Job 40
1 Så svarade nu HERREN Job och sade:
Så svarade nu HERREN Job och sade:
2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
3 Job svarade HERREN och sade:
Job svarade HERREN och sade:
4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
