Job 9

1 Därefter tog Job till orda och sade:

Yobo azongisaki:

2 Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?

« Ezali ya solo, ezali penza ndenge osili koloba, mpe nayebi yango malamu! Kasi ndenge nini moto oyo asalema na putulu akoki kozala sembo liboso ya Nzambe?

3 Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.

Ata, na mbala nkoto moko, ameki kobeta tembe na Nzambe, akotikala kokoka kolonga ata mbala moko te.

4 Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;

Bwanya ya Nzambe ezali na bozindo makasi, mpe nguya na Ye ezali monene; nani asila kotelemela Ye, bongo amona bolamu?

5 honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;

Alongolaka bangomba na bisika na yango, wana yango moko eyebaka te, mpe, kati na kanda na Ye, akweyisaka yango;

6 honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;

aningisaka mabele wuta na esika na yango mpe alengisaka makonzi na yango;

7 honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;

apesaka mitindo na moyi, mpe moyi ebimaka te; atiaka kashe na minzoto.

8 honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;

Atandaki Ye moko Likolo mpe atambolaka likolo ya mbonge ya ebale;

9 honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;

akelaki bangombolo minene, orioni, masanga ya minzoto mpe minzoto ya sude;

10 honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?

asalaka makambo minene oyo elekelaka mayele ya bato, bikamwa ya somo oyo bakokaka kotanga te.

11 Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.

Soki aleki pene na ngai, nakokoka te komona Ye; soki mpe akei, nakokoka te komona Ye.

12 Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: »Vad gör du?»

Soki azwi eloko, nani akoki kobotola Ye yango? Nani akoki koloba na Ye: ‹ Ozali kosala nini? ›

13 Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;

Nzambe azongisaka kanda na Ye sima te; liboso na Ye, ezala bato ya lolendo balengaka.

14 huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?

Bongo, ngai, nakokoka ndenge nini kobeta tembe na Ye? Nakolonga ndenge nini kopona maloba ya komekana na Ye?

15 Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.

Ezala soki nazalaki moto ya sembo, nalingaki na ngai kokoka te kopesa Ye eyano; nalingaki kokoka nde kaka kosenga mawa ya Mosambisi na ngai.

16 Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.

Ata nabelelaki Ye, mpe ayanoli ngai, nalingaki na ngai kondima te ete ayoki ngai,

17 Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.

pamba te afini ngai na nzela ya mopepe makasi mpe akomisi bapota na ngai ebele na pamba,

18 Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.

aboyi kotikela ngai tango ya kopema, wana azali kaka kotondisa ngai na pasi.

19 Gäller det försteg i kraft: »Välan, jag är redo!», gäller det rätt: »Vem ställer mig till ansvar?»

Soki ezali likambo oyo esengi makasi, Ye nde Nkolo-Na-Nguya! Mpe soki ezali likambo ya bosembo, nani akoki kosambisa Ye?

20 Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.

Ezala namemaki na ngai ngambo te, monoko na ngai elingaki kaka kokweyisa ngai; ezala nazalaki sembo, monoko na ngai elingaki kaka kolakisa mbeba na ngai.

21 Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.

Atako nazali sembo, motema na ngai etondi na mawa mpo na ngai moko, nayini bomoi na ngai.

22 Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.

Nyonso ezali kaka ndenge moko! Yango wana nalobi: ‹ Abomaka bato ya sembo mpe bato mabe. ›

23 Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.

Tango mopepe ya bokono ememaka kufa na mbalakata, Nzambe asekaka komekama ya bato ya sembo.

24 Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?

Soki mokili ekweyi na maboko ya bato mabe, Nzambe azipaka miso ya basambisi na yango. Soki ezali Ye te, ezali nani?

25 Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;

Mikolo ya bomoi na ngai ezali kokende mbangu koleka mopoti mbangu, ezali kokende mbangu penza, kasi etikali komona esengo te.

26 de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.

Ezali kokende penza mbangu koleka masuwa oyo esalema na papirisi, koleka mpongo oyo ezali kokitela bilei na yango.

27 Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,

Soki nalobi: ‹ Nabosana ata pasi na ngai, nabongola elongi na ngai mpe nakoma koseka, ›

28 Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.

nazali kaka kobanga pasi na ngai nyonso, pamba te nayebi ete okozwa na Yo ngai te lokola moto ya sembo.

29 Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?

Lokola esili komonana ete nasali mabe, mpo na nini namitungisa lisusu na pamba?

30 Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,

Ezala namisukoli nzoto na sabuni mpe nasukoli maboko na ngai na sabuni ya malonga,

31 så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.

okobwaka ngai kaka na libulu ya potopoto, mpe bilamba na ngai ekoyoka ngai nkele.

32 Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;

Azali moto lokola ngai te mpo ete nazongisela Ye eyano to nakende kosamba na Ye liboso ya basambisi.

33 ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.

Soki ezalaki ata na moto moko oyo akokaki komikotisa kati na likambo na biso mpe kotombola loboko na ye kati na ngai mpe Nzambe,

34 Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;

moto oyo akokaki kolongola fimbu ya Nzambe mosika na ngai mpo ete somo na Ye ebangisa ngai lisusu te,

35 då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.

nalingaki kotombola mongongo na ngai liboso na Ye na kobanga te. Kasi ndenge ezali sik’oyo, nakokoka te.