< Job 32 >

1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
Así que estos tres hombres dejaron de responder a Job, porque era justo a sus ojos.
2 Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
Entonces se encendió la ira de Elihú, hijo de Baraquel, buzita, de la familia de Ram, contra Job. Su ira se encendió porque él se justificaba a sí mismo antes que a Dios.
3 och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job
También se encendió su ira contra sus tres amigos, porque no habían encontrado respuesta, y sin embargo habían condenado a Job.
4 Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
Ahora bien, Elihú había esperado para hablar con Job, porque ellos eran mayores que él.
5 Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
Cuando Elihú vio que no había respuesta en la boca de estos tres hombres, se encendió su ira.
6 Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
Eliú, hijo de Baraquel, el buzita, respondió, “Yo soy joven, y tú eres muy viejo. Por eso me contuve y no me atreví a mostrarte mi opinión.
7 Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.»
Dije: “Los días deben hablar, y la multitud de años debe enseñar la sabiduría”.
8 Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
Pero hay un espíritu en el hombre, y el Espíritu del Todopoderoso les da entendimiento.
9 Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
No son los grandes los que son sabios, ni a los ancianos que entienden de justicia.
10 Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
Por eso le dije: “Escúchame; Yo también mostraré mi opinión”.
11 Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
“He aquí que he esperado tus palabras, y escuché su razonamiento, mientras buscabas qué decir.
12 Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
Sí, te he prestado toda mi atención, pero no hubo nadie que convenciera a Job, o que respondió a sus palabras, entre vosotros.
13 Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
Tened cuidado, no sea que digáis: “Hemos encontrado la sabiduría”. Dios puede refutarlo, no el hombre;’
14 Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
pues no ha dirigido sus palabras contra mí; tampoco le responderé con sus discursos.
15 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
“Están asombrados. No responden más. No tienen nada que decir.
16 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
¿Debo esperar, porque ellos no hablan, porque se quedan quietos y no responden más?
17 Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
Yo también responderé a mi parte, y también mostraré mi opinión.
18 Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
Porque estoy lleno de palabras. El espíritu dentro de mí me constriñe.
19 Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
He aquí que mi pecho es como el vino que no tiene salida; como los odres nuevos, está a punto de reventar.
20 Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
Voy a hablar para que me refresquen. Abriré mis labios y responderé.
21 Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
Por favor, no permitas que respete la persona de ningún hombre, ni daré títulos lisonjeros a ningún hombre.
22 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
Porque no sé dar títulos halagadores, o si no, mi Hacedor me llevaría pronto.

< Job 32 >