Job 37

1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.

À cause de cela aussi mon cœur tremble, et tressaille comme s’il sortait de sa place.

2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.

Écoutez donc le bruit éclatant de sa voix et le grondement qui sort de sa bouche!

3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.

Il le dirige sous tous les cieux, et son éclair, jusqu’aux extrémités de la terre:

4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.

Après lui une voix rugit. Il tonne de sa voix majestueuse, et il ne retient pas ses éclairs quand il fait entendre sa voix.

5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.

Dieu tonne merveilleusement de sa voix, faisant de grandes choses que nous ne comprenons pas.

6 Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.

Car il dit à la neige: Tombe sur la terre! et aussi aux averses de pluie, et aux averses des pluies de sa force.

7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.

Il met un sceau sur la main de tout homme, afin que tous les hommes connaissent son œuvre.

8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.

Les bêtes sauvages rentrent dans leurs gîtes, et demeurent dans leurs repaires.

9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;

Des chambres [du midi] vient le tourbillon, et des vents du nord, le froid.

10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.

Au souffle de Dieu se forme la glace, et la largeur des eaux se resserre.

11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.

Il charge d’eau le nuage; sa lumière dissipe les nuées;

12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.

Et sous sa conduite elles tournoient en tout sens, pour accomplir leur œuvre, tout ce qu’il leur commande sur la face du cercle de la terre,

13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.

Soit qu’il les fasse venir comme verge, ou pour sa terre, ou en bonté.

14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.

Écoute ceci, Job; tiens-toi là, et discerne les œuvres merveilleuses de Dieu.

15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?

Sais-tu comment Dieu les a disposées et comment il fait briller l’éclair de sa nuée?

16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?

Comprends-tu le balancement des nuages, les œuvres merveilleuses de celui qui est parfait en connaissance, –

17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?

Pourquoi tes vêtements sont chauds quand il donne du repos à la terre par le vent du midi?

18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?

As-tu étendu avec lui la voûte céleste, aussi ferme qu’un miroir de fonte?

19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.

Fais-nous savoir ce que nous lui dirons! Nous ne savons préparer [des paroles], à cause de [nos] ténèbres.

20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?

Lui racontera-t-on que je parle? Si quelqu’un lui parle, il sera sûrement englouti.

21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.

Et maintenant on ne voit pas la lumière brillante, elle est [cachée] dans les nues; mais le vent passe et les [chasse, et] produit un ciel clair.

22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;

L’or vient du nord; – par-devers Dieu est la majesté terrible.

23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.

Le Tout-puissant, nous ne le trouvons pas; grand en force, en jugement et en beaucoup de justice, il n’opprime pas.

24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.

C’est pourquoi les hommes le craindront; aucun des sages de cœur ne le contemplera.