Job 38
1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
And YHWH answers Job out of the whirlwind and says:
2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
“Who [is] this—darkening counsel, By words without knowledge?
3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Now gird your loins as a man, And I ask you, and you cause Me to know.
4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
Where were you when I founded the earth? Declare, if you have known understanding.
5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Who placed its measures—if you know? Or who has stretched out a line on it?
6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
On what have its sockets been sunk? Or who has cast its cornerstone—
7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
In the singing together of [the] stars of morning, When all [the] sons of God shout for joy?
8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
And He shuts up the sea with doors, In its coming forth, it goes out from the womb.
9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
In My making a cloud its clothing, And thick darkness its swaddling band,
10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
And I measure My statute over it, And place bar and doors,
11 och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?
And say, To here you come, and no more, And a command is placed On the pride of your billows.
12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
Have you commanded morning since your days? Do you cause the dawn to know its place?
13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
To take hold on the skirts of the earth, And the wicked are shaken out of it,
14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
It turns itself as clay of a seal And they station themselves as clothed.
15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
And their light is withheld from the wicked, And the arm lifted up is broken.
16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
Have you come to springs of the sea? And in searching the deep Have you walked up and down?
17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
Were the gates of death revealed to you? And do you see the gates of death-shade?
18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
You have understanding, Even to the broad places of earth! Declare—if you have known it all.
19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
Where [is] this—the way light dwells? And darkness, where [is] this—its place?
20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
That you take it to its boundary, And that you understand the paths of its house.
21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
You have known—for then you are born, And the number of your days [are] many!
22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
Have you come to the treasure of snow? Indeed, do you see the treasures of hail,
23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
That I have kept back for a time of distress, For a day of conflict and battle?
24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Where [is] this, the way light is apportioned? It scatters an east wind over the earth.
25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
Who has divided a conduit for the flood? And a way for the lightning of the voices?
26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
To cause [it] to rain on a land [with] no man, A wilderness [with] no man in it.
27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
To satisfy a desolate and ruined place, And to cause to shoot up The produce of the tender grass?
28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
Does the rain have a father? Or who has begotten the drops of dew?
29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
From whose belly came forth the ice? And the hoarfrost of the heavens, Who has begotten it?
30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
Waters are hidden as a stone, And the face of the deep is captured.
31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
Do you bind the chains of the Pleiades? Or do you open the cords of Orion?
32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
Do you bring out the twelve signs in [their] season? And do you comfort the Great Bear over her sons?
33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
Have you known the statutes of the heavens? Or do you appoint Its dominion in the earth?
34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
Do you lift up your voice to the cloud, And abundance of water covers you?
35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
Do you send out lightnings, and they go And say to you, Behold us?
36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Who has put wisdom in the inward parts? Or who has given understanding to the covered part?
37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
Who numbers the clouds by wisdom? And the bottles of the heavens, Who causes to lie down,
38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
In the hardening of dust into hardness, And clods cleave together?
39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
Do you hunt prey for a lion? And fulfill the desire of young lions?
40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
When they bow down in dens—Abide in a thicket for a covert?
41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
Who prepares for a raven his provision, When his young ones cry to God? They wander without food.”
