Job 5
1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
Na kithopi ding kou temin mikhat beh in nahin donbut na dem? Vantil ho koipen in nahin kithopi ding ham?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
Tahbeh in lung hanna hin mingol asuhmang jia chule thangsetna in chihna neilou ho asumang ji'e.
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
Keiman mingol ho chomkhat kahsung alolhin nao kamui ahinla vangset na chun hetman louvin alhunkhum jitai.
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
Achateo jong ajong ajellin gamsa chonin achonun amaho dingin panpina agamlan ahi, ahuhdoh diu umlouvin thutanna munna amehgoi jiuve.
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
Achang chu lingleh khauva akium jeng vang'in agilkel ten avallhum peh un, agou chu adangchah ten hai hot hot in adel uve.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Thilse hi leivui lah a konna hungput doh ahipoi chule hahsatna hi leisetna konna hung dondoh ahipoi.
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
Meilah a konna meisi chunglanga lengtou dinga gotsa aum banga mihem tehi ahahsa ding monga penga ahi.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
Keihi nang chu hileng Pathen koma cheng ting chule kachung chang thu ama koma kase lhah ding ahi.
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
Aman thil oupe tah hetdoh jou hoi hilou ajat sim joulou thil kidang aboldoh e.
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
Aman leiset chunga go ajuh sah jin, chule loulaija jong twi alonsah soh keije.
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
Aman mivaichate khantouna apen chule genthei hesoh thohte ahuhdoh ji'e.
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
Athil gonu asuh nohphah peh in, hijeh chun akhut uva atoh jouseu amolso joulou diu ahi.
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
Miching ho chu aki chihsah nauva amang jin hijeh chun aduha thuh nauva athil gonnu asuhbei pehji tai.
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
Amahon sun laijin muthim atoh khauvin sunkim laijin amaho chu janlai bangin aki mai le leuve.
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Mikam hatte a konin mi vaichate ahuhdoh jin chule mithahat ten atuhchah kheh hou jong amaho a konin ahuhdoh ji'e.
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
Chule hiche ho a chun achaina leh mivaichan kinepna aneiyin, chule mihahem te kam jong ahuhbit jin ahi.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
Ahinla Pathen in asuhdih ho kipana khu ngaito temin, nachonset tengleh Hatchungung pan nahilna khu don louvin koi hih in.
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
Aman amavo jin chule boljong aboldam jin aman ajep jin ahinla akhut in asudam kitjin ahi.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
Vangsetna gupma konin nahuhdoh intin asagi veina teng jongleh thilse akonin nahoi doh inte.
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
Kellhah lai jongle thina akonin nahuhdoh intin gallai jongleh chemjama konin nahuh doh inte.
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
Misuminse nom te akonin hung hoidoh in natin chule manthahna ahung lhun teng kicha tapon nate.
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
Manthah nale kel alhah teng nangin nanuisat ding gamlah a gamsa jouse nagin louding ahitai.
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
Nangma gam lah a songho toh lungmong tah a naum khoma chule gamlah a gamsa ho toh lungmonga nalhat khom diu ahitai.
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
Nachenna nain abitne ti nakihetna, nanei nagou ho nagavet teng imacha akiholmo umlou ding ahi.
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
Nangin chate tamtah neijin natin, nason nachilhahte hampa banga hung tam diu ahi.
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Nateh teng lhankhuh hin jonin natin, aphat cha changpholla changpal kichom khom nahung bah ding ahi.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Keihon hinkho hi kakhol uvin, chule hichehi dih din kamu doh uve, kahilna hi ngaijin chule nangma tah a dingin mangchan.
