< Job 34 >

1 Och Elihu tog till orda och sade:
Además, Eliú respondió,
2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
“Escuchad mis palabras, sabios. Escúchame, tú que tienes conocimiento.
3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
Porque el oído prueba las palabras, como el paladar prueba la comida.
4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
Escojamos para nosotros lo que es correcto. Conozcamos entre nosotros lo que es bueno.
5 Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
Porque Job ha dicho: “Soy justo”, Dios me ha quitado el derecho.
6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
A pesar de mi derecho se me considera un mentiroso. Mi herida es incurable, aunque estoy sin desobediencia’.
7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
Qué hombre es como Job, que bebe el desprecio como el agua,
8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
que va en compañía de los obreros de la iniquidad, y camina con los hombres malvados?
9 Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
Porque él ha dicho: “De nada le sirve al hombre para que se deleite con Dios”.
10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
“Por tanto, escuchadme, hombres de entendimiento: lejos de Dios, que haga la maldad, del Todopoderoso, para que cometa iniquidad.
11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
Porque el trabajo de un hombre se lo devolverá, y haz que cada uno encuentre según sus caminos.
12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
Sí, ciertamente, Dios no hará maldad, ni el Todopoderoso pervertirá la justicia.
13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
¿Quién lo puso a cargo de la tierra? ¿O quién lo ha designado sobre el mundo entero?
14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
Si pone su corazón en sí mismo, si reuniera para sí su espíritu y su aliento,
15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
toda la carne perecería junta, y el hombre volvería a convertirse en polvo.
16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
“Si ahora tienes entendimiento, escucha esto. Escucha la voz de mis palabras.
17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
¿Debe gobernar incluso quien odia la justicia? ¿Condenarás al que es justo y poderoso,
18 Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
que dice a un rey: “¡Vil! o a los nobles, “¡malvados!”?
19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
No respeta las personas de los príncipes, ni respetar a los ricos más que a los pobres, porque todos son obra de sus manos.
20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
En un momento mueren, incluso a medianoche. El pueblo se estremece y fallece. A los poderosos se les quita la mano.
21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
“Porque sus ojos están en los caminos del hombre. Él ve todas sus salidas.
22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
No hay oscuridad, ni tinieblas espesas, donde los obreros de la iniquidad pueden esconderse.
23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
Porque no necesita considerar más a un hombre, que debe ir ante Dios en el juicio.
24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
El rompe en pedazos a los hombres poderosos de una manera que no se puede descubrir, y pone a otros en su lugar.
25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
Por eso toma conocimiento de sus obras. Él los derriba en la noche, para que sean destruidos.
26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
Los golpea como hombres malvados a la vista de los demás;
27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
porque se apartaron de seguirlo, y no prestaba atención a ninguna de sus formas,
28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
de modo que hicieron llegar a él el clamor de los pobres. Oyó el clamor de los afligidos.
29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
Cuando da tranquilidad, ¿quién puede entonces condenar? Cuando esconde su rostro, ¿quién puede verlo entonces? Está sobre una nación o un hombre por igual,
30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
para que no reine el hombre impío, para que no haya nadie que engañe al pueblo.
31 Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
“Porque ¿ha dicho alguno a Dios, ‘Soy culpable, pero no ofenderé más.
32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
Enséñame lo que no veo. Si he hecho iniquidad, no la haré más’?
33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
¿Será su recompensa como deseas, que la rechaces? Porque tú debes elegir, y no yo. Por lo tanto, habla de lo que sabes.
34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
Los hombres de entendimiento me dirán, sí, todo sabio que me escuche:
35 »Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
“Job habla sin conocimiento. Sus palabras carecen de sabiduría”.
36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
Deseo que Job sea juzgado hasta el final, a causa de su respuesta como hombres malvados.
37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
Porque añade la rebelión a su pecado. Aplaude entre nosotros, y multiplica sus palabras contra Dios”.

< Job 34 >