Job 34
1 Och Elihu tog till orda och sade:
Furthermore Elihu answered and said,
2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
Hear my words, O ye wise [men; ] and give ear unto me, ye that have knowledge.
3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
For the ear trieth words, as the mouth tasteth meat.
4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
Let us choose to us judgment: let us know among ourselves what [is] good.
5 Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
For Job hath said, I am righteous: and God hath taken away my judgment.
6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
Should I lie against my right? my wound [is] incurable without transgression.
7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
What man [is] like Job, [who] drinketh up scorning like water?
8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
Which goeth in company with the workers of iniquity, and walketh with wicked men.
9 Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
For he hath said, It profiteth a man nothing that he should delight himself with God.
10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
Therefore hearken unto me, ye men of understanding: far be it from God, [that he should do] wickedness; and [from] the Almighty, [that he should commit] iniquity.
11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
For the work of a man shall he render unto him, and cause every man to find according to [his] ways.
12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
Yea, surely God will not do wickedly, neither will the Almighty pervert judgment.
13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
Who hath given him a charge over the earth? or who hath disposed the whole world?
14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
If he set his heart upon man, [if] he gather unto himself his spirit and his breath;
15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
All flesh shall perish together, and man shall turn again unto dust.
16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
If now [thou hast] understanding, hear this: hearken to the voice of my words.
17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
Shall even he that hateth right govern? and wilt thou condemn him that is most just?
18 Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
[Is it fit] to say to a king, [Thou art] wicked? [and] to princes, [Ye are] ungodly?
19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
[How much less to him] that accepteth not the persons of princes, nor regardeth the rich more than the poor? for they all [are] the work of his hands.
20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
In a moment shall they die, and the people shall be troubled at midnight, and pass away: and the mighty shall be taken away without hand.
21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
For his eyes [are] upon the ways of man, and he seeth all his goings.
22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
[There is] no darkness, nor shadow of death, where the workers of iniquity may hide themselves.
23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
For he will not lay upon man more [than right; ] that he should enter into judgment with God.
24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
He shall break in pieces mighty men without number, and set others in their stead.
25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
Therefore he knoweth their works, and he overturneth [them] in the night, so that they are destroyed.
26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
He striketh them as wicked men in the open sight of others;
27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
Because they turned back from him, and would not consider any of his ways:
28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
So that they cause the cry of the poor to come unto him, and he heareth the cry of the afflicted.
29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
When he giveth quietness, who then can make trouble? and when he hideth [his] face, who then can behold him? whether [it be done] against a nation, or against a man only:
30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
That the hypocrite reign not, lest the people be ensnared.
31 Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
Surely it is meet to be said unto God, I have borne [chastisement], I will not offend [any more: ]
32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
[That which] I see not teach thou me: if I have done iniquity, I will do no more.
33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
[Should it be] according to thy mind? he will recompense it, whether thou refuse, or whether thou choose; and not I: therefore speak what thou knowest.
34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
Let men of understanding tell me, and let a wise man hearken unto me.
35 »Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
Job hath spoken without knowledge, and his words [were] without wisdom.
36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
My desire [is that] Job may be tried unto the end because of [his] answers for wicked men.
37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
For he addeth rebellion unto his sin, he clappeth [his hands] among us, and multiplieth his words against God.
