Yesu da dougi lale, amoga fila heda: le ahoasu. Gode Sia: Dedei defele da amane ba: i,
15 »Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle.»
“Saione fi dunu! Mae beda: ma! Dilia Hina Bagade da manebe goea! E da dougi mano amoga fila heda: le manebe.”
16 Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.
Amogalu, Yesu Ea ado ba: su dunu da amo hou noga: le hame dawa: i galu. Be fa: no Yesu da Ea hadigi bu lai dagoloba, ilia da Gode Ea Sia: dedei da Yesu Ea hou olelema: ne dedei dagoi, amo bu dawa: i.
17 Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.
Yesu da musa: wele sia: beba: le, La: salase uhini wa: legadoi. Amo hou ba: su dunu da amo hou sia: ne iasu dunu enoma olelei.
18 Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.
Yesu da amo musa: hame ba: su dawa: digima: ne olelesu hamoi, amo nababeba: le, dunu bagohame da Yesu yosia: musa: misi.
19 Då sade fariséerna till varandra: »I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom.»
Amalalu, Fa: lisi dunu ilisu gilisili sia: dasu, “Ninia Ea logo hedofamu gogolesa! Ba: ma! Osobo bagade fi dunu huluane da ema fa: no bobogelala.”
20 Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.
Galigi soge fi dunu mogili da Baligisu Lolo Nasu esoga, Godema nodomusa: , Yelusalemega heda: le esalu.
21 Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: »Herre, vi skulle vilja se Jesus.»
Ilia da Filibe (ea moilai da Bedesa: ida, Ga: lili soge amo ganodini) ema misini, amane sia: i, “Hina! Ninia Yesu ba: mu hanai gala.”
22 Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.
Filibe da asili, A:daluma adoi. Amalalu, ela da Yesuma adola asi.
23 Jesus svarade dem och sade: »Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.
Yesu E elama amane adole i, “Ilegei eso da doaga: i dagoi. Wali, Dunu Egefe da hadigi bagadedafa lamu galebe.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.
Na da dilima dafawane sia: sa. Widi hawa: afadafa, da osoboga hame dasea, hame biosea, e da widi hawa: afadafa fawane dialumu. Be e da biosea, widi hawa: bagohame bu hamosa.
25 Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv. (aiōnios g166)
Nowa dunu da ea esalusu gagumusa: hanai galea, e da ea esalusu fisimu. Be nowa dunu ea osobo bagade esalusu amoma hame asigisia, e da ea esalusu bu lale, Fifi Ahoanusu ba: mu. (aiōnios g166)
26 Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.
Di da Na hawa: hamomusa: dawa: sea, Nama fa: no bobogema! Amasea, di da Na hawa: hamosu dunu hamoiba: le, Na esalebe amoga esalumu. Nowa dunu da Na hawa: hamosea, Na Ada da ema nodone, gaguia gadomu.”
27 Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.
“Wali Na dogo ganodini se naba. Na da adi sia: ma: bela: ? Na da agoane ‘Ada! Amoha hou da Nama mae doaga: ma: ne, Di logo hedofama, amo Na da sia: ma: bela: ? Hame mabu! Na da amo se nabimusa: , osobo bagadega misi dagoi.
28 Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»
Ada! Dia dio Di hadigiwane hahamoma!” Amalalu, sia: bagade muagado misi, “Na Dio Na da hadigiwane hahamoi dagoi, amola Na da bu agoane hahamomu!”
29 Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»
Dunu bagohame amogawi lelefulu, muagadonini misi sia: nababeba: le, mogili amo da gu gelebe ilia sia: i. Mogili amane sia: i, “A: igele dunu da Ema sia: i!”
30 Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»
Be Yesu da ilima amane sia: , “Amo sia: da Na fidima: ne hame, be dili fidima: ne misi dagoi.
31 Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.
Gode da wali osobo bagade fifi asi gala ilima fofada: mu! Wali Na da osobo bagade ouligisu dunu (Sa: ida: ne) hasalimu.
32 Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»
Osobo bagade dunu da Na gaguia gadosea, Na da dunu huluane Nama hiougimu.”
33 Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.
(Amo sia: E da Ea bogomu logo olelemusa: sia: i.)
