Job 8
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Entonces Bildad el Suhita respondió,
2 Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
“¿Hasta cuándo hablarás de estas cosas? ¿Serán las palabras de tu boca un viento poderoso?
3 Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
¿Dios pervierte la justicia? ¿O el Todopoderoso pervierte la justicia?
4 Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
Si sus hijos han pecado contra él, los ha entregado en manos de su desobediencia.
5 så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
Si quieres buscar a Dios con diligencia, haz tu súplica al Todopoderoso.
6 då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
Si fueras puro y recto, seguramente ahora se despertaría por ti, y haz próspera la morada de tu justicia.
7 och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
Aunque tu comienzo fue pequeño, sin embargo, su último fin aumentaría en gran medida.
8 Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
“Por favor, pregunta a las generaciones pasadas. Descubra el aprendizaje de sus padres.
9 -- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
(Porque no somos más que de ayer, y no sabemos nada, porque nuestros días en la tierra son una sombra).
10 men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
¿No te enseñarán, te dirán, y pronunciar palabras de su corazón?
11 »Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
“¿Puede el papiro crecer sin fango? ¿Pueden los juncos crecer sin agua?
12 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
Mientras esté verde, no lo cortes, se marchita antes que cualquier otra caña.
13 Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
Así son los caminos de todos los que se olvidan de Dios. La esperanza del hombre impío perecerá,
14 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
cuya confianza se romperá, cuya confianza es una tela de araña.
15 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
Se apoyará en su casa, pero no se mantendrá en pie. Se aferrará a ella, pero no perdurará.
16 Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
Está verde ante el sol. Sus brotes salen a lo largo de su jardín.
17 kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
Sus raíces se enrollan alrededor del montón de rocas. Ve el lugar de las piedras.
18 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
Si es destruido de su lugar, entonces lo negará, diciendo: “No te he visto”.
19 Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
He aquí la alegría de su camino. De la tierra brotarán otros.
20 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
“He aquí que Dios no desechará al hombre irreprochable, ni defenderá a los malhechores.
21 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
Todavía te llenará la boca de risa, tus labios con gritos.
22 De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
Los que te odian se vestirán de vergüenza. La tienda de los malvados ya no existirá”.
