Job 32
1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
ヨブみづから見て己の正義とするに因て此三人の者之に答ふる事を止む
2 Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
時にラムの族ブジ人バラケルの子エリフ怒を發せり ヨブ神よりも己を正しとするに因て彼ヨブにむかひて怒を發せり
3 och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job
またヨブの三人の友答ふるに詞なくして猶ヨブを罪ありとせしによりて彼らにむかひて怒を發せり
4 Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
エリフはヨブに言ふことをひかへて俟をりぬ 是は自己よりも彼等年老たればなり
5 Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
茲にエリフこの三人の口に答ふる詞の有ざるを見て怒を發せり
6 Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
ブジ人バラケルの子エリフすなはち答へて曰く 我は年少く汝等は年老たり是をもて我はばかりて我意見をなんぢらに陳ることを敢てせざりき
7 Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.»
我意へらく日を重ねたる者宜しく言を出すべし 年を積たる者宜しく智慧を教ふべしと
8 Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
但し人の衷には靈あり 全能者の氣息人に聰明を與ふ
9 Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
大なる人すべて智慧あるに非ず 老たる者すべて道理に明白なるに非ず
10 Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
然ば我言ふ 我に聽け 我もわが意見を陳べん
11 Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
視よ我は汝らの言語を俟ち なんぢらの辯論を聽き なんぢらが言ふべき言語を尋ね盡すと待り
12 Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
われ細に汝らに聽しが汝らの中にヨブを駁折る者一人も無く また彼の言詞に答ふる者も無し
13 Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
おそらくは汝等いはん 我ら智慧を見得たり 彼に勝つ者は唯神のみ 人は能はずと
14 Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
彼はその言語を我に向て發さざりき 我はまた汝らの言ふ所をもて彼に答へじ
15 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
彼らは愕きて復答ふる所なく 言語かれらの衷に浮ばず
16 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
彼等ものいはず立とどまりて重ねて答へざればとて我あに俟をるべけんや
17 Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
我も自らわが分を答へわが意見を吐露さん
18 Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
我には言滿ち わが衷の心しきりに迫る
19 Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
わが腹は口を啓かざる酒のごとし 新しき皮嚢のごとく今にも裂んとす
20 Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
われ説いだして胸を安んぜんとす われ口を啓きて答へん
21 Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
かならず我は人に偏らず 人に諂はじ
22 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
我は諂ふことを知ず もし諂はば我の造化主ただちに我を絶たまふべし
