Job 38
1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
Mukama n’addamu Yobu ng’ayita mu muyaga, n’ayogera nti,
2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
“Ani ono aleeta ekizikiza ku kuteesa kwange, n’ebigambo ebitaliimu magezi?
3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Yambala ebyambalo byo ng’omusajja, mbeeko bye nkubuuza naawe onziremu.
4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
“Wali ludda wa nga nteekawo emisingi gy’ensi? Mbuulira bw’oba otegeera.
5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Ani eyasalawo ebipimo byayo? Ddala oteekwa okuba ng’omanyi! Oba ani eyagipima n’olukoba?
6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
Entobo zaayo zaateekebwa ku ki?
7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
Emunyeenye ez’oku makya bwe zaali ziyimba, era n’abaana ba Katonda bonna nga baleekaana olw’essanyu,
8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
ani eyasiba enzigi n’aggalira ennyanja, bwe yava mu lubuto lwayo?
9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
“Bwe nakolera ebire ekyambalo kyabyo, ne mbisibira mu kizikiza ekikwafu,
10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
bwe n’abiteekerawo we bikoma ne mbiteerako emitayimbwa n’enzigi,
11 och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?
bwe nagamba nti, Wano we mutuuse we munaakoma temujja kweyongerayo, era wano amayengo gammwe ag’amalala we ganaakoma?
12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
“Oba wali olagidde ku budde okukya kasookedde obaawo ku nsi, oba emmambya okugiraga ekifo kyayo,
13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
eryoke ekwate ensi w’ekoma eginyeenye esuule eri ababi bagiveeko bagwe eri?
14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
Ensi eggyayo ebyafaayo byayo n’eba ng’ebbumba wansi w’akabonero, ebyafaayo ebyo ne byefaananyiriza olugoye.
15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
Abakozi b’ebibi bammibwa ekitangaala kyabwe, n’omukono gwabwe gwe bayimusa gumenyebwa.
16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
“Wali otuuseeko ku nsulo ennyanja w’esibuka, oba n’olaga mu buziba bw’ennyanja?
17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
Wali obikuliddwa enzigi z’emagombe? Oba wali olabye enzigi z’ekisiikirize ky’okufa?
18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
Wali otegedde obugazi bw’ensi? Byogere, oba bino byonna obimanyi.
19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
“Ekkubo eridda mu nnyumba omusana gye gusula liri ludda wa? N’ekifo ekizikiza gye kisula kye kiruwa?
20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
Ddala, osobola okubitwala gye bibeera? Omanyi ekkubo erigenda gye bisula?
21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
Ddala oteekwa okuba ng’obimanyi, kubanga wali wazaalibwa dda!
22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
“Wali oyingidde amazzi agakwata mu butiti, gye gaterekebwa, oba wali olabye omuzira gye guterekebwa?
23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
Bye nterekera ebiseera eby’emitawaana, bikozesebwe mu nnaku ez’entalo n’okulwana?
24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Kkubo ki erituusa ekitangaala ky’omusana gye kisaasaanira, oba empewo ey’ebuvanjuba gy’esaasaanira ku nsi?
25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
Ani akubira amataba emikutu mwe ganaayita, oba ekkubo eggulu eribwatuka mwe liyita?
26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
Ani atonnyesa enkuba mu nsi abantu mwe batabeera, eddungu omutali muntu yenna,
27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
n’okufukirira ettaka eryalekebwa awo, eryazika, n’okulimezaako omuddo?
28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
Enkuba erina kitaawe waayo? Ani azaala amatondo ag’omusulo?
29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
Omuzira guva mu lubuto lw’ani? Ani azaala obutiti obukwafu obw’omu ggulu,
30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
amazzi mwe gakwatira ne gakaluba ng’amayinja, ne kungulu kw’obuziba ne kukwata?
31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
“Oyinza okuziyiza okwakaayakana kwa Kakaaga, oba okutaggulula enkoba za Ntungalugoye?
32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
Oyinza okufulumya emunyeenye ziveeyo zaake ng’ekiseera kyazo kituuse, oba okuluŋŋamya eddubu n’abaana balyo?
33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
Omanyi amateeka n’obufuzi bw’eggulu? Oyinza okuteekawo obufuzi bw’alyo oba obwa Katonda ku nsi?
34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
“Oyinza okuyimusa eddoboozi lyo oleekaanire ebire, olyoke obiggyemu amataba gakubikke?
35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
Ggwe otuma eggulu limyanse era libwatuke? Lisobola okukweyanjulira nti, ‘Tuutuno tuli wano’?
36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Ani eyateeka amagezi mu mutima gw’omuntu, oba eyateeka okutegeera mu mmeeme?
37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
Ani alina amagezi agabala ebire? Ani ayinza okuwunzika ebibya by’amazzi eby’omu ggulu,
38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
enfuufu ng’efuuse ettaka ekkalu, era amafunfugu ne geegattira ddala?
39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
“Empologoma enkazi, oyinza okugiyiggira ky’eneerya, oba okuliisa empologoma n’ozimalako enjala,
40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
bwe zeezinga mu mpuku zaazo, oba bwe zigalamira nga ziteeze mu bisaka?
41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
Ani awa namuŋŋoona emmere, abaana baayo bwe bakaabirira Katonda, nga batambulatambula nga babuliddwa emmere?”
