Job 36
1 Vidare sade Elihu:
Entonces Eliú continuó:
2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
Espérame un poco y te diré más, porque aún queda algo por decir en defensa de ʼEloha.
3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
Desde lejos traeré mi saber y atribuiré justicia a mi Hacedor,
4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
porque en verdad mis palabras no son falsas. Contigo está Uno que es perfecto en conocimiento.
5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
Ciertamente ʼEL es poderoso, pero no desprecia a nadie. Es poderoso en la fuerza del entendimiento.
6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
No otorga vida al perverso, pero hace justicia a los afligidos.
7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
No aparta sus ojos de los justos. Los hace sentar con reyes en el trono para siempre, y serán exaltados.
8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
Si están presos con grilletes y atrapados con cuerdas de aflicción,
9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
los reprende por su obra y por sus transgresiones, porque se exaltaron a sí mismos.
10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
Les abre el oído a la corrección y los exhorta a devolverse de la iniquidad.
11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
Si escuchan y se someten, acaban sus días en prosperidad, y sus años en deleites.
12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
Pero si no escuchan, perecen a filo de espada o por su ignorancia.
13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
Los impíos de corazón atesoran ira, no claman cuando Él los ata y
14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
mueren en la juventud. Sus vidas terminan entre los sodomitas con rituales paganos.
15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
Él libra a los afligidos en su aflicción. Abre sus oídos en la opresión.
16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
También te sacará de las garras de la angustia a un lugar espacioso y abierto, para servirte una mesa llena de sustancia.
17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
Pero si tú estás lleno del juicio que merece el perverso, el juicio y la justicia se apoderan de ti.
18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
Por lo cual, teme, no sea que en su ira te quite de un golpe, del cual no te pueda librar ni un gran rescate.
19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
¿Será suficiente tu clamor para librarte de la angustia o todas las fuerzas de tu poder?
20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
No anheles la noche en la cual los pueblos desaparecerán de su lugar.
21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
Cuídate de no volver a la iniquidad, porque escogiste ésta en vez de la aflicción.
22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
Ciertamente ʼEL es exaltado en su poder: ¿Quién es un Maestro como Él?
23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»
¿Quién le señala el camino? ¿Quién le dirá jamás: Cometiste injusticia?
24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
Acuérdate de engrandecer su obra, de la cual los hombres cantan.
25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
Todos los hombres la contemplan. Los humanos la miran desde lejos.
26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
Mira, ʼEL es exaltado, y nosotros no lo conocemos. El número de sus años es inescrutable.
27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
Él atrae las gotas de agua, y a la lluvia convierte en vapor
28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
que destilan las nubes, y vierten en abundancia sobre los hombres.
29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
¿Quién entenderá el despliegue de las nubes y el estruendo de la bóveda celeste?
30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
Ciertamente, despliega su rayo en ella y cubre las profundidades del mar.
31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
Con tales cosas gobierna a los pueblos y da alimento en abundancia.
32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
Cubre con sus manos el rayo y lo lanza certero hacia su blanco.
33 Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
El trueno anuncia su presencia, el ganado también, con respecto a la tormenta que se levanta.
