Job 37
1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
“Sí, ante esto mi corazón tiembla, y es desplazado de su lugar.
2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
Escucha, oh, escucha el ruido de su voz, el sonido que sale de su boca.
3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
Lo envía bajo todo el cielo, y sus rayos hasta los confines de la tierra.
4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
Tras ella ruge una voz. Truena con la voz de su majestad. No se guarda nada cuando se escucha su voz.
5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
Dios truena maravillosamente con su voz. Él hace grandes cosas, que no podemos comprender.
6 Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
Porque dice a la nieve: “Cae sobre la tierra”. también a la lluvia, y a los chubascos de su poderosa lluvia.
7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
Él sella la mano de cada hombre, para que todos los hombres a los que ha hecho lo conozcan.
8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
Entonces los animales se ponen a cubierto, y permanecen en sus guaridas.
9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
De su habitación sale la tormenta, y el frío del norte.
10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
Por el soplo de Dios se da el hielo, y la anchura de las aguas está congelada.
11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
Sí, carga la espesa nube con humedad. Extiende la nube de su rayo.
12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
Se ha dado la vuelta gracias a su guía, para que hagan todo lo que él les mande en la superficie del mundo habitable,
13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
ya sea por la corrección, o por su tierra, o por la bondad amorosa, que la hace venir.
14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
“Escucha esto, Job. Quédate quieto y considera las obras maravillosas de Dios.
15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
¿Sabes cómo los controla Dios? y hace brillar el rayo de su nube?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
¿Conoces el funcionamiento de las nubes, las obras maravillosas de aquel que es perfecto en el conocimiento?
17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
Tú, cuya ropa es cálida cuando la tierra está quieta a causa del viento del sur?
18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
¿Puedes, con él, extender el cielo, que es fuerte como un espejo de metal fundido?
19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
Enséñanos lo que le vamos a decir, porque no podemos hacer nuestro caso a causa de la oscuridad.
20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
¿Se le dirá que voy a hablar? ¿O debería un hombre desear ser tragado?
21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
Los hombres no ven la luz que brilla en los cielos, pero el viento pasa y los despeja.
22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
Del norte viene el esplendor dorado. Con Dios hay una majestuosidad impresionante.
23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
No podemos llegar al Todopoderoso. Está exaltado en el poder. Con justicia y gran rectitud, no oprimirá.
24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.
Por eso los hombres lo veneran. No tiene en cuenta a los sabios de corazón”.
