Job 37

1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.

Disto também o meu coração treme, e salta de seu lugar.

2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.

Ouvi atentamente o estrondo de sua voz, e o som que sai de sua boca,

3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.

Ao qual envia por debaixo de todos os céus; e sua luz até os confins da terra.

4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.

Depois disso brama com estrondo; troveja com sua majestosa voz; e ele não retém [seus relâmpagos] quando sua voz é ouvida.

5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.

Deus troveja maravilhosamente com sua voz; ele faz coisas tão grandes que nós não compreendemos.

6 Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.

Pois ele diz à neve: Cai sobre à terra; Como também à chuva: Sê chuva forte.

7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.

Ele sela as mãos de todo ser humano, para que todas as pessoas conheçam sua obra.

8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.

E os animais selvagens entram nos esconderijos, e ficam em suas tocas.

9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;

Da recâmara vem o redemoinho, e dos [ventos] que espalham [vem] o frio.

10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.

Pelo sopro de Deus se dá o gelo, e as largas águas se congelam.

11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.

Ele também carrega de umidade as espessas nuvens, [e] por entre as nuvens ele espalha seu relâmpago.

12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.

Então elas se movem ao redor segundo sua condução, para que façam quanto ele lhes manda sobre a superfície do mundo, na terra;

13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.

Seja que ou por vara de castigo, ou para sua terra, ou por bondade as faça vir.

14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.

Escuta isto, Jó; fica parado, e considera as maravilhas de Deus.

15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?

Por acaso sabes tu quando Deus dá ordem a elas, e faz brilhar o relâmpago de sua nuvem?

16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?

Conheces tu os equilíbrios das nuvens, as maravilhas daquele que é perfeito no conhecimento?

17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?

Tu, cujas vestes se aquecem quando a terra se aquieta por causa do [vento] sul,

18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?

acaso podes estender com ele os céus, que estão firmes como um espelho fundido?

19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.

Ensina-nos o que devemos dizer a ele; [pois discurso] nenhum podemos propor, por causa das [nossas] trevas.

20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?

Seria contado a ele o que eu haveria de falar? Por acaso alguém falaria para ser devorado?

21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.

E agora não se pode olhar para o sol, quando brilha nos céus, quando o vento passa e os limpa.

22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;

Do norte vem o esplendor dourado; em Deus há majestade temível.

23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.

Não podemos alcançar ao Todo-Poderoso; ele é grande em poder; porém ele a ninguém oprime [em] juízo e grandeza de justiça.

24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.

Por isso as pessoas o temem; ele não dá atenção aos que [se acham] sábios de coração.