Job 38
1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
Eka Jehova Nyasaye nodwoko Ayub gi ei yamo maduongʼ. Nowacho kama:
2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
“Ma to en ngʼa ma umo riekona gi weche mofuwo?
3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Koro aa malo ka dichwo; mondo idwoka weche, madwaro penjigi.
4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
“Ne in kune chiengʼ mane achungo mise mag piny? Nyisa ane, bende ingʼeyo wachni!
5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
En ngʼa mane opimo borne gi lachne? Ero iwacho ni ingʼeyo! En ngʼa mane orieyo tol kane ipime?
6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
Mise mage noyie e angʼo? Koso en ngʼa mane oketo kidi momake motegno?
7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
Chiengʼ mane sulwe mokinyi wer kanyakla kendo mane malaike duto kok gimor?
8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
“En ngʼa mane ochoko nam kanyachiel moloro kuonde monyalo wuokgo kane obubni kowuok e bwo lowo?
9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
En ngʼa mane otimo kamano kane aume gi boche kaka nangane kendo kane aboye ei mudho mandiwa;
10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
kane aketone tongʼ mage kendo achungone dhorangeye ka keto sirni mage kuonde mowinjore?
11 och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?
Kane awacho ni, ‘Ka ema onego ichopie ma ok ikalo; ka e kama apaka magi nyalo dhwolore mi gike’?
12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
“Bende nitiere chik misegolo mondo piny oyawre, kata nyiso kogwen mondo obedie?
13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
Bende isechiko piny mondo oyawre maler mamiyo joricho wuok kuonde ma gipondoe?
14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
Ka piny yawore to gik moko duto nenore maler; mana ka kido mogor e nanga.
15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
Joma timbegi richo itamoe ler, kendo lwetegi ma gitingʼo malo jony ma ok nyal timo gimoro.
16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
“Bende isewuotho michopo nyaka e sokni manie bwo nam kata wuotho ei kude kuonde mogajore?
17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
Bende osenyisi dhorangaye mag tho? Koso bende iseneno dhorangeye mag tipo mag tho?
18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
Bende ingʼeyo chuth ni piny duongʼ maromo nade? Nyisa ane ka ingʼeyo gigi duto?
19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
“Yo miluwo kidhi dala ler en mane? Mudho to odak kanye?
20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
Bende inyalo kawogi mi idwokgi kuondegi? Bende ingʼeyo yo midhigo miechgi?
21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
Nenore ni ingʼeyo, nikech ne gichakore kosenywoli! Isedak amingʼa miwuoro!
22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
“Bende isedonjo e dere mokanie pe madongo kata neno dere mag pe matindo,
23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
ma akano ne kinde mag chandruok, ne odiechienge mag lweny gi kedo?
24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Bende ingʼeyo yo midhigo kuma mil polo riadore, kata yo ma yembe mag wuok chiengʼ wuokie kikeyo e piny?
25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
En ngʼa mane osiemo ni koth maduongʼ kod mor polo kama onego giluw,
26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
mondo okel ngʼich kama onge dhano modakie ma en piny motimo ongoro maonge dhano kata achiel,
27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
mondo oduog chuny piny motwo kendo omi lum mangʼich twi?
28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
Koth bende nigi wuon mare? Wuon thoo mamoko e lum en ngʼa?
29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
Min pe to en ngʼa? Min koyo maa e polo to en ngʼa,
30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
mamiyo nam doko matek ka kidi, kendo mamiyo nam doko matek ka lwanda?
31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
“Bende inyalo choko sulwe mag yugni mitue? Bende inyalo keyo yugni mochokore kanyachiel?
32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
Bende inyalo miyo sulwe maratego mondo owuogi e kindene mowinjore kata chiko sulwe mar olworo budho yo monego oluw?
33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
Bende ingʼeyo chike mag polo? Bende inyalo keto chike Nyasaye mondo orit piny?
34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
“Bende inyalo golo chik ne boche polo mondo okel koth maduongʼ?
35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
Bende ioro mor polo e yoregi ma giluwo? Bende digiduoki kagiwacho ni, ‘Eri wan ka’?
36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
En ngʼa mane oketo rieko e obwongo dhano kata mane oketo winjo e pache?
37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
En ngʼa mariek manyalo kwano boche polo? Koso en ngʼa manyalo lengʼogi mondo koth ochwe,
38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
milok buru bed matek malos gogni?
39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
“Bende dinyal dwaro chiemo ni sibuor madhako kendo ipidh sibuoche modenyo,
40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
e kinde ma gibuto e gondgi kata ka gibuto e bungu?
41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
En ngʼa mamiyo agak chiemo ka nyithinde ywagore ne Nyasaye, kendo bayo koni gi koni ka dwaro chiemo?
