< Job 33 >

1 Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
Hear therefore, O Job, my speeches, and hearken to all my words.
2 Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
Behold now I have opened my mouth, let my tongue speak within my jaws.
3 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
My words are from my upright heart, and my lips shall speak a pure sentence.
4 Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
The spirit of God made me, and the breath of the Almighty gave me life.
5 Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
If thou canst, answer me, and stand up against my face.
6 Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
Behold God hath made me as well as thee, and of the same clay I also was formed.
7 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
But yet let not my wonder terrify thee, and let not my eloquence be burdensome to thee.
8 Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
Now thou has said in my hearing, and I have heard the voice of thy words:
9 »Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
I am clean, and without sin: I am unspotted, and there is no iniquity in me.
10 men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
Because he hath found complaints against me, therefore he hath counted me for his enemy.
11 Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar.»
He hath put my feet in the stocks, he hath observed all my paths.
12 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
Now this is the thing in which thou art not justified: I will answer thee, that God is greater than man.
13 Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
Dost thou strive against him, because he hath not answered thee to all words?
14 Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
God speaketh once, and repeateth not the selfsame thing the second time.
15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
By a dream in a vision by night, when deep sleep falleth upon men, and they are sleeping in their beds:
16 då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
Then he openeth the ears of men, and teaching instructeth them in what they are to learn.
17 när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
That he may withdraw a man from the things he is doing, and may deliver him from pride.
18 Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
Rescuing his soul from corruption: and his life from passing to the sword.
19 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
He rebuketh also by sorrow in the bed, and he maketh all his bones to wither.
20 Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
Bread becometh abominable to him in his life, and to his soul the meat which before he desired.
21 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
His flesh shall be consumed away, and his bones that were covered shall be made bare.
22 Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
His soul hath drawn near to corruption, and his life to the destroyers.
23 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
If there shall be an angel speaking for him, one among thousands, to declare man’s uprightness,
24 då förbarmar Gud sig över henne och säger; »Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått.»
He shall have mercy on him, and shall say: Deliver him, that he may not go down to corruption: I have found wherein I may be merciful to him.
25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
His flesh is consumed with punishment, let him return to the days of his youth.
26 När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
He shall pray to God, and he will be gracious to him: and he shall see his face with joy, and he will render to man his justice.
27 Så får denne då sjunga inför människorna och säga: »Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
He shall look upon men, and shall say: I have sinned, and indeed I have offended, and I have not received what I have deserved.
28 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset.»
He hath delivered his soul from going into destruction, that it may live and see the light.
29 Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
Behold, all these things God worketh three times within every one.
30 till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
That he may withdraw their souls from corruption, and enlighten them with the light of the living.
31 Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
Attend, Job, and hearken to me: and hold thy peace, whilst I speak.
32 Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
But if thou hast any thing to say, answer me, speak: for I would have thee to appear just.
33 Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.
And if thou have not, hear me: hold thy peace, and I will teach thee wisdom.

< Job 33 >