Job 32
1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
Então aqueles três homens cessaram de responder a Job; porque era justo aos seus próprios olhos.
2 Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
E acendeu-se a ira de Elihu, filho de Baracheel o buzita, da família de Ram: contra Job se acendeu a sua ira, porque se justificava a si mesmo, mais do que a Deus.
3 och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job
Também a sua ira se acendeu contra os seus três amigos: porque, não achando que responder, todavia condenavam a Job.
4 Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
Elihu porém esperou que Job falasse; porquanto tinham mais idade do que ele.
5 Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
Vendo pois Elihu que já não havia resposta na boca daqueles três homens, a sua ira se acendeu.
6 Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
E respondeu Elihu, filho de Baracheel o buzita, e disse: Eu sou de menos idade, e vós sois idosos; receei-me e temi de vos declarar a minha opinião.
7 Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.»
Dizia eu: falem os dias, e a multidão doa anos ensine a sabedoria.
8 Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
Na verdade, há um espírito no homem, e a inspiração do Todo-poderoso os faz entendidos.
9 Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
Os grandes não são os sábios, nem os velhos entendem juízo.
10 Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
Pelo que digo: dai-me ouvidos, e também eu declararei a minha opinião.
11 Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
Eis que aguardei as vossas palavras, e dei ouvidos às vossas considerações, até que buscasseis razões.
12 Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
Atentando pois para vós, eis que nenhum de vós há que possa convencer a Job, nem que responda às suas razões:
13 Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
Para que não digais: Achamos a sabedoria; Deus o derribou, e não homem algum.
14 Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
Ora ele não dirigiu contra mim palavra alguma, nem lhe responderei com as vossas palavras.
15 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
Estão pasmados, não respondem mais, faltam-lhes as palavras.
16 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
Esperei pois, porém não falam: porque já pararam, e não respondem mais.
17 Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
Também eu responderei pela minha parte: também eu declararei a minha opinião.
18 Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
Porque estou cheio de palavras, e aperta-me o espírito do meu ventre.
19 Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
Eis que o meu ventre é como o mosto, sem respiradouro, e virá a arrebentar, como odres novos.
20 Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
Falarei, e respirarei: abrirei os meus lábios, e responderei.
21 Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
Oxalá eu não faça acepção de pessoas, nem use de sobrenomes com o homem!
22 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
Porque não sei usar de sobrenomes: em breve me levaria o meu criador.
