Job 28
1 Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
| כי יש לכסף מוצא ומקום לזהב יזקו |
2 järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
| ברזל מעפר יקח ואבן יצוק נחושה |
3 Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
| קץ שם לחשך ולכל-תכלית הוא חוקר אבן אפל וצלמות |
4 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
| פרץ נחל מעם-גר--הנשכחים מני-רגל דלו מאנוש נעו |
5 Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
| ארץ--ממנה יצא-לחם ותחתיה נהפך כמו-אש |
6 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
| מקום-ספיר אבניה ועפרת זהב לו |
7 Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
| נתיב לא-ידעו עיט ולא שזפתו עין איה |
8 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
| לא-הדריכוהו בני-שחץ לא-עדה עליו שחל |
9 Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
| בחלמיש שלח ידו הפך משרש הרים |
10 In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
| בצורות יארים בקע וכל-יקר ראתה עינו |
11 Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
| מבכי נהרות חבש ותעלמה יצא אור |
12 Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
| והחכמה מאין תמצא ואי זה מקום בינה |
13 Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
| לא-ידע אנוש ערכה ולא תמצא בארץ החיים |
14 Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
| תהום אמר לא בי-היא וים אמר אין עמדי |
15 Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
| לא-יתן סגור תחתיה ולא ישקל כסף מחירה |
16 Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
| לא-תסלה בכתם אופיר בשהם יקר וספיר |
17 Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
| לא-יערכנה זהב וזכוכית ותמורתה כלי-פז |
18 Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
| ראמות וגביש לא יזכר ומשך חכמה מפנינים |
19 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
| לא-יערכנה פטדת-כוש בכתם טהור לא תסלה |
20 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
| והחכמה מאין תבוא ואי זה מקום בינה |
21 Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
| ונעלמה מעיני כל-חי ומעוף השמים נסתרה |
22 avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
| אבדון ומות אמרו באזנינו שמענו שמעה |
23 Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
| אלהים הבין דרכה והוא ידע את-מקומה |
24 Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
| כי-הוא לקצות-הארץ יביט תחת כל-השמים יראה |
25 När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
| לעשות לרוח משקל ומים תכן במדה |
26 när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
| בעשתו למטר חק ודרך לחזיז קלות |
27 då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
| אז ראה ויספרה הכינה וגם-חקרה |
28 Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
| ויאמר לאדם--הן יראת אדני היא חכמה וסור מרע בינה |
