Job 41
1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
“Bende inyalo mako nyangʼ miluongo ni Leviathan gi olowu kata tweyo lewe gi tol?
2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
Bende inyalo tucho ume mi isoe chuma kata tucho dhoge gi olowu?
3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
Bende nosik kokwayi ngʼwono? Bende onyalo wuoyo kodi kobolore?
4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
Bende dotim kodi winjruok mondo ikawe obed misumbani nyaka chiengʼ?
5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
Bende inyalo tugo kode ka winyo manie sigol, kata ka gimoro miywayo gi tol, ma digalgo nyiri matiyoni?
6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
Bende jo-ohala nyalo goyo nengone kata yangʼe mondo ji ongʼiew ringe?
7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
Bende inyalo tucho piene kod wiye gi bidhi michwoyogo rech?
8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
Kapo ni imake gi lweti to nisik kiparo amendno kendo ok nichak itim kamano kendo!
9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
Bedo gi adiera ni inyalo loye en miriambo; nikech nene kende ema nyalo miyi luoro migori piny.
10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
Onge ngʼato angʼata manyalo hedhore mar kwinye. Koro en ngʼa madihedhre chungʼ e nyima?
11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
En ngʼa manyalo bandha gope moro ni nyaka achule? Gik moko duto manie bwo polo gin maga.
12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
“Ok abi weyo mak awuoyo kuom tiende nyangʼni, tekre kendo kaka oduongʼ.
13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
En ngʼa manyalo dangʼo piende ma oko? Koso en ngʼa manyalo hoye mondo oket chuma e ume?
14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
En ngʼa manyalo hedhore yawo dhoge, dhoge ma lekene mabitho kendo lich oridoe?
15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
Dier ngʼe nyangʼno nigi okumba mar kalagakla ma ok pogre;
16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
ka moro ka moro kochom kuom nyawadgi ma kata mana muya ok nyal kadho e kindgi.
17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
Ochomgi motegno moro gi moro; kendo gimoko ma ok nyal pog-gi.
18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
Kogir to ler pilore e dhoge to wengene ler ka wangʼ chiengʼ ma thinyore kogwen.
19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
Mach makakni kaachiel gi pilni mach wuok e dhoge.
20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
Iro dhwolore kawuok e ume mana ka iro mawuok e bethe agulu michwako gi ma tiangʼ.
21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
Muche moko mach maliel, kendo legek mach makakni wuok e dhoge.
22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
Ngʼute opongʼ gi teko mathoth; kama okadhe, to luoro omako gik moko.
23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
Pien dende oriw motegno gimoko matek ma ok gingʼingʼni.
24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
Kore tek ka lwanda, kendo otek mana ka pongʼ rego.
25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
Nyasaye kochungʼ malo to joma roteke luoro mako; gitony kata kapok omulogi.
26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
Ligangla mochwoego ok time gimoro, bedni en tongʼ mabor, tongʼ machiek, kata bidhi.
27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
Chuma chalone lum kendo nyinyo chalone yien mosetop.
28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
Aserni ok mi oringi; orujre chalone mana ka chungʼ bel.
29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
Arungu oneno mana ka lum moro matin nono; kendo kobaye gi tongʼ to onge gima bwoge.
30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
Laini manie bund iye bitho ka balatago motore, kendo koluwo kama otimo chwodho to dongʼ ka kar dino ngano.
31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
Omiyo kut matut papni ka pi machwakore e dak kendo ouko nam ka mo machiek ei agulu.
32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
Oweyo yo moluwo karieny, kendo kama oluwono lokore buoyo.
33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
Onge gimoro amora e piny ngima minyalo pimo kode, kendo onge gima oluoro.
34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
Ochayo le duto mokawore ni lich; en ruodh le duto ma ji oluoro.”
