Job 41

1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?

Kabaelam kadi a banniitan ti leviatan? Wenno galutan ti sungona?

2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?

Kabaelam kadi a talian ti agongna, wenno duyoken ti pangalna babaen iti banniit?

3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?

Agpakaasi kadi kenka daytoy? Makisao kadi kenka daytoy iti naalumamay?

4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?

Makitulag kadi daytoy kenka, nga alaem isuna nga agbalin nga adipenmo iti agnanayon?

5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?

Makiaay-ayamka kadi kenkuana a kas iti billit? Galutam kadi isuna para kadagiti adipenmo a babbai?

6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?

Makitinnawar kadi dagiti bunggoy ti mangngalap para kenkuana? Tadtadenda kadi isuna nga isukatda kadagiti aglaklako?

7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?

Kabaelam kadi a punnoen ti kudilna iti gayang wenno ti ulona iti pangkalap a pika?

8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.

Sagidem isuna iti uray maminsan laeng, ket malaglagipmonto ti panakirangetna ket saanmonton nga uliten daytoy.

9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.

Kitaem, ti namnama ti siasinoman a mangar-aramid iti dayta ket ubbaw; saan kadi a matuang iti daga ti siasinoman uray no makitada laeng daytoy?

10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?

Awan ti narungsot a makaitured a mangriribuk iti leviatan; siasino ngarud ti makaitured a tumakder iti sangoanak?

11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.

Siasino ti immun-una a nakaited iti aniaman a banag kaniak tapno agsubadak koma kenkuana? Aniaman nga adda iti sirok ti sibubukel a tangatang ket kukuak.

12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.

Saanak nga agulimek maipanggep kadagiti saka ti leviatan, wenno maipapan iti pigsana, wenno ti makaay-ayo a langana.

13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?

Siasino ti makaikkat iti akinruar nga akkub ti bagina? Siasino ti makasalpot iti doble a kabalna?

14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.

Siasino ti makalukat iti ruangan ti rupana - a napalikmutan kadagiti ngipenna, a nakabutbuteng?

15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.

Naaramid ti bukotna iti naintar a salaknib, nagdedekketda a kas iti nagdidinnekket a pangserra.

16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.

Naidekket unay ti maysa iti sabali pay nga awan pulos ti angin a makastrek iti nagbabaetan dagitoy.

17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.

Nagdidinnekketda iti tunggal maysa; nagkikinnapetda, tapno saanda a mapagsisina.

18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.

Adda silnag a rummuar iti panagbang-esna; maiyarig dagiti matana iti panagsingising ti init iti parbangon.

19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.

Iti ngiwatna, rumuar ti kasla umap-apuy a pagsilawan, aglalagto a rummuar dagiti rissik ti apuy.

20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.

Kadagiti abut ti agongna, rumuar ti asuk a kas iti agburburek a danum iti banga a nakasaang iti apuy a kasta unay ti pudotna.

21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.

Pasgedan ti angesna dagiti uging; apuy ti rumuar manipud iti ngiwatna.

22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.

Iti tengngedna ket kinapigsa, ket nakabutbuteng ti lumablabas iti sangoananna.

23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.

Nagdidinnekket dagiti paspaset ti lasagna; nakalaglagdada; saanda a makuti.

24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.

Ti pusona ket kas katangken ti bato - pudno, katangtangken ti akinbaba a bato ti paggilingan.

25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.

No tumakder isuna, uray dagiti didiosen ket agbuteng; gapu iti buteng, agsanudda.

26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.

No maiduyok ti kampilan kenkuana, awan mamaayna - ken uray ti gayang ken pana wenno uray ania a natirad nga armas.

27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.

Kasla laeng garami, ti landok kenkuana, ken ti bronse ket kasla laeng narukop a kayo.

28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;

Saan isuna a mapagtaray ti pana; para kenkuana, ti maipalsiit a bato ket kasla laeng taep.

29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.

Dagiti pang-or ket ibilbilangna a kas garami; katkatawaanna dagiti agtatayab a gayang nga agturong kenkuana.

30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.

Dagiti akinbaba a pasetna ket maiyarig kadagiti natatadem a paset ti nabuong a banga; mangibati isuna iti tugot iti kapitakan a kasla maysa isuna a dakkel nga arado.

31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.

Pagburekenna ti nauneg a baybay a kas iti maysa a banga nga adda agburburek a danumna; pagbalinenna ti baybay a kasla banga ti sapsapo.

32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.

Pagraniagenna ti pagnaanna; pagarupen ti makakita a nagbalin a puraw ti nauneg a baybay.

33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.

Iti rabaw ti daga, awan ti umasping kenkuana, a nagbiag nga awan pagbutnganna.

34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.

Makitkitana amin a napalangguad; isuna ti ari kadagiti amin nga annak ti kinapalangguad.”