Johannes 11
1 Och en man vid namn Lasarus låg sjuk; han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde.
Ita, ti lalaki a managan Lazaro ket masakit. Nagtaud isuna idiay Betania, ti purok ni Maria ken ti kabsatna a Marta.
2 Det var den Maria som smorde Herren med smörjelse och torkade hans fötter med sitt hår. Och nu låg hennes broder Lasarus sjuk.
Isu met laeng ti Maria a mangibukbok iti mira iti saka ni Jesus ken mangpunas iti sakana babaen iti buokna, a ti kabsatda a Lazaro ket masakit.
3 Då sände systrarna bud till Jesus och läto säga: »Herre, se, han som du har så kär ligger sjuk.»
Nangipatulod dagiti agkabsat a babbai iti mensahe ken ni Jesus a kinunada, “Apo, kitaem, ti ay-ayatem ket masakit.”
4 När Jesus hörde detta, sade han: »Den sjukdomen är icke till döds, utan till Guds förhärligande, så att Guds Son genom den bliver förhärligad.»
Idi nangngeg ni Jesus daytoy, kinunana, “Daytoy a sakit ket saan nga agtungpal iti ipapatay, ngem ketdi maipaay iti pakaidayawan ti Dios tapno ti Anak ti Dios ket mapadayawan babaen iti daytoy.”
5 Och Jesus hade Marta och hennes syster och Lasarus kära.
Ita, ay-ayaten ni Jesus ni Marta ken ti kabsatna a babai ken ni Lazaro.
6 När han nu hörde att denne låg sjuk, stannade han först två dagar där han var;
Idi nangngegna a masakit ni Lazaro, nagtalinaed ni Jesus iti dua pay nga aldaw iti lugar nga ayanna.
7 men därefter sade han till lärjungarna: »Låt oss gå tillbaka till Judeen.»
Ket kalpasan daytoy, kinunana kadagiti adalan, “Intayo manen idiay Judea.”
8 Lärjungarna sade till honom: »Rabbi, nyligen ville judarna stena dig, och åter går du dit?»
Kinuna dagiti adalan kenkuana, “Rabbi, kaano laeng ket kayatdaka nga uboren dagiti Judio, ket agsublika manen idiay?”
9 Jesus svarade: »Dagen har ju tolv timmar; den som vandrar om dagen, han stöter sig icke, ty han ser då denna världens ljus.
Simmungbat ni Jesus, “Saan kadi nga adda sangapulo ket dua nga oras iti maysa nga aldaw? No ti maysa a tao ket magna iti aldaw, saan a maitublak isuna, gapu ta makakita isuna babaen iti lawag ti aldaw.”
10 Men den som vandrar om natten, han stöter sig, ty han har då intet som lyser honom.»
Nupay kasta, no magna isuna iti rabii, maitublak isuna gapu ta awan lawag kenkuana.”
11 Sedan han hade talat detta, sade han ytterligare till dem: »Lasarus, vår vän, har somnat in; men jag går för att väcka upp honom ur sömnen.»
Imbaga ni Jesus dagitoy a banbanag, ken kalpasan dagitoy a banbanag, kinunana kadakuada, “Ti gayyem tayo a ni Lazaro ket nakaturog, ngem mapanak ta mapanko riingen manipud iti pannaturogna.”
12 Då sade hans lärjungar till honom: »Herre, sover han, så bliver han frisk igen.»
Kinuna ngarud dagiti adalan kenkuana, “Apo, no nakaturog isuna ket umimbag.”
13 Men Jesus hade talat om hans död; de åter menade att han talade om vanlig sömn.
Ita nagsao ni Jesus iti maipanggep iti ipapatay ni Lazaro, ngem ti ammoda ket agsasao isuna iti maipanggep iti panaginana iti pannaturog.
14 Då sade Jesus öppet till dem: »Lasarus är död.
Ket kinuna ni Jesus kadakuada a nalawag, “Natay ni Lazaro.”
