< Job 5 >

1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
Crie maintenant! Y aura-t-il quelqu'un qui te réponde? Et vers lequel des saints te tourneras-tu?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
La colère tue l'insensé, et le dépit fait mourir celui qui est destitué de sens;
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
J'ai vu l'insensé étendant ses racines, mais soudain j'ai maudit sa demeure.
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
Ses fils sont loin de tout secours, ils sont écrasés à la porte, et personne ne les délivre;
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
L'affamé dévore sa moisson; il la lui prend à travers les épines de sa haie; l'homme altéré convoite ses biens.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Car la souffrance ne sort pas de la poussière, et la peine ne germe pas du sol,
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
De sorte que l'homme soit né pour la peine, comme l'étincelle pour voler en haut.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
Mais moi, j'aurais recours à Dieu, et j'adresserais ma parole à Dieu,
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
Qui fait de grandes choses qu'on ne peut sonder, de merveilleuses choses qu'on ne peut compter;
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
Qui répand la pluie sur la face de la terre, et qui envoie les eaux sur la face des champs;
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
Qui met en haut ceux qui sont abaissés, et ceux qui sont en deuil au faîte du bonheur;
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
Qui dissipe les projets des hommes rusés, et leurs mains ne viennent à bout de rien;
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
Qui prend les sages dans leurs propres ruses, et le dessein des pervers est renversé.
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
De jour, ils rencontrent les ténèbres, et, comme dans la nuit, ils tâtonnent en plein midi;
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Et il délivre le pauvre de l'épée de leur bouche, et de la main des puissants.
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
Et il y a une espérance pour les malheureux, et la méchanceté a la bouche fermée.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
Voici, heureux l'homme que Dieu châtie! Ne méprise donc pas la correction du Tout-Puissant.
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
Car c'est lui qui fait la plaie et la bande; il blesse et ses mains guérissent.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
Dans six détresses, il te délivrera; et dans sept, le mal ne te touchera point.
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
En temps de famine, il te garantira de la mort, et en temps de guerre, du tranchant de l'épée.
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
Tu seras à couvert du fléau de la langue, et tu n'auras point peur de la désolation, quand elle arrivera.
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
Tu riras de la dévastation et de la famine, et tu n'auras pas peur des bêtes de la terre;
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
Car tu auras un pacte avec les pierres des champs, et les bêtes des champs seront en paix avec toi.
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
Et tu verras la prospérité dans ta tente: tu visiteras tes pâturages,
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
Et rien ne t'y manquera; et tu verras ta postérité croissante, et tes descendants pareils à l'herbe de la terre.
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Tu entreras mûr dans le tombeau, comme une gerbe qu'on emporte en son temps.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Voilà, nous avons examiné la chose; elle est ainsi, écoute cela, et fais-en ton profit.

< Job 5 >