Job 37
1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
“Sim, a isto meu coração treme, e é transferido para fora de seu lugar.
2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
Ouça, oh, ouça o barulho de sua voz, o som que sai de sua boca.
3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
Ele o envia sob o céu inteiro, e seu relâmpago até os confins da terra.
4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
Depois disso, uma voz ruge. Ele troveja com a voz de sua majestade. Ele não retém nada quando sua voz é ouvida.
5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
Deus troveja maravilhosamente com sua voz. Ele faz grandes coisas, que não podemos compreender.
6 Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
Pois ele diz para a neve, 'Fall on the earth,'. assim como ao aguaceiro da chuva, e aos aguaceiros de sua poderosa chuva.
7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
Ele sela a mão de cada homem, que todos os homens que ele fez possam saber disso.
8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
Depois os animais se abrigam, e permanecem em suas covas.
9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
Fora de seu quarto vem a tempestade, e frio do norte.
10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
Pelo sopro de Deus, o gelo é dado, e a largura das águas é congelada.
11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
Sim, ele carrega a nuvem espessa com umidade. Ele espalha no exterior a nuvem de seu relâmpago.
12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
É voltado para trás por sua orientação, que eles possam fazer o que ele lhes ordenar na superfície do mundo habitável,
13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
quer seja para correção, quer seja para sua terra, ou por amor à bondade, que ele faz com que ela venha.
14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
“Ouça isto, Job. Fique parado, e considere as obras maravilhosas de Deus.
15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
Do você sabe como Deus os controla, e causa o relâmpago de sua nuvem a brilhar?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
Do você conhece o funcionamento das nuvens, as obras maravilhosas dele que é perfeito em conhecimento?
17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
Você cuja roupa é quente quando a terra ainda está por causa do vento sul?
18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
Can você, com ele, espalha-se pelo céu, que é forte como um espelho de metal fundido?
19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
Ensine-nos o que vamos dizer a ele, pois não podemos fazer nosso caso por causa da escuridão.
20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
Será que lhe será dito que eu iria falar? Ou um homem deveria desejar ser engolido?
21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
Agora os homens não vêem a luz que está brilhante nos céus, mas o vento passa, e os limpa.
22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
Do norte, vem o esplendor dourado. Com Deus é uma majestade fantástica.
23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
Não podemos alcançar o Todo-Poderoso. Ele está exaltado no poder. Na justiça e na grande retidão, ele não oprimirá.
24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.
Portanto, os homens o reverenciam. Ele não considera nenhum sábio de coração”.