15 Och för eder skull, för att I skolen tro, gläder jag mig över att jag icke var där. Men låt oss nu gå till honom.»
“Maragsakanak, maigapu kadakayo, nga awanak idiay tapno mamatikayo. Mapantayo kenkuana.”
16 Då sade Tomas, som kallades Didymus, till de andra lärjungarna: »Låt oss gå med, för att vi må dö med honom.»
Ni Tomas a maawagan Didimo ket kinunana kadagiti padana nga adalan, “Mapantayo met tapno mataytayo a kadua ni Jesus.”
17 När så Jesus kom dit, fann han att den döde redan hade legat fyra dagar i graven.
Idi immay ni Jesus, natakuatanna nga uppat nga aldawen ti kaadda ni Lazaro iti tanem.
18 Nu låg Betania nära Jerusalem, vid pass femton stadier därifrån,
Ita agarup sangapulo ket lima nga estadio ti kaadayo ti Betania idiay Jerusalem.
19 och många judar hade kommit till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras broder.
Adu kadagiti Judio ti immay kada Marta ken ni Maria, tapno liwliwaenda isuda maipanggep iti kabsatda a lalaki.
20 Då nu Maria fick höra att Jesus kom, gick hon honom till mötes; men Maria satt kvar hemma.
Idi nangngeg ni Marta nga um-umay ni Jesus, napan ket sinabatna isuna, ngem ni Maria ket nakatugaw latta iti balay.
21 Och Marta sade till Jesus: »Herre, hade du varit här, så vore min broder icke död.
Ket kinuna ni Marta ken ni Jesus, “Apo, no addaka koma idi ditoy, saan koma a natay ti kabsatko.
22 Men jag vet ändå att allt vad du beder Gud om, det skall Gud giva dig.»
Uray ita, ammok nga aniaman a dawatem iti Dios, itedna kenka.”
23 Jesus sade till henne: »Din broder skall stå upp igen.»
Kinuna ni Jesus kenkuana, “Agungar ti kabsatmo.”
24 Marta svarade honom: »Jag vet att han skall stå upp, vid uppståndelsen på den yttersta dagen.»
Kinuna ni Marta kenkuana, “Ammok a bumangunto isuna inton panagungar iti maudi nga aldaw.”
25 Jesus svarade till henne: »Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör;
Kinuna ni Jesus kenkuana, “Siak ti panagungar ken ti biag; ti mamati kaniak, uray matay, agbiagto,
26 och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?» (aiōn g165)
ken siasinoman nga agbiag ken mamati kaniak ket saanto pulos a matay. Patiem daytoy?” (aiōn g165)
27 Hon svarade honom: »Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen.»
Kinunana kenkuana, “Wen, Apo, mamatiak a sika ti Kristo, ti Anak ti Dios, ti maysa nga umay iti lubong.”
28 När hon hade sagt detta, gick hon bort och kallade på Maria, sin syster, och sade hemligen till henne: »Mästaren är här och kallar dig till sig.»
Idi naibagana daytoy, pimmanaw isuna ket inayabanna iti nalimed ni Maria a kabsatna. Kinunana, “Adda ti Mannursuro ditoy ket papaayabannaka.”
29 När hon hörde detta, stod hon strax upp och gick åstad till honom.
Idi nangngeg ni Maria daytoy, dagus a timmakder ket napan ken Jesus.
30 Men Jesus hade ännu icke kommit in i byn, utan var kvar på det ställe där Marta hade mött honom.
Ita saan pay laeng a nakadanon ni Jesus iti purok ngem adda paylaeng iti lugar a nangsabatan ni Marta kenkuana.
31 Då nu de judar, som voro inne i huset hos Maria för att trösta henne, sågo att hon så hastigt stod upp och gick ut, följde de henne, i tanke att hon gick till graven för att gråta där.
Ket dagiti Judio a kadua ni Maria iti balay a mangliwliwa kenkuana, idi nakitada a dagus a timmakder isuna ket rimuar, sinurotda isuna; ipagarupda nga amangan no mapan iti tanem tapno agsangit sadiay.
