Job 41
1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
Puoi tu pescare il Leviatan con l'amo e tener ferma la sua lingua con una corda,
2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
ficcargli un giunco nelle narici e forargli la mascella con un uncino?
3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
Ti farà forse molte suppliche e ti rivolgerà dolci parole?
4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
Stipulerà forse con te un'alleanza, perché tu lo prenda come servo per sempre?
5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
Scherzerai con lui come un passero, legandolo per le tue fanciulle?
6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
Lo metteranno in vendita le compagnie di pesca, se lo divideranno i commercianti?
7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
Crivellerai di dardi la sua pelle e con la fiocina la sua testa?
8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
Metti su di lui la mano: al ricordo della lotta, non rimproverai!
9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
Ecco, la tua speranza è fallita, al solo vederlo uno stramazza.
10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
Nessuno è tanto audace da osare eccitarlo e chi mai potrà star saldo di fronte a lui?
11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
Chi mai lo ha assalito e si è salvato? Nessuno sotto tutto il cielo.
12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
Non tacerò la forza delle sue membra: in fatto di forza non ha pari.
13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
Chi gli ha mai aperto sul davanti il manto di pelle e nella sua doppia corazza chi può penetrare?
14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
Le porte della sua bocca chi mai ha aperto? Intorno ai suoi denti è il terrore!
15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
Il suo dorso è a lamine di scudi, saldate con stretto suggello;
16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
l'una con l'altra si toccano, sì che aria fra di esse non passa:
17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
ognuna aderisce alla vicina, sono compatte e non possono separarsi.
18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
Il suo starnuto irradia luce e i suoi occhi sono come le palpebre dell'aurora.
19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
Dalla sua bocca partono vampate, sprizzano scintille di fuoco.
20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
Dalle sue narici esce fumo come da caldaia, che bolle sul fuoco.
21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
Il suo fiato incendia carboni e dalla bocca gli escono fiamme.
22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
Nel suo collo risiede la forza e innanzi a lui corre la paura.
23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
Le giogaie della sua carne son ben compatte, sono ben salde su di lui, non si muovono.
24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
Il suo cuore è duro come pietra, duro come la pietra inferiore della macina.
25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
Quando si alza, si spaventano i forti e per il terrore restano smarriti.
26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
La spada che lo raggiunge non vi si infigge, né lancia, né freccia né giavellotto;
27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
stima il ferro come paglia, il bronzo come legno tarlato.
28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
Non lo mette in fuga la freccia, in pula si cambian per lui le pietre della fionda.
29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
Come stoppia stima una mazza e si fa beffe del vibrare dell'asta.
30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
Al disotto ha cocci acuti e striscia come erpice sul molle terreno.
31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
Fa ribollire come pentola il gorgo, fa del mare come un vaso da unguenti.
32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
Dietro a sé produce una bianca scia e l'abisso appare canuto.
33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
Nessuno sulla terra è pari a lui, fatto per non aver paura.
34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
Lo teme ogni essere più altero; egli è il re su tutte le fiere più superbe.