34 Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?» (aiōn g165)
Dunu huluane bu adole i, “Ninia sema ganodini, Mesaia da mae bogole, eso huluane esalalalumu, amo dedei diala. Amaiba: le, osobo bagade dunu ilia Dunu Egefe gaguia gadomu, Di abuliba: le sia: dalula: ? Dunu Egefe da nowa dunula: ?” (aiōn g165)
35 Jesus sade till dem: »Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.
Yesu E bu adole i, “Wali, hadigi da fonobahadi dialumu. Be gasi da hedolowane doaga: sa: besa: le, hadigi wali dialebeba: le, dawa: iwane masa. Gasi ganodini ahoasu dunu da logo hamedafa ba: sa.
36 Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.» Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.
Hadigi da dialebeba: le, dilia amo hadigi dafawaneyale dawa: ma! Amalalu, dilia da hadigi ea dunu fi agoane esalumu.” Amo sia: nanu, Yesu da asili, wamoaligi.
37 Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.
E da musa: hame ba: su dawa: digima: ne olelesu bagohame, ili ba: ma: ne hamosu. Be ilia da Ea hou dafawaneyale hame dawa: su.
38 Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: »Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?»
Amaiba: le, musa: balofede dunu Aisaia ea sia: dafawane didili hamoi ba: i. E musa: amane sia: i, “Hina Gode! Ninia da Dia sia: ne iasu olelei dagoi. Be nowa da dafawaneyale dawa: bela: ? Hina Gode da nowama Ea gasa bagade hou olelebela: ?”
39 Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:
Amaiba: le, ilia dafawaneyale dawa: mu da hamedei ba: i. Bai Aisaia da musa: eno sia: amane sia: i,
40 »Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig.»
“Gode da ilia si dofoi dagoi. E da ilia asigi dawa: su logo hedofai dagoi. Amaiba: le, ilia siga ba: mu da hamedei galu, amola ilia asigi dawa: su amoga hame dawa: i galu. Ilia oloi uhima: ne, ilia Nama sinidigimusa: hame dawa: , Gode amane sia: sa.”
41 Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --
Aisaia da Yesu Ea hadigi ba: la: lebeba: le, Yesu Ea hou olelemusa: , musa: amane sia: i.
42 Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.
Be amomane, Yu ouligisu dunu bagohame da Yesu Ea hou dafawaneyale dawa: i. Be Fa: lisi dunu da ili sinagoge diasu amoga fadegale fasisa: besa: le, ilia wamowane sia: da.
43 Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.
Ilia da osobo bagade dunu da ilima nodone sia: mu amo hanaiba: le, ilia dafawaneyale dawa: su hou wamolegei. Ilia da Gode Ea ilima nodomu, amo hame dawa: i.
44 Men Jesus sade med hög röst: »Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.
Yesu da ha: giwane sia: i, “Nowa da Na hou dafawaneyale dawa: sea, e da Na Asunasisu Dunu Ea hou amola dafawaneyale dawa: be.
45 Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.
Nowa da Na ba: sea, e da Na Asunasisu Dunu ba: sa.
46 Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.
Na hou dafawaneyale dawa: su dunu huluane da gasi ganodini mae esaloma: ne, Na da hadigi agoane osobo bagadega misi dagoi.
47 Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.
Nowa da Na sia: nabasea, be hame hamosea, amo dunuma Na da hame fofada: mu. Na da osobo bagade fi dunu ilima fofada: musa: hame misi, be gaga: musa: misi dagoi.
48 Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.
Be nowa dunu da Na higasea, Na sia: , hame lalegagusia, amo dunuma fofada: su liligi da gala. Amo fofada: su liligi da Na Sia: Soge wadela: mu eso amoga, Na Sia: da fofada: su liligi ba: mu.
49 Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.
Na da Na hanaiba: le hame sia: i. Be Na Ada da Na amo sia: sia: ma: ne asunasi dagoi.
50 Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.» Se Silverpenning i Ordförkl. Se Messias i Ordförkl. (aiōnios g166)
Na Ada Ea sia: da eso huluane Fifi Ahoanusu iaha, amo Na dawa: Amaiba: le, Na Ada da musa: Nama adoi liligi, amo fawane Na da olelesa!” (aiōnios g166)
