Job 6
1 Då tog Job till orda och sade:
And he answered Job and he said.
2 Ack att min grämelse bleve vägd och min olycka lagd jämte den på vågen!
Certainly [if] it will be weighed grief my (and destruction my *Q(K)*) in [the] balances people will raise together.
3 Se, tyngre är den nu än havets sand, därför kan jag icke styra mina ord.
For now more than [the] sand of [the] seas it will be heavy there-fore words my they have been rash.
4 Ty den Allsmäktiges pilar hava träffat mig, och min ande indricker deras gift; ja, förskräckelser ifrån Gud ställa sig upp mot mig.
For [the] arrows of [the] Almighty [are] with me which poison their [is] drinking spirit my [the] terrors of God they are arranged against me.
5 Icke skriar vildåsnan, när hon har friskt gräs, icke råmar oxen, då han står vid sitt foder?
¿ Does it bray a wild donkey on grass or? does it low an ox on fodder its.
6 Men vem vill äta den mat som ej har smak eller sälta, och vem finner behag i slemörtens saft?
¿ Is it eaten tasteless [food] because not salt or? [is] there taste in [the] slime of purslane.
7 Så vägrar nu min själ att komma vid detta, det är för mig en vämjelig spis.
It refuses to touch [them] self my they [are] like [the] illness of food my.
8 Ack att min bön bleve hörd, och att Gud ville uppfylla mitt hopp!
Who? will he give it will come petition my and hope my he will give God.
9 O att det täcktes Gud att krossa mig, att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!
And may he be willing God and may he crush me may he loosen hand his and may he cut off me.
10 Då funnes ännu för mig någon tröst, jag kunde då jubla, fastän plågad utan förskoning; jag har ju ej förnekat den Heliges ord.
And may it be still - comfort my and may I jump in anguish [which] not it relents that not I have hidden [the] words of [the] holy [one].
11 Huru stor är då min kraft, eftersom jag alltjämt bör hoppas? Och vad väntar mig för ände, eftersom jag skall vara tålig?
What? [is] strength my that I will wait and what? [is] end my that I will prolong life my.
12 Min kraft är väl ej såsom stenens, min kropp är väl icke av koppar?
[the] strength of Stones [is] strength my or? [is] flesh my bronze.
13 Nej, förvisso gives ingen hjälp för mig, var utväg har blivit mig stängd.
¿ If not [is] help my in myself and sound wisdom it has been banished from me.
14 Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän, men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,
[belongs] to Despairing [person] from friend his loyalty and [the] fear of [the] Almighty he will forsake.
15 Mina bröder äro trolösa, de äro såsom regnbäckar, ja, lika bäckarnas rännilar, som snart sina ut,
Brothers my they have acted treacherously like a wadi like a stream-bed of wadis [which] they pass away.
16 som väl kunna gå mörka av vinterns flöden, när snön har fallit och gömt sig i dem,
That are dark from ice over them it hides itself snow.
17 men som åter försvinna, när de träffas av hettan, och torka bort ifrån sin plats, då värmen kommer.
At [the] time [when] they flow they are silenced in heat its they are dried up from place their.
18 Vägfarande där i trakten vika av till dem, men de finna allenast ödslighet och måste förgås.
They twist [the] paths of way their they go up in the wasteland so they may perish.
19 Temas vägfarande skådade dithän, Sabas köpmanståg hoppades på dem;
They look [the] caravans of Tema [the] travelers of Sheba they look eagerly for them.
20 men de kommo på skam i sin förtröstan, de sågo sig gäckade, när de hade hunnit ditfram.
They are disappointed for he had been confident they come to it and they were disappointed.
21 Ja, likaså ären I nu ingenting värda, handfallna stån I av förfäran och förskräckelse.
For now you have become (it *Q(K)*) you have seen a terror and you were afraid.
22 Har jag då begärt att I skolen giva mig gåvor, taga av edert gods för att lösa mig ut,
¿ For have I said give for me and from wealth your give a reward for me.
23 att I skolen rädda mig undan min ovän, köpa mig fri ur våldsverkares hand?
And rescue me from [the] hand of an opponent and from [the] hand of ruthless [people] you will ransom me.
24 Undervisen mig, så vill jag tiga, lären mig att förstå vari jag har farit vilse.
Teach me and I I will keep silent and what? have I erred explain to me.
25 Gott är förvisso uppriktigt tal, men tillrättavisning av eder, vad båtar den?
How! they are painful words of uprightness and what? does it prove completely from you.
26 Haven I då i sinnet att hålla räfst med ord, och skall den förtvivlade få tala för vinden?
¿ To reprove words do you plan and to wind [the] words of [one who] despairs.
27 Då kasten I väl också lott om den faderlöse, då lären I väl köpslå om eder vän!
Even on a fatherless one you will make fall and you may bargain on friend your.
28 Dock, må det nu täckas eder att akta på mig; icke vill jag ljuga eder mitt i ansiktet.
And therefore be willing turn on me and on faces your if I will lie.
29 Vänden om! Må sådan orätt icke ske; ja, vänden ännu om, ty min sak är rättfärdig!
Turn back please may not it be injustice (and turn back *Q(K)*) still righteousness my [is] in it.
30 Skulle väl orätt bo på min tunga, och min mun, skulle den ej förstå vad fördärvligt är?
¿ [is] there On tongue my injustice or? palate my not does it discern destruction.
