Job 40
1 Så svarade nu HERREN Job och sade:
И тако одговарајући Господ Јову рече:
2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
Ко се препире с Богом, хоће ли га учити? Који куди Бога, нека одговори на то.
3 Job svarade HERREN och sade:
Тада Јов одговори Господу и рече:
4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
Гле, ја сам мален, шта бих Ти одговорио? Мећем руку своју на уста своја.
5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
Једном говорих, али нећу одговарати; и другом, али нећу више.
6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
А Господ опет одговарајући Јову из вихора рече:
7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Опаши се сада као човек; ја ћу те питати, а ти ми казуј.
8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
Хоћеш ли ти уништити мој суд? Хоћеш ли мене осудити да би себе оправдао?
9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
Је ли у тебе мишица као у Бога? Грмиш ли гласом као Он?
10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
Окити се сада чашћу и величанством, у славу и красоту обуци се.
11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
Проспи јарост гнева свог, и погледај све поносите, и обори их.
12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
Погледај све поносите, и понизи их, и потри безбожнике на месту њиховом.
13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
Затрпај их све у прах, и повежи им лице на скривеном месту.
14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
Тада ћу те и ја хвалити да те чува десница твоја.
15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
А гле, слон, ког сам створио с тобом, једе траву као во;
16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
Гле, снага му је у бедрима његовим, и сила му је у пупку трбуха његовог;
17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
Диже реп свој као кедар, жиле од јаја његових сплетене су као гране;
18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
Кости су му као цеви бронзане, зглавци као полуге гвоздене.
19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
Он је прво између дела Божијих, Творац његов дао му је мач.
20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
Горе носе му пићу, и све зверје пољско игра се онде.
21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
У хладу леже, у густој трсци и глибу.
22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
Граната дрвета заклањају га сеном својим, и опкољавају га врбе на потоцима.
23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
Гле, уставља реку да не тече, узда се да ће испити Јордан губицом својом.
24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
Хоће ли га ко ухватити на очи његове? Замку му провући кроз нос?