32 När så Maria kom till det ställe där Jesus var och fick se honom, föll hon ned för hans fötter och sade till honom: »Herre, hade du varit där, så vore min broder icke död.»
Ket ni Maria, idi immay isuna iti ayan ni Jesus ket nakitana isuna, nagparintumeng iti sakaananna ket kinunana kenkuana, “Apo, no addaka koma idi ditoy, saan koma a natay ti kabsatko.”
33 Då nu Jesus såg henne gråta och såg jämväl att de judar, som hade kommit med henne, gräto, upptändes han i sin ande och blev upprörd
Idi nakita ni Jesus isuna nga agsangsangit, ken dagiti Judio a nakiumay kenkuana ket agsangsangit, nagsennaay isuna iti espiritu ken nariribukan;
34 och frågade: »Var haven I lagt honom?» De svarade honom: »Herre, kom och se.» Och Jesus grät.
kinunana, “Sadino ti nangitanemanyo kenkuana?” Kinunada kenkuana, “Apo, umayka ket kitaem.”
35 Då sade judarna: »Se huru kär han hade honom!»
Nagsangit ni Jesus.
36 Men somliga av dem sade:
Ket kinuna dagiti Judio, “Kitaenyo no kasano ti panagayatna ken ni Lazaro!”
37 »Kunde icke han, som öppnade den blindes ögon, ock hava så gjort att denne icke hade dött?»
Ngem dadduma kadakuada ti nagkuna, “Saan kadi a nabaelan daytoy a tao, a nanglukat iti mata ti maysa a bulsek, mabalinanna met nga aramiden a daytoy a lalaki ket saan a matay?”
38 Då upptändes Jesus åter i sitt innersta och gick bort till graven. Den var urholkad i berget, och en sten låg framför ingången.
Ket ni Jesus, kabayatan nga agsensennaay manen, napan iti tanem. Ita ket maysa a rukib, ken adda bato a naipasanggir iti daytoy.
39 Jesus sade: »Tagen bort stenen.» Då sade den dödes syster Marta till honom: »Herre, han luktar redan, ty han har varit död i fyra dygn.»
Kinuna ni Jesus, “Ikkatenyo ti bato.” Ni Marta a kabsat ti natay a ni Lazaro, ket nagkuna ken ni Jesus, “Apo, kadagitoy a kanito ti bagi ket agruprupsan ta uppat nga aldawen a natay.”
40 Jesus svarade henne: »Sade jag dig icke, att om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?»
Kinuna ni Jesus kenkuana, “Saan kadi nga imbagak kenka a no mamatika, makitam ti dayag ti Dios?”
41 Då togo de bort stenen. Och Jesus lyfte upp sina ögon och sade: »Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Isu nga inikkatda ti bato. Intangadna ti panagkitana ket kinunana, “Ama, agyamanak kenka ta dinengngegnak.
42 Jag visste ju förut att du alltid hör mig; men för folkets skull, som står här omkring, säger jag detta, för att de skola tro att det är du som har sänt mig.»
Ammok a kanayonnak a dengdenggen, ngem gapu kadagitoy adu a tattao nga agtaktakder iti aglikmutko nga kinunak daytoy, tapno mamatida koma nga imbaonnak.”
43 När han hade sagt detta, ropade han med hög röst: »Lasarus, kom ut.»
Kalpasan a naibagana daytoy, nagpukkaw babaen iti napigsa a timek, “Lazaro, rumuarka!”
44 Och han som hade varit död kom ut, med händer och fötter inlindade i bindlar och med ansiktet inhöljt i en duk. Jesus sade till dem: »Lösen honom, och låten honom gå.»
Rimuar ti natay a lalaki, naputipotan/nabaredbedan ti ima ken sakana iti luplupot a mausar iti natay, ken naputipotan/nabaredbedan ti rupana iti lupot. Kinuna ni Jesus kadakuada, “Warwaranyo ket bay-anyo isuna a mapan.”
