Job 9
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Eka ayub nodwoko kama:
2 Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
“Ee, angʼeyo ni gima iwachono en adier. To ere kaka dhano mangima nyalo bedo kare e nyim Nyasaye?
3 Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
Kata dabed ni ngʼato dwaro mino kode wach, to bende dhano diduok penjo achiel kuom penjoge alufu achiel.
4 Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
Riekone tut kendo tekre ngʼeny. En ngʼa mosepiem kode miloye?
5 honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;
Ogolo gode kuonde ma gintie ka ok gingʼeyo kendo ongʼielogi ka en gi mirima.
6 honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;
Oyiengo piny gie mise mare kendo omiyo sirni mage yiengni.
7 honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;
Kowuoyo to chiengʼ ok rieny kendo oumo ler mar sulwe.
8 honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;
En owuon ema noyaro polo kendo en ema nonyono apaka madongo mag nam.
9 honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
En ema nochweyo sulwe madongo kaka, yugni, oluoro-budho, ratego, kod sulwe mogudore mathoth man yo milambo.
10 honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?
Otimo gik madongo miwuoro mayombo pach dhano, honni mathoth ma ok kwanre.
11 Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
Ka okadho buta to ok anyal nene; ka odhi nyima to ok anyal yange.
12 Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: »Vad gör du?»
Kokawo gimoro odhigo; to en ngʼa manyalo tame? En ngʼa manyalo penje ni, ‘Ma to angʼo ma itimoni?’
13 Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;
Nyasaye ok gengʼ mirimbe kendo nyaka jolwenj Rahab bende noloyo mopodho e tiende.
14 huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?
“Ere kuma dayudie weche ma dawachne? Koro ere kaka damin kode wach?
15 Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.
Kata dabed ni aonge richo kata achiel, to ok dadwoke; anyalo mana ywagora ne jangʼadna bura mondo okecha.
16 Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
Kata dabed ni aluonge mi obiro ira, to ok ayie ni onyalo winjo wachna.
17 Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.
Mirimb Nyasaye nyalo tieka kendo onyalo miyo adhondena medore kayiem nono.
18 Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
Ok onyal weya aywe to otimona mana gik mamiyo chunya bedo malit.
19 Gäller det försteg i kraft: »Välan, jag är redo!», gäller det rätt: »Vem ställer mig till ansvar?»
Kaponi teko ema iwuoyoe, to otek ndi, kendo kata ka adiera ema ilose, to en ngʼa manyalo chune mondo obi onyis wach kuome.
20 Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
Kata dabed ni aonge richo kata achiel, to dhoga pod biro mana ndhoga. Kata dabed ni aonge rach moro amora, to dhoga pod biro miyo inena kaka jaketho.
21 Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.
“Kata dabed ni aonge gi ketho moro amora, to onge ber maneno, nikech ngimana en kayiem nono.
22 Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
Ma emomiyo aneno ni gik moko duto chalre nikech okumo joma onge ketho kod joma timbegi richo machalre.
23 Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
Ka masira oneko apoya, to pek ma ngʼat makare oyudo ok obadhe.
24 Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?
Nyasaye oseketo piny e lwet joma timbegi richo, bende omiyo jongʼad bura duto bedo muofni. To ka ok en ema notimo kamano, to ngʼatno mane otimo mano?
25 Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;
“Ndalona ringo mapiyo moloyo jangʼwech; girumo piyo ka gionge mor kata matin.
26 de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
Gikadho piyo mana ka yiedhi molos gi oundho maringo e nam, kendo ka ongoe mafuyo e kor polo karango piny mondo omak nyagweno.
27 Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
Ka anyalo wacho ni wiya owil gi gik maricho ma Nyasaye osetimona, to abiro loko pacha mi abed mamor.
28 Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
Kata kamano, pod aluoro aluora masira momaka nikech angʼeyo ni Nyasaye ok nyal kwana ka ngʼat maonge ketho.
29 Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
Kaka koro osekawa ni an jaketho, angʼo ma dimi pod anyagra nono?
30 Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,
Kata dine aluokra gi sabun mi aluok lwetena maler,
31 så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.
to pod ibiro luta mana e chwodho mi nyaka lepa bende biro jok koda.
32 Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
“Nyasaye ok en dhano kaka an ma dahedhra dwokora kode, kata madimi wayal kode e od bura.
33 ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.
Ka dine bed ni nitie ngʼato manyalo bedo jathek e kinda gi Nyasaye, kata ngʼato manyalo ngʼado bura e kinda kode,
34 Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
kata ngʼat manyalo golo kum mare kuoma, mondo omi masichene kik bwoga,
35 då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.
eka dine awuoyo ka ok aluore, to kaka weche chal sani, ok anyal timo kamano.”
