Job 41

1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?

Hagi agaza hunte tusizankna osifavema Leviataniema nehaza osifavekrerfa, hagerimpima nemaniana Jopuga hukuretira avazu nehunka, nofitetira agefu'narera anakigahampi?

2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?

Agonagampina nofira rentetenka, avazu hunka nevunka, ameragempina reraponentenka nofira rentegahampi?

3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?

Ana'ma hanankeno'a kasunku hunantenka natro hunora fru kea hugahifi?

4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?

Ana nehuno nagra mago narimpa huanki'na kagri eri'za vahe manine'na, kazokazo eri'za erigante vava hu'na vugahue hunora hugahifi?

5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?

Namama avrenka kegavama nehana zana hunka kegava nehunka, nofitera rentetenka ne'one mofaneka'a zaminanke'za zokagora rentegahazafi?

6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?

Hagi zago vahe'mo'za ana zagama mizasenakura, mizama'agura keha rete'za, ana zaga ahe'za akafari osi osi hu'za eri'za maketifina zagorera ome atregahazafi?

7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?

Hagi ana zaga, nozamema nehaza keveretira asenifine avufgafinena ahegresogreso hugahampi?

8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.

Hagi ana zagamofo avufgare'ma kazama antenka kesanunka, henka'anena anara osugahue hunka hugahane. Na'ankure ana'ma hanugeno'ma henka'ama ha'ma hunantesniana, havizantfa hugahie hunka kagesa antahigahane.

9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.

Hagi antahio, kagrama hunka ana zagama azerisanue hunka'ma kagesama nentahisanunka anara osuo. Na'ankure ana zagama azerisanuema huno hania vahera ana zagamo'a refaki hutregahie.

10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?

Mago vahe'mo'a ana leviatani'ema nehaza zaga azeri oraotigahie. Ana'ma haniana iza oti hankaveti'neno hara hunantegahie?

11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.

Iza mago zana nami'nesanigu hu'na, ete nona hu'na amigahue? Na'ankure ama mopafima maka zama me'nea zantamina, Nagri zanke me'ne.

12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.

Hagi leviataniema nehaza zagama hage rimpima nemania zagamofo hankavene, avufgane agia azankrefagura eri ama hu'na kasamigahue.

13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?

Ana zagamofo avufagare'ma me'nea irira iza eri kanope netreno, agofetu agofetu'ma huno'ma hankave avufgama me'neana iza reraponegahie?

14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.

Ana zagamofona ave krerfa hunte'neanki'za, vahe'mo'za koro nehaze. E'ina hu'neankino, iza ana zaga aheno agemzampa atavegrigahie?

15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.

Ana zagamofo amagenafina iri'amo'a, magopi rukamaretere huno evuevu hu'neankino hankavetino hankogna hu'ne.

16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.

Ana zagamofo iri'amo'a, magopi akamareno hantohanto hu'neankino, zahomo'ma ufrega kana omane'ne.

17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.

Mago mago irimo'a agu'afinka, mago irite rukamaretere huno azeri hankaveti'ne. Ana hu'neankino eri kanopeno eri rure'rurera hugara osu'ne.

18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.

Hagi ana zagamo'ma kasi'ma haniana, agonagampintira teve ruganani huno vuno eno nehigeno, avurgafintira nantera zagema marerino zagemo'ma remsama hiaza nehie.

19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.

Ana zagamofo agipintira teve ruganani huno vuno eno nehigeno, agipintira tevemo'a hagna hagna huno atineramie.

20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.

Ana nehigeno kavofima tima tagino, tevere kre'negeno krakra hiaza huno, agonagampintira amu'mo'a rugasu huno enevie.

21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.

Hagi agipinti'ma evia zahomo'a tanknu'zafima tevema nerea tevea hukru higeno rukaru nehigeno, teve nefamo'a agipintira hagna hagna huno nere.

22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.

Ana zagamofo anankempina tusi'a hankave me'neankino, inantego vanoma hiana, tusiza huno vahera zamazeri koro nehie.

23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.

Ana zagamofo avufgamo'ma marerino tamino'ma hu'nea ma'amo'a, magopi ruhampri ruhampri huno antrako huno hankaveti'neankino, eri pahesi rure rure'ma hu'amo'a amuho hu'ne.

24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.

Ana zagamofo tumo'amo'a havegna huno hanavetineankino, witima refuzafunepaza havegna hu'ne.

25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.

Ana zagamo'ma o'manetige'za hankave vahe'mo'za koro nehu'za, na'a hugahune hu'za kanku nehakaze.

26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.

Ana hu'neankino bainati kazintetiro, keveretiro, karugru keveretiro, osi have kazintetira mago vahe'mo'a ana zaga ahegara osu'ne.

27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.

Hagi ainireti'ma tro'ma hu'naza ha' zantamima ana zagamo'ma keana, trazankna huno keamne zankna nehuno, bronsireti'ma tro'ma hu'naza ha' zantamima keana, kasari'nea zafagna hu'ne.

28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;

Vahe'mo'za kevea ahe tresnageno mani'nesnirega vugahianagi, korora ofregahie. Gumi atifina havea erinte'za ahegahazanagi ana havemo'a hagege trazamo'ma avufgare'ma avako'ma hiankna hugahie.

29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.

Kumpa kanoma kesaniana, trazankna huno ke amnezaneseno, karugru kevema matrevuno atresigeno esania zamofo agasasama nentahino'a kiza regahie.

30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.

Ana zagamofo asagufima me'nea irimo'a, mopa kavomo'ma rupararo vazigeno asane'neankna hu'ne. Ana hu'neankino, mopafima regararo heno'ma nevigeno'a, mopa vazikekurino nevie.

31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.

Hagi hagerimpima nevigeno'a, kavofima tima afino tevefi kre'negeno timo'ma krakra hiaza huno, hagerimo'a krakra huteno masavemo'ma ze'ze'ma nehiaza nehie.

32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.

Ana zagamo'ma hagerimpima nevigeno'ma, amefi'ma timo'ma agrege'ma huno nevia zamo'a rumsa huno efeke hu'neankino, mago kavrinteaza nehie. Ana nehigeno ana zamo'a tavava ozafamofo efeke azoka kna huno efeke nehie.

33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.

Ama mopafina mago agrikna zaga omani'neankino, mago zagagura korora nosie.

34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.

Maka zagama mani'naza zagafina, agra zamagatereno avufga ra nehie. Ana hu'neankino maka afi zagama mani'nazana zamagatereno kini mani'ne.