Job 8
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Et Baldad de Sauchée répondant dit:
2 Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
Jusqu'à quand parleras-tu de la sorte? Quel esprit verbeux s'exprime par ta bouche?
3 Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
Dieu est-il un juge prévaricateur? Le créateur de toutes choses torture-t- il l'équité?
4 Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
Si tes fils ont péché devant lui, il leur a, de sa main, fait expier leurs fautes.
5 så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
Commence donc dès l'aurore à prier le Seigneur tout-puissant.
6 då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
Si tu es pur et sincère, il t'exaucera et il te traitera selon sa justice.
7 och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
Ce que tu possédais d'abord te semblera médiocre; ce que tu posséderas finalement sera inexprimable.
8 Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
Remonte jusqu'à la première génération; suit à la trace les générations de nos pères.
9 -- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
Car nous sommes d'hier et nous ne savons rien; notre vie sur la terre est une ombre.
10 men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
N'est-ce donc pas à nos pères de t'instruire, de t'éclairer, et de tirer de leur cœur les paroles que je vais dire?
11 »Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
Le papyrus croît-il sans eau? L'herbe des prairies pousse-t-elle si elle n'est pas arrosée?
12 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
La fauche-t-on quand elle est encore près de la racine? Et la plante que rien n'abreuve ne dessèche-t-elle pas?
13 Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
Ainsi finissent ceux que le Seigneur oublie, car l'espérance de l'impie est vaine.
14 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
Sa maison sera déserte; sa tente disparaîtra comme une toile d'araignée.
15 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
Il aura beau l'étayer, elle ne sera pas solide; dès qu'il en sera enlevé, elle s'écroulera.
16 Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
Il y a de l'humidité sous le soleil, une tige sort de la moisissure qu'elle engendre.
17 kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
Elle s'élève sur un tas de pierres; elle subsiste au milieu des cailloux.
18 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
Et s'ils viennent à la dévorer, le lieu même se prêtera à nier son existence. N'as-tu pas vu pareille chose?
19 Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
N'est-ce pas comme cette tige que succombe l'impie? Une autre plante hors de terre germera.
20 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
Jamais le Seigneur ne rejettera l'innocence; il n'acceptera pas les dons des pervers.
21 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
Il mettra le sourire sur les lèvres des hommes sincères, et leur bouche sera pleine de ses louanges.
22 De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
Leurs ennemis seront couverts de honte; et il n'y aura pas de vie heureuse pour les méchants.