45 Många judar, som hade kommit till Maria och hade sett vad Jesus hade gjort, trodde då på honom.
Ket adu kadagiti Judio a nakikuyog ken ni Maria ti nakakita iti inaramid ni Jesus, namatida kenkuana;
46 Men några av dem gingo bort till fariséerna och omtalade för dem vad Jesus hade gjort.
ngem dadduma kadakuada ti pimmanaw a napan kadagiti Pariseo ket imbagada kadakuada dagiti banbanag nga inaramid ni Jesus.
47 Då sammankallade översteprästerna och fariséerna en rådsförsamling och sade: »Vad skola vi taga oss till? Denne man gör ju många tecken.
Ket inummong dagiti panguloen a papadi ken dagiti Pariseo ti konseho ket kinunada, “Ania ti aramidentayo? Daytoy a tao ket mangar-aramid iti adu a pagilasinan.
48 Om vi skola låta honom så fortfara, skola alla tro på honom, och romarna komma då att taga ifrån oss både land och folk.»
No baybay-antayo isuna a kasta, adu dagiti mamati kenkuana, umayto dagiti Romano ket alaenda dagiti lugar ken ti nasiontayo.”
49 Men en av dem, Kaifas, som var överstepräst för det året, sade till dem: »I förstån intet,
Nupay kasta, maysa a tao a managan Caifas, a nangato a padi iti dayta a tawen, kinunana kadakuada, “Awan pulos ammoyo.
50 och I besinnen icke huru mycket bättre det är för eder att en man dör för folket, än att hela folket förgås.»
Saanyo a mapanunot a nasay-sayaat para kadakayo a matay ti maysa a tao maipaay kadagiti tattao ngem mapukaw ti entero a nasion.”
51 Detta sade han icke av sig själv, utan genom profetisk ingivelse, eftersom han var överstepräst för det året; ty Jesus skulle dö för folket.
Ita, saanna daytoy nga imbaga iti bukbukodna, ngem ketdi, kas nangato a padi iti dayta a tawen, impadtona a masapul a matay ni Jesus maipaay iti nasion;
52 Ja, icke allenast »för folket»; han skulle dö också för att samla och förena Guds förskingrade barn.
ken saan laeng a maipaay iti nasion, ngem tapno mabalin nga urnungen ni Jesus dagiti annak ti Dios a naiwaras iti naduma-duma a lugar.
53 Från den dagen var deras beslut fattat att döda honom.
Isu nga manipud idin pinaggepdan/naplanodan no kasano ti panangpatayda ken ni Jesus.
54 Så vandrade då Jesus icke längre öppet bland judarna, utan drog sig undan till en stad som hette Efraim, på landsbygden, i närheten av öknen; där stannade han kvar med sina lärjungar.
Saanen a nakipagna ni Jesus a nawaya kadagiti Judio, ngem pimmanaw idiay ket napan iti away iti asideg ti let-ang iti ili nga Efraim, nagian ni Jesus idiay a kaduana dagiti adalanna.
55 Men judarnas påsk var nära, och många begåvo sig då, före påsken, från landsbygden upp till Jerusalem för att helga sig.
Idi asidegen ti Ilalabas, adu a tattao ti simmang-at idiay Jerusalem manipud iti away sakbay ti Ilalabas tapno mapasin-aw dagiti bagbagida.
56 Och de sökte efter Jesus och sade till varandra, där de stodo i helgedom: »Vad menen I? Skall han då alls icke komma till högtiden?»
Sapsapulenda ni Jesus, ket kunkunada iti tunggal maysa idi agtaktakderda iti templo, “Ania ti panagkunayo? Saan ngata nga umay iti fiesta?”
57 Och översteprästerna och fariséerna hade utfärdat påbud om att den som finge veta var han fanns skulle giva det till känna, för att de måtte kunna gripa honom.
Ita nangited iti bilin dagiti panguloen a papadi ken dagiti Pariseo a no adda makaammo no sadino ti ayan ni Jesus, masapul nga ipakaammona kadakuada tapno tiliwenda/kimmegenda isuna.
