Job 9
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Unya si Job mitubag ug miingon:
2 Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
Sa pagkamatuod ako nasayud nga kini mao man: Apan unsaon sa tawo aron mamatarung sa atubangan sa Dios?
3 Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
Kong siya buot magpakiglalis kaniya, Siya dili makatubag kaniya bisan makausa sa usa ka libo.
4 Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
Siya manggialamon sa kasingkasing ug makagagahum sa kusog: Kinsa ang nagpagahi sa iyang kasingkasing batok kaniya, ug nga nagmauswagon?
5 honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;
Kaniya nga magabalhin sa mga kabukiran, ug sila wala managpanghibalo niana, Sa diha nga sa iyang kapungot siya magalungkab kanila;
6 honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;
Nga magauyog sa kalibutan gikan sa iyang himutangan, Ug ang mga haligi niana magakurog;
7 honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;
Nga magasugo sa adlaw, ug kini dili mosilang, Ug magatak-om sa mga kabitoonan;
8 honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;
Nga mao lamang ang magabuklad sa kalangitan, Ug magatamak sa ibabaw sa kabaluran sa dagat;
9 honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
Nga maoy nagbuhat sa Oso, ug sa Orion, ug sa mga Pleyadas, Ug sa mga tagoanan sa habagatan;
10 honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?
Nga nagabuhat sa mga butang nga dili matukib, Oo, mga butang katingalahan nga dili maisip.
11 Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
Ania karon, siya milabay kanako, ug wala ko siya makita: Siya mipadayon usab, apan wala ko himatngoni.
12 Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: »Vad gör du?»
Ania karon, siya nagasakmit sa tulokbonon, kinsa ang makapugong kaniya? Kinsa ang moingon kaniya: Unsa ang imong gibuhat?
13 Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;
Dili kuhaon sa Dios ang iyang kasuko, Ang magatabang kang Rahab nanagyukbo sa ilalum niya.
14 huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?
Daw unsa ka diyutay ang akong igatubag kaniya, Ug pagpili sa akong mga igsusulti aron sa pakigpulong uban kaniya?
15 Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.
Nga kaniya, bisan ako matarung pa unta, apan dili ako motubag; Adto ako magpakilooy sa akong maghuhukom.
16 Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
Kong ako nagtawag pa unta, ug kanako siya mitubag, Apan dili pa gayud ako motoo nga siya sa akong tingog nagpatalinghug.
17 Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.
Kay gipukan ako niya sa usa ka unos, Ug sa walay hinungdan ang mga samad gidaghan.
18 Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
Dili ako niya tugotan sa pagginhawa, Apan gipuno niya ako sa kapaitan.
19 Gäller det försteg i kraft: »Välan, jag är redo!», gäller det rätt: »Vem ställer mig till ansvar?»
Kong kita magasulti bahin sa kusog, ania karon, siya makagagahum! Kong sa katarungan: Kinsa, ang magapatawag kanako?
20 Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
Bisan kong ako matarung pa, ang akong kaugalingong baba magahukom kanako: Bisan kong ako hingpit pa, kana magapadayag nga ako dautan.
21 Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.
Ako hingpit; ako wala magtagad sa akong kaugalingon; Gibiay-biay ko ang akong kinabuhi
22 Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
Natingub ang tanan; busa ako nagaingon: Siya naglaglag sa maayo ug sa dautan.
23 Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
Kong ang hampak magalaglag sa kalit, Siya mobiay-biay sa paghusay sa mga walay sala.
24 Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?
Ang kalibutan gitugyan ngadto sa kamot sa mga dautan; Siya nagatabon sa mga nawong sa mga maghuhukom niini: Kong ugaling dili mao siya, kinsa man diay kana?
25 Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;
Ang akong mga adlaw karon labi pang matulin kay sa usa ka sinugo nga nagadala sa mga sulat: Sila nagadalagan, walay kaayohan nga ilang makita.
26 de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
Sila nangagi ingon sa mga sakayang matulin; Ingon sa agila nga magasakdap sa dalagiton.
27 Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
Kong moingon ako: Kuhaon ko sa akong panumduman ang akong kaguol, Ang masulob-on ko nga panagway ako nga isalikway, ug magsadya;
28 Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
Ako nahadlok sa tanan ko nga mga kasub-anan, Ako nasayud nga dili mo ako pagailhong walay sala.
29 Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
Ako pagahukman; Ngano man diay nga ako manlimbasog sa walay kapuslanan?
30 Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,
Kong ako sa akong kaugalingon magahugas sa tubig sa nieve, Ug ayohon gayud paghinlo ang akong mga kamot;
31 så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.
Apan ikaw magaunlod kanako sa kalapukan, Ug ang akong kaugalingon nga mga bisti makapaluod kanako.
32 Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
Kay siya dili tawo ingon kanako, aron ako motubag kaniya, Aron nga kanako siya mokuyog sa hukmanan.
33 ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.
Walay maghuhusay sa taliwala namo, Nga arang makapahamutang sa iyang kamot sa ibabaw namong duha.
34 Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
Ipakuha gikan kanako ang iyang baras, Ug ayaw ako pahadloka sa iyang pagkamakalilisang:
35 då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.
Unya ako mosulti, ug kaniya dili mahadlok: Kay dili ako ingon niana sa akong kaugalingon.
