Job 38
1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
Then the LORD answered Job out of the whirlwind, and said,
2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
Who [is] this that darkeneth counsel by words without knowledge?
3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Gird up now thy loins like a man; for I will demand of thee, and answer thou me.
4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
Where wast thou when I laid the foundations of the earth? declare, if thou hast understanding.
5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Who hath laid the measures thereof, if thou knowest? or who hath stretched the line upon it?
6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
Whereupon are the foundations thereof fastened? or who laid the corner stone thereof;
7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
When the morning stars sang together, and all the sons of God shouted for joy?
8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
Or [who] shut up the sea with doors, when it brake forth, [as if] it had issued out of the womb?
9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
When I made the cloud the garment thereof, and thick darkness a swaddlingband for it,
10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
And brake up for it my decreed [place], and set bars and doors,
11 och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?
And said, Hitherto shalt thou come, but no further: and here shall thy proud waves be stayed?
12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
Hast thou commanded the morning since thy days; [and] caused the dayspring to know his place;
13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
That it might take hold of the ends of the earth, that the wicked might be shaken out of it?
14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
It is turned as clay [to] the seal; and they stand as a garment.
15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
And from the wicked their light is withholden, and the high arm shall be broken.
16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
Hast thou entered into the springs of the sea? or hast thou walked in the search of the depth?
17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
Have the gates of death been opened unto thee? or hast thou seen the doors of the shadow of death?
18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
Hast thou perceived the breadth of the earth? declare if thou knowest it all.
19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
Where [is] the way [where] light dwelleth? and [as for] darkness, where [is] the place thereof,
20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
That thou shouldest take it to the bound thereof, and that thou shouldest know the paths [to] the house thereof?
21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
Knowest thou [it], because thou wast then born? or [because] the number of thy days [is] great?
22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
Hast thou entered into the treasures of the snow? or hast thou seen the treasures of the hail,
23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
Which I have reserved against the time of trouble, against the day of battle and war?
24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
By what way is the light parted, [which] scattereth the east wind upon the earth?
25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
Who hath divided a watercourse for the overflowing of waters, or a way for the lightning of thunder;
26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
To cause it to rain on the earth, [where] no man [is; on] the wilderness, wherein [there is] no man;
27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
To satisfy the desolate and waste [ground; ] and to cause the bud of the tender herb to spring forth?
28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
Hath the rain a father? or who hath begotten the drops of dew?
29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
Out of whose womb came the ice? and the hoary frost of heaven, who hath gendered it?
30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
The waters are hid as [with] a stone, and the face of the deep is frozen.
31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
Canst thou bind the sweet influences of Pleiades, or loose the bands of Orion?
32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
Canst thou bring forth Mazzaroth in his season? or canst thou guide Arcturus with his sons?
33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
Knowest thou the ordinances of heaven? canst thou set the dominion thereof in the earth?
34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
Canst thou lift up thy voice to the clouds, that abundance of waters may cover thee?
35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
Canst thou send lightnings, that they may go, and say unto thee, Here we [are]?
36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Who hath put wisdom in the inward parts? or who hath given understanding to the heart?
37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
Who can number the clouds in wisdom? or who can stay the bottles of heaven,
38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
When the dust groweth into hardness, and the clods cleave fast together?
39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
Wilt thou hunt the prey for the lion? or fill the appetite of the young lions,
40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
When they couch in [their] dens, [and] abide in the covert to lie in wait?
41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
Who provideth for the raven his food? when his young ones cry unto God, they wander for lack of meat.
