Job 5
1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
»Raab kun! Giver nogen dig Svar? Og til hvem af de Hellige vender du dig?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
Thi Daarens Harme koster ham Livet, Taabens Vrede bliver hans Død.
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
Selv har jeg set en Daare rykkes op, hans Bolig raadne brat;
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
hans Sønner var uden Hjælp, traadtes ned i Porten, ingen reddede dem;
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
sultne aad deres Høst, de tog den, selv mellem Torne, og tørstige drak deres Mælk.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Thi Vanheld vokser ej op af Støvet, Kvide spirer ej frem af Jorden,
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
men Mennesket avler Kvide, og Gnisterne flyver til Vejrs.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
Nej, jeg vilde søge til Gud og lægge min Sag for ham,
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
som øver ufattelig Vælde og Undere uden Tal,
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
som giver Regn paa Jorden og nedsender Vand over Marken
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
for at løfte de bøjede højt, saa de sørgende opnaar Frelse,
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
han, som krydser de kloges Tanker, saa de ikke virker noget, der varer,
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
som fanger de vise i deres Kløgt, saa de listiges Raad er forhastet;
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
i Mørke raver de, selv om Dagen, famler ved Middag, som var det Nat.
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Men han frelser den arme fra Sværdet og fattig af stærkes Haand,
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
saa der bliver Haab for den ringe og Ondskaben lukker sin Mund.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
Held den Mand, som revses at Gud; ringeagt ej den Almægtiges Tugt!
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
Thi han saarer, og han forbinder, han slaar, og hans Hænder læger.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
Seks Gange redder han dig i Trængsel, syv gaar Ulykken uden om dig;
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
han frier dig fra Døden i Hungersnød, i Krig fra Sværdets Vold;
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
du er gemt for Tungens Svøbe, har intet at frygte, naar Voldsdaad kommer;
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
du ler ad Voldsdaad og Hungersnød og frygter ej Jordens vilde Dyr;
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
du har Pagt med Markens Sten, har Fred med Markens Vilddyr;
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
du kender at have dit Telt i Fred, du mønstrer din Bolig, og intet fattes;
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
du kender at have et talrigt Afkom, som Jordens Urter er dine Spirer;
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Graven naar du i Ungdomskraft, som Neg føres op, naar Tid er inde.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Se, det har vi gransket, saaledes er det; det har vi hørt, saa vid ogsaa du det!
